3 tips om hur du löser en tvist och får skadestånd

Att hamna i en tvist med en privatperson eller ett företag kan kosta både tid och pengar, och inte minst vara en stor källa till stress för dig som inte vet hur du ska gå till väga för att lösa tvisten och öka dina chanser att få rätt.

Tvister kan uppstå inom många olika områden, men de vanligaste orsakerna till tvister idag är bland annat missförstånd och missuppfattningar vid entreprenader, hyrestvister samt tvister mellan fastighetsägare och köpare. Genom att ha koll på vilka rättigheter du har och hur du kan förbereda dig innan du ingår ett avtal, köper ett hus eller tecknar ett kontrakt kan du minska dina risker för att förlora en tvist. I denna artikel kommer vi att beskriva olika typer av tvister, hur du kan lösa dem på bästa sätt och vilka möjligheter du har att få skadestånd.

3 tips för att lösa en tvist

Du som har hamnat i en tvist vill förstås uppnå en lösning så fort som möjligt, eftersom det ofta kostar både tid och pengar när en entreprenör har gjort fel, om du behöver stanna hemma från jobbet för att du drabbats av en olycka på grund av att kommunen agerat vårdslöst eller om du måste sälja ditt hus igen eftersom en köpare har ångrat sig. Här har vi samlat våra bästa tips för att lösa en tvist på kortast möjliga tid.

1. Samla in så mycket bevis du kan

Det låter kanske självklart, men vi kan inte nog betona hur viktigt det är att du samlar in alla bevis du kan inför ett skadeståndsärende. Detta gäller särskilt i komplicerade fall där du måste bevisa att en entreprenör verkligen har orsakat en skada och inte bara ett fel, eller att kommunen faktiskt har agerat vårdslöst. Bevisen kan till exempel bestå av läkarintyg, utlåtande från någon yrkeskunnig person, bevis på utebliven inkomst, fotografier, kvitton eller avtal.

2. Försök att komma överens med motparten

Precis som när det gäller alla andra typer av konflikter så lönar det sig ofta att agera lugnt och sansat och försöka komma överens om en lösning som båda parter blir nöjda med. På så sätt blir det också lättare att fortsätta att samarbeta om det till exempel handlar om en entreprenadtvist eller en hyrestvist. Ta därför gärna kontakt med motparten innan du går vidare med en stämningsansökan, för att se om du kan få ersättning för skadan utan att ni behöver ta ärendet till tingsrätten. Då slipper ni båda betala rättegångskostnader och spendera tid på en i värsta fall långdragen tvist som kanske inte blir löst på det sätt ni önskar.

3. Anlita ett juridiskt ombud

Om motparten i tvisten trots dina kontaktförsök inte svarar eller vägrar att lösa tvisten är det ofta en god idé att anlita ett juridiskt ombud och skicka in en stämningsansökan. Du kan också ta hjälp av en jurist eller advokat tidigare i processen för att be om råd och hjälp samt ett utlåtande om hur sannolikt det är att du faktiskt kan få skadestånd. Med juridisk hjälp i ryggen blir det lättare att veta vilka påståenden från motparten som faktiskt stämmer och vilka lagar och regler som kan vara till din fördel i tvisten. Du kan också få tips om vilka bevis som kan ge dig rätt och hur stor chans du har att vinna i rätten.

Även om advokatkostnaderna kan bli höga vid en långdragen tvist kan det verkligen vara värt pengarna när det handlar om stora entreprenadärenden eller fastighetstvister där mycket pengar står på spel. Du som har en hemförsäkring behöver inte heller oroa dig allt för mycket för de juridiska kostnaderna eftersom du kan få hjälp med större delen via rättsskyddet som vi beskrivit ovan.

Om du vill begära skadestånd från kommunen, ett företag eller en privatperson behöver du alltså först ta reda på vad som gäller i just den specifika situation du befinner dig i. Läs på om lagar och regler vid tvister, och i vilka situationer du kan begära skadestånd i samband med till exempel entreprenader som gått fel, hyrestvister eller fastighetstvister. Vi rekommenderar att du anlitar ett juridiskt ombud som kan ge dig råd om hur du ska gå vidare och hur stora dina chanser är att få skadestånd, samt förbereda dig inför att ärendet tas upp i tingsrätten.

Vad innebär det att få skadestånd?

Skadestånd innebär att du kan få ersättning för en skada som har uppstått, till exempel vid avtalsbrott, personskador och förmögenhetsskador. Om du vinner en tvist kan du ha rätt till skadestånd, och det prövas vanligen i domstolen under rättegången. I vissa fall kan det vara svårt att få ut ett skadestånd, och då kan Kronofogden hjälpa dig att driva in skulden. Ibland kan du också få ersättning från ditt försäkringsbolag. Hur högt skadestånd du får beror på olika regler och de omständigheter som råder i ärendet, och skadeståndet kan till exempel baseras på dina sjukhuskostnader, eventuell inkomstförlust samt sveda och värk.

Fastighetstvister

Tvister i samband med fastigheter är mycket vanliga, vilket beror på att det finns många anledningar till missuppfattningar eller osämja när en fastighet till exempel ska säljas eller renoveras. Vid en husförsäljning kan det finnas begränsningar i rätten att använda fastigheten, huset kan vara drabbat av mögel, eller så kan det finnas dolda fel som säljaren borde ha informerat om i förväg.

Fastighetstvister kan vara särskilt svåra att lösa eftersom problem kan uppstå långt efter att köpet av fastigheten har gått igenom. Då är frågan vems felet är och vem det är som ska stå för kostnaden. Som köpare har du ansvar för att undersöka bostaden noga innan köpet, och det kan också vara bra att anlita en besiktningsman för att upptäcka eventuella vanliga fel som ofta uppstår i hus eller lägenheter. Om säljaren däremot lovar att huset är fritt från något fel måste detta stämma. Dessutom ansvarar säljaren för dolda fel som inte kan upptäckas även om huset undersöks noggrant.

Om du som köpare upptäcker ett fel eller problem i ditt nyinköpta hus kan det vara bra att kontakta en advokat som kan reda ut ansvarsfrågan och tipsa dig om hur tvisten kan lösas. Detta gäller även dig som säljare som anklagas för att ha sålt en bostad med dolda fel.

Dolda fel

Dolda fel, som vi beskrev lite kort under föregående rubrik, är en vanlig källa till konflikter och tvister mellan köpare och säljare av fastigheter. Dolda fel är sådana fel som köparen av en fastighet inte kan upptäcka, trots en noggrann undersökning av huset antingen personligen eller med hjälp av en besiktningsman. Denna typ av fel är alltid säljarens ansvar, men det kan vara väldigt svårt att bevisa att den där fuktskadan som du upptäckte i badrummet ett år efter köpet faktiskt bör räknas som ett dolt fel. Och inte blir det lättare av att definitionen av ett dolt fel kan variera utifrån ditt avtal med säljaren, och även påverkas av vad du som köpare kan förvänta dig av fastighetens skick, ålder och pris.

Om du upptäcker ett problem i en fastighet efter köpet bör du först ta reda på om det faktiskt kan räknas som ett dolt fel, vilket en fastighetsjurist kan hjälpa dig med om du är osäker. Sedan måste du reklamera felet till säljaren och inkludera dokumentation som beskriver problemet. Du har 10 år på dig att reklamera ett dolt fel, men det är alltid bäst att göra det så fort som möjligt eftersom lagen säger att reklamationen bör ske inom skälig tid efter att felet upptäcktes.

Skadestånd vid fastighetstvister

En hel del olika situationer i samband med fastighetstvister kan leda till skadeståndsåtalan, till exempel om fastigheten har fysiska fel och det inte räcker med en nedsättning av köpesumman. Köparen kan till exempel få skadestånd om fastighetens skick avviker från det säljaren anses ha utlovat, så länge säljaren inte borde ha upptäckt felet vid en undersökning. Felet måste alltså ha varit relevant, och det ställs höga krav på köparens undersökningsplikt för att något skadestånd ska komma på fråga.

En säljare av en fastighet kan också begära skadestånd, till exempel vid utebliven försäljning av en fastighet på grund av att köparen ångrat sig. Skadeståndet bör då täcka eventuell förlust vid omförsäljning, mäklararvodet samt eventuella omkostnader som säljaren kan tänkas ha på grund av situationen som uppstått.

Tvister inom entreprenader

När företag anlitar entreprenörer för att utföra arbeten, till exempel inom byggbranschen, kan tvister uppstå om kommunikationen är otydlig eller om avtalet och villkoren inte utformats korrekt. Då kan man hamna i ett läge där entreprenören påstår att företagets instruktioner varit felaktiga, medan företaget i sin tur tycker att entreprenören har gjort fel. På grund av detta är det väldigt viktigt att utforma tydliga avtal, och att sedan i största möjliga mån försöka lösa problemet så fort så möjligt så att arbetet kan fortsätta som avtalat.

Ett tips för att i möjligaste mån undvika tvister är att göra justeringar i standardvillkoren så att avtalet passar båda parter. Standardavtal inom entreprenadbranschen är utformade för att fungera i många olika situationer, och därför bör ni i förväg diskutera igenom hur ändringar av projektet ska behandlas, hur bestämmanderätten ska regleras mellan de båda parterna och hur ansvarsfrågan ska se ut.

Om en tvist ändå uppstår i samband med en pågående entreprenad är det viktigt för båda parter att anlita ett juridiskt ombud för att ta reda på hur man kan gå vidare. Det är till exempel viktigt att ta reda på när problemet upptäcktes, vilka preskriptionsregleringar som de vanligaste standardavtalen innehåller samt när slutbesiktningen för projektet utfördes. När det gäller tvister inom entreprenader är tid bokstavligen pengar, och ju snabbare en tvist kan lösas, desto mindre kostsamt blir det för båda parter.

Entreprenadrätt

I samband med entreprenader är det alltså viktigt att noga justera standardavtalen och planera projektet för att undvika onödiga kostnader och tvister. Om ett projekt avbryts eller pausas för att entreprenören och beställaren inte kommer överens kan det innebära väldigt höga kostnader. Om du har några entreprenadrättsliga frågeställningar kan du därför med fördel kontakta en advokat eller jurist som är specialiserad på entreprenadrätt, både under upphandlingen av projektet och i samband med att ett avtal ska skrivas. Om något problem uppstår under arbetets gång kan du också få hjälp att reda ut ansvarsfrågan och tips och råd om hur en tvist kan lösas på bästa sätt.

Skadestånd vid entreprenadtvister

Om du har hamnat i en tvist med en entreprenör kan du ha rätt till skadestånd, men det är ofta en svår avvägning mellan vad som räknas som fel och vad som räknas som en skada utifrån branschens standardavtal. Ofta kan en tvist handla om stora summor pengar, och medan ett fel innebär att entreprenören måste åtgärda det så kan en skada innebära att du får ett skadestånd som faktiskt täcker de förluster du haft på grund av entreprenörens misstag. Du som vill begära skadestånd på grund av en tvist med en entreprenör bör alltid ta hjälp av en advokat på grund av de ofta oklara regler och villkor som gäller i branschen.

Hyrestvister

En annan typ av tvist som förekommer relativt ofta är hyrestvister som orsakas av konflikter mellan hyresgäster och hyresvärdar. Det kan till exempel handla om andrahandsuthyrningar som inte godkänns av hyresvärden, tvister om hyreshöjningar efter ombyggnader eller renoveringar eller att hyresgästen stör andra i huset. Eftersom allvarliga fall av misskötsel av en hyresrätt kan leda till att hyresgästen blir av med bostaden är det självklart mycket viktigt att man hittar en lösning på hyrestvisten så fort som möjligt.

I första hand avgör hyresgästen och hyresvärden konflikter som har med bostaden att göra genom diskussioner med varandra, men om de inte kan komma överens tas ärendet antingen vidare till Hyresnämnden eller till en domstol som prövar tvisten. Eftersom hyresjuridiken är ganska komplicerad behöver man ofta anlita advokater eller jurister som kan hjälpa till att lösa tvisten

Om ärendet tas vidare till Hyresnämnden kommer nämnden först att medla mellan de båda parterna, men om det inte fungerar kan Hyresnämnden också ta beslut i en del frågor. Det gäller till exempel vid förlängning av hyresavtal, vid andrahandsuthyrning och vid prövning av hyresvillkor. De hyrestvister som inte Hyresnämnden kan pröva kommer i stället att lösas i tingsrätten, till exempel om hyresgästen vill att hyran ska sänkas, om hyresvärden vill ha ersättning för onormalt slitage och om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet i förtid. I vissa fall kan hyrestvister också handläggas av kronofogden, till exempel om hyresgästen inte betalat hyran och om hyresgästen måste avhysas för att hyresrätten förverkats.

Skadestånd vid hyrestvister

Ibland kan man ha rätt till skadestånd i samband med en hyrestvist. Det gäller till exempel om du har hyrt en lokal som blivit uppsagd eller om villkoren för kontraktet har ändrats. Detta beror på att lokalhyresgäster har indirekt besittningsskydd, vilket innebär att de inte har rätt att få hyresavtalet förlängt. Däremot kan du som hyr en lokal få ersättning för eventuell förlust om du blir tvungen att flytta. Du som äger en fastighet där en hyresgäst har hyrt ut lägenheten i andra hand, med eller utan ditt tillstånd, och andrahandshyresgästen inte flyttar ut i tid kan du också ha rätt till skadestånd.

Få hjälp med advokatkostnaderna via rättsskyddet

En stor fördel för dig som behöver anlita en advokat eller jurist i samband med en tvist är att du många gånger kan få ekonomisk hjälp med advokatkostnaderna via rättskyddet som ingår i din hemförsäkring. De allra flesta hemförsäkringar innehåller rättsskydd, som kan ersätta upp till 80 % av totalkostnaden för den juridiska hjälp du behöver vid tvisten. Normalt uppgår ersättningsbeloppet till 75 000 – 250 000 kr. Det innebär att du bara behöver betala självrisken på 20%, som minst uppgår till 1000 kr.

Ersättningen från din hemförsäkring kan täcka både din tid- och inkomstförlust som orsakats av rättegången samt kostnader för bevisning och advokat. Men tänk på att det bara är tvistemål som prövas i tingsrätten, hovrätten eller högsta domstolen som omfattas av rättsskyddet i din hemförsäkring. Om du däremot försöker att lösa tvisten med hjälp av till exempel Kronofogden eller Hyresnämnden kan du inte få ekonomiskt stöd från rättsskyddet när du anlitar en advokat eller jurist.

För att kunna utnyttja rättsskyddet måste din försäkring också ha varit aktiv när tvisten uppstod, men om så inte är fallet kan du i vissa fall i stället få rättshjälp från staten. Denna typ av ekonomisk hjälp är tillgänglig för dig som har en inkomst på mindre än 260 000 kr per år. Rättshjälpslagen innebär också att alla har möjlighet till två timmars rådgivning av en jurist till ett lägre pris, vilket är praktiskt för dig som behöver råd och hjälp när du är inblandad i en tvist. Övriga advokatkostnader innan en eventuell domstolsprövning måste du däremot stå för själv.

Du som vill utnyttja rättsskyddet måste du lämna in en skriftlig ansökan till ditt försäkringsbolag. Tack vare att de flesta idag har tillgång till rättsskydd via hemförsäkringen är det lättare att driva en tvist vidare till tingsrätten utan att påverkas ekonomiskt.

Så här gör du för att kräva skadestånd vid en tvist

Om du har hamnat i en tvist med en privatperson, ett företag eller kanske med kommunen kan du i vissa fall ha rätt till skadestånd. Här kommer vi att beskriva hur du ska göra för att lämna in en skadeståndsyrkande, och vad som är viktigt att tänka på för att öka dina chanser att få skadestånd. Det är också alltid en fördel att ta hjälp av en jurist eller advokat som kan ge dig råd och tips om hur du ska gå till väga. Genom att beskriva vad som hänt och vilken skada som uppstått kan din advokat utvärdera din möjlighet att få skadestånd så att du vet om det är värt att gå vidare med ärendet till tingsrätten.

Vid ett skadeståndsärende behöver du först ta reda på vem som är ansvarig för skadan, till exempel kommunen, en entreprenör eller en privatperson. Sedan bör du anlita ett juridiskt ombud som kan företräda dig, samt lämna in en stämningsansökan för att ta ärendet vidare till domstol.

Ta reda på vem som är ansvarig för skadan

För att kunna få skadestånd måste du veta vem som är ansvarig för den skada som drabbat dig, för att kunna rikta skadeståndsanspråket mot rätt person eller företag. Du måste också ta reda på om det faktiskt räknas som en skada som kan ge skadestånd, eller om det bara handlar om ett fel som till exempel en entreprenör har begått vilket bara innebär att felet måste åtgärdas. Detsamma gäller om du vill begära skadestånd från kommunen. Då måste kommunen ha agerat vårdslöst, och du kan inte få skadestånd om det handlar om en olycka.

Anlita ett juridiskt ombud

Även om du självklart kan förhandla själv så rekommenderar vi verkligen att du anlitar ett juridiskt ombud när du begär skadestånd. Det är nämligen svårt att som privatperson eller representant för ett förtag veta vilka grunder som finns för skadeståndet och hur mycket skadestånd du ska begära. De flesta jurister och advokater har däremot lång erfarenhet av att begära skadestånd å sina klienters vägnar, och kan hjälpa dig igenom hela processen.

Det första steget är att ditt juridiska ombud skriftligen kontaktar den du vill begära skadestånd av, till exempel kommunen eller ett företag, och informerar om grunderna till att du begär skadestånd och att du kommer att ta ärendet vidare till domstol om tvisten inte blir löst. Många gånger resulterar detta i att motparten faktiskt betalar för att slippa en rättegång.

Lämna in en stämningsansökan

Om tvisten inte går att lösa trots att din advokat kontaktat en andra parten kan du lämna in en stämningsansökan. Då går tvisten vidare till domstol, och det första steget är att tingsrätten avgör tvisten med hjälp av bevisning, lagstiftning och tidigare domstolspraxis. Här är det väldigt viktigt att du samlar in så mycket bevis som möjligt för den skada som du har drabbats av.

Se till att du får betalt

Hur mycket pengar du kan få i skadestånd varierar utifrån situationen, och skadeståndet kan till exempel baseras på reparationskostnader, värdeminskning, sjukvårdskostnader eller förlorad inkomst. Många gånger betalar den som orsakat skadan skadeståndet direkt, men i vissa fall kan du behöva ta hjälp av Kronofogden för att driva in skulden. En kopia på domen skickas alltid till Kronofogden, och om du inte får betalt kan Kronofogden göra en undersökning av motpartens ekonomi. Om det finns pengar kommer Kronofogden hjälpa dig att få betalt, men annars får du information om att personen eller företaget inte har någon betalningsförmåga.