Rättegångskostnader i tvistemål

Vad ingår, vem betalar och hur gör domstolen bedömningen?

En tvist som landar i domstol kan bli kostsam – inte bara tidsmässigt utan framför allt ekonomiskt. Innan du väljer att driva ett anspråk rättsligt är det klokt att förstå hur rättegångskostnaderna är uppbyggda: vad de består av, vem som riskerar att stå för notan och hur domstolen avgör fördelningen. Reglerna är spridda i rättegångsbalken och kan vara svårtolkade, varför den här artikeln syftar till att ge dig en tydlig och praktisk genomgång.

Vad betyder rättegångskostnader?

Rättegångskostnader är de utgifter som uppstår när ett mål handläggs i domstol. Enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken (RB) omfattar begreppet bland annat ombudsarvode, kostnader för bevisning, resa och uppehälle i samband med inställelse samt ekonomisk förlust till följd av förlorad arbetstid. Processens längd och komplexitet påverkar naturligtvis den totala kostnadsbilden.

Hur räknar man ut rättegångskostnader?

Rättegångskostnaderna beräknas genom att summera samtliga ersättningsgilla poster enligt 18 kap. 8 § RB. Den tyngsta posten är normalt ombudsarvodet, men även inställelsekostnader, vittnesersättningar och ansökningsavgifter räknas in. Domstolen prövar om yrkade belopp är skäliga och nödvändiga – kostnaderna måste ha ett direkt samband med målets handläggning för att kunna ersättas.

Vad händer om man inte kan betala rättegångskostnader?

Det första steget bör vara att kontrollera om din hemförsäkring innehåller ett rättsskydd – de flesta standardförsäkringar gör det. Rättsskyddet täcker vanligen 80 % av godkända kostnader upp till ett visst belopp. Om betalning ändå uteblir kan motparten begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 1 § utsökningsbalken, vilket kan leda till utmätning av tillgångar.

När blir man skyldig att betala rättegångskostnader?

Huvudregeln i 18 kap. 1 § RB är tydlig: den part som förlorar målet ska ersätta motpartens rättegångskostnader fullt ut. Syftet är att motverka grundlösa processer. Undantag finns – domstolen kan till exempel jämka eller låta vardera parten bära sina egna kostnader om omständigheterna motiverar det, vilket regleras i 18 kap. 3 § RB.

Vem betalar för rättegångskostnaderna i ett tvistemål?

När parterna inte lyckas lösa tvisten på egen hand återstår prövning i domstol. Processen inleds vid tingsrätten genom att käranden lämnar in en ansökan om stämning. En domstolsprocess är förenad med avgifter och kostnader för båda parter – oavsett om tvisten avser ett privaträttsligt anspråk eller en konsumenttvist.

För att förstå vem som ska bära kostnaderna behöver man först veta vad som räknas som rättegångskostnader. Rättegångsbalken – och för byggnadsentreprenader även svar på frågor inom entreprenadjuridiken – ger ledning i dessa frågor. Av 18 kap. 8 § RB framgår att ersättningsgilla poster inkluderar ombudsarvode, resekostnader, förlorad arbetsinkomst och övriga nödvändiga juridiska kostnader.

Ombudsarvodet är i de flesta mål den dominerande kostnadsposten. Utöver detta slår 18 kap. 8 § 2 st. RB fast att ränta från domens dag till dess betalning sker också ska ingå i rättegångskostnaderna. Vad gäller fördelningen gäller huvudregeln i 18 kap. 1 § RB: den förlorande parten ersätter vinnarens kostnader i sin helhet.

Måste jag betala rättegångskostnader?

Förlorar du ett tvistemål riskerar du att betala inte bara egna kostnader utan även motpartens – men bara om motparten yrkat ersättning, vilket följer av 18 kap. 14 § RB. Exakt vad och hur mycket du kan behöva betala beror dessutom på om tvisten klassificeras som ett ordinärt tvistemål eller ett förenklat tvistemål, eftersom reglerna skiljer sig åt mellan dessa procesformer.

Förenklade tvistemål – i dagligt tal kallade småmål – avser tvister där det yrkade beloppet understiger 26 250 kr (2023). I dessa mål är möjligheten att få ersättning för juridiska kostnader starkt begränsad enligt 1 kap. 3 d § RB: den vinnande parten kan som mest få ersättning motsvarande en timmes juridisk rådgivning. Tanken är att parterna ska kunna företräda sig själva utan ombud. Väljer du ändå att anlita jurist och vinner, täcker motpartens ersättningsskyldighet alltså bara den timkostnaden. Noterbart är även att om domstolen bedömer att motparten inlett en onödig process kan den vinnande parten – trots utgången – åläggas att ersätta dina kostnader, eller att vardera part bär sina egna, enligt 18 kap. 3 § RB.

Jag kan inte betala rättegångskostnaderna

Om du förlorat och ställs inför betalningsskyldighet bör du börja med att gå igenom din hemförsäkrings rättsskyddsvillkor. Rättsskyddet täcker normalt 80 % av godkända rättegångskostnader – både dina egna och eventuellt motpartens. Observera att detta undantag inte gäller vid förenklade tvistemål.

Saknar du försäkringsskydd och inte betalar frivilligt kan motparten vända sig till Kronofogdemyndigheten. Av 3 kap. 1 § utsökningsbalken framgår att en laga kraft vunnen dom utgör en giltig exekutionstitel, vilket innebär att dina tillgångar kan utmätas. I de fall tillgångarna inte räcker finns en risk för personlig konkurs. Det är ett tillräckligt skäl för att redan innan en process undersöka om du har – eller kan teckna – ett rättsskydd som ger dig ekonomisk trygghet under hela förfarandet.

Kan man överklaga domstolens beslut om rättegångskostnader?

Att ifrågasätta ett domstolsbeslut om rättegångskostnader är fullt möjligt – och ibland helt befogat. I NJA 2000 s. 181 slog Högsta domstolen fast att en part kan överklaga kostnadsdelen separat utan att det påverkar domslutet i sak. Det innebär att du inte behöver riskera att tappa målet i sin helhet bara för att du anser att kostnadsfördelningen är felaktig.

Av 49 kap. 5 § rättegångsbalken framgår att ett överklagande av rättegångskostnaderna kan ske fristående, även om parten samtidigt överklagar domen i sak. Hovrätten handlägger då frågorna gemensamt. Ett praktiskt råd: kontrollera alltid överklagandefristen – missar du den prekluderas din rätt att få kostnadsfrågan prövad på nytt.
Har du hamnat i tvist eller funderar på att inleda ett tvistemål?

I ordinära tvistemål som rör betydande belopp är juridiskt biträde sällan en kostnad att skära ned på – det är snarare en investering. En erfaren jurist kan redan inledningsvis bedöma hur starka dina grunder är och om en process överhuvudtaget är ekonomiskt försvarbar med hänsyn till risken att bära motpartens kostnader.

På Vasa Advokatbyrå ger vi alltid inledande rådgivning oavsett ärendets art. Har du frågor om ett överklagande av rättegångskostnader, befinner dig i en pågående tvist eller vill inleda ett tvistemål är du välkommen att höra av dig till oss.

Läsvärt om rättegångskostnader i tvistemål

NJA 2007 s. 571 – lagen.nu

Skadestånds- och rättegångskostnader – Sveriges domstolar

Råd vid tvist – och konkreta tips – Vasa Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Advokatens roll i ett tvistemål – Vasa Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Vasa Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Personlig konkurs – kan du få hjälp? Del 1 – Vasa Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Skribent: Natalie Holm