Vad ingår, vem betalar och hur gör domstolen bedömningen?
Om du hamnar i en situation där du antingen inleder en tvist mot en annan person eller kanske blir indragen i en tvist kan kostnaderna bli höga. Om du planerar att inleda en tvist kan det vara klokt att hålla detta i minnet och väga nyttan mot de eventuella kostnaderna du kanske kommer att tvingas stå för. I denna artikel kommer jag att redogöra för rättegångskostnader i tvistemål, det vill säga kostnader som uppkommer under en rättegång i en domstol. Det är inte det lättaste att hålla koll på exakt vad som gäller då lagreglerna är många och svårlästa. Min förhoppning är att kunna ge dig svar på vad som ingår i rättegångskostnader, vem som kan bli betalningsskyldig för dessa och hur domstolen bedömer vem som ska betala.
Vad betyder rättegångskostnader?
Rättegångskostnader avser de utgifter som uppstår i samband med att föra ett mål eller en tvist i domstol. Dessa kostnader kan inkludera arvoden för juridiskt ombud, kostnader för bevisinsamling, rättsliga avgifter, och eventuella utgifter för vittnen eller sakkunniga. Rättegångskostnaderna kan variera beroende på målets komplexitet och hur länge processen pågår.
Hur räknar man ut rättegångskostnader?
Rättegångskostnader beräknas genom att summera alla relevanta kostnader som har uppkommit under processen. Detta inkluderar arvoden till juridiska ombud, kostnader för inställelse i rätten, administrativa avgifter, och andra utgifter direkt kopplade till målets handläggning. Domstolen granskar sedan dessa kostnader för att säkerställa att de är skäliga och nödvändiga innan en part eventuellt åläggs att ersätta den andra parten för dessa kostnader.
Vad händer om man inte kan betala rättegångskostnader?
Om en part inte kan betala sina rättegångskostnader, finns det flera möjliga utfall. För det första kan personen undersöka möjligheten att erhålla rättsskydd genom sin hemförsäkring, vilket kan täcka en del av kostnaderna. Om kostnaderna inte kan täckas och betalningen uteblir, kan motparten ansöka om verkställighet genom Kronofogdemyndigheten för att driva in skulden. Detta kan leda till indrivningsåtgärder såsom utmätning av tillgångar.
När blir man skyldig att betala rättegångskostnader?
En part blir skyldig att betala rättegångskostnader vanligtvis om den förlorar målet. I svensk rätt är huvudregeln att den förlorande parten betalar både sina egna och den vinnande partens rättegångskostnader, såvida inte domstolen finner skäl att avvika från denna princip. Detta syftar till att avskräcka parter från att föra ogrundade eller ohållbara mål till domstol.
Vem betalar för rättegångskostnaderna i ett tvistemål?
Om du hamnar i en tvist med någon annan och inte kan lösa den på egen hand kan tvisten prövas av en domstol. Att hamna i tvist med någon betyder förenklat att du och den andra parten inte kommer överens om något. Vanliga tvister gäller betalning, skadestånd etc. Det första steget är att vända sig till tingsrätten där du lämnar in en ansökan om stämning. Att vända sig till sig en domstol är emellertid inte gratis utan kommer att kosta pengar. Domstolen kan pröva både tvister mellan privatpersoner och konsumenttvister.
För att kunna diskutera vem det är som ska betala rättegångskostnaderna i ett tvistemål måste en genomgång av vad som ingår i rättegångskostnaderna göras. Rättegångsbalken ger ofta svar på frågor som rör just rättegångar varför den är bra att kika i. I 18 kapitlet 8 § framgår det vilka kostnader ska ersättas som rättegångskostnader. Det som ofta ingår i rättegångskostnaderna är kostnader för ombud, resekostnader till och från rättegången, ekonomiska förluster såsom förlorad arbetsinkomst och juridiska kostnader.
Kostnad för arvode till ombud och biträde är i normalfallet den största ersättningsposten. I det andra stycket i 18 kapitlets 8 § står det även att ränta från den dagen då målet avgörs till dess betalning sker ska ingå i rättegångskostnaderna. Huvudregeln är att den som förlorar tvisten i domstolen ska betala motpartens, det vill säga vinnarens, rättegångskostnader full ut. Att det föreligger på detta vis går att utläsa ur 18 kapitlet 1 § i Rättegångsbalken.
Måste jag betala rättegångskostnader?
Förlorar du ett tvistemål kan du bli skyldig att betala inte bara dina egna rättegångskostnader utan även din motparts. En förutsättning för att du blir tvungen att betala är emellertid att din motpart yrkat att du ska göra det, vilket framgår av 18 kapitlet 14 § Rättegångsbalken. För vad och hur mycket du kommer att behöva betala skiljer sig dock mellan om din tvist är ett så kallat ordinärt tvistemål eller ett förenklat tvistemål. När jag tidigare nämnde 18 kapitlets 8 § i Rättegångsbalken var det ordinära tvistemål som det var fråga om.
När det kommer till förenklade tvistemål, som ofta kallas småmål i folkmun, skiljer sig reglerna om rättegångskostnader något. Med vad betyder egentligen ett förenklat tvistemål? Det är tvister där kravet du ställer på din motpart eller din motpart ställer på dig understiger 26 250 kr (2023). Möjligheterna att få ersättning i form av rättegångskostnader från din motpart är mycket mer begränsade än i ordinära tvistemål. Om din motpart vinner kan denne bara få ersättning för en timmes juridisk rådgivning. Om du vill läsa mer detaljerat om detta i lagen kan du kika i 1 kapitlet 3 d § Rättegångsbalken. Tanken bakom förenklade tvistemål är att du egentligen inte ska behöva ta hjälp av en advokat eller ett juridiskt ombud. Om du ändå väljer att göra det och vinner målet kommer din motpart inte behöva betala mer i rättegångskostnader än hur mycket det kostade för dig att ta hjälp av juristen i en timme. Det är även viktigt att du har koll på att om du förlorar mot din motpart och domstolen kommer fram till att denne har inlett en onödig rättegång ska din motpart som vunnit målet, trots huvudregeln om att förlorare ersätter vinnare, ersätta dina rättegångskostnader. I ett sådant fall kan det också vara så att domstolen anser att omständigheterna ska leda till att ni ska bära era egna kostnader. Om denna situation kan du kika i 18 kapitlet 3 § Rättegångsbalken.
Jag kan inte betala rättegångskostnaderna
Om det är så att du förlorat tvisten och står inför en betalningsskyldighet är det viktigt att du kollar om du har en hemförsäkring som skulle kunna täcka både dina egna rättegångskostnader och din motparts genom rättsskyddsförsäkringen. 80 % av rättegångskostnaderna kan normalt sett täckas av rättsskyddsförsäkringen som alltså ingår i hemförsäkringen. Det gäller emellertid inte om din tvist är ett förenklat tvistemål.
Om du varken har en försäkring eller inte har några pengar att betala rättegångskostnaderna med kan din motpart vända sig till kronofogden. I 3 kapitlet 1 § Utsökningsbalken kan du läsa att när domen inte längre kan överklagas har din motpart rätt att kräva in pengarna du ska betala. Om du alltså inte kan betala rättegångskostnaderna med pengar kan kronofogden titta på vad du har för tillgångar och sälja det som behövs för att du ska kunna täcka den skuld din motpart har mot dig. Om det är så att du saknar tillgångar av värde eller saknar tillgångar överhuvudtaget kan du riskera att hamna i personlig konkurs, vilket självklart är extremt jobbigt. Vi rekommenderar därför att du ser till att ha en hemförsäkring om du väljer att inleda en tvist så att du slipper att hamna i en så pass knivig situation.
Kan jag överklaga rättegångskostnader?
Det kan kännas lockande att överklaga domstolens beslut om rättegångskostnaderna om dessa till exempel känns alldeles för höga eller att beslutet känns orättvist. I ett mål från år 2000, NJA 2000 s. 181, skriver domstolen att det är fullt möjligt för en part att överklaga rättegångskostnadsdelen utan att behöva riskera att domen i sig rivs upp.
Om vi tar en titt på 49 kapitlet 5 § kan vi utläsa att det inte finns något som hindrar att en person överklagar beslutet om rättegångskostnaderna särskilt även om denne även överklagar domen i sig. Målen kommer emellertid handläggas gemensamt i hovrätten. Det är således fullt möjligt att överklaga tingsrättens beslut om rättegångskostnaderna till hovrätten.
Om du hamnar i tvist eller vill inleda ett tvistemål
Om du vill ha de godaste chanserna till att gå hem som en vinnare från tvisten i domstolen rekommenderar vi att du anlitar en jurist som kan hjälpa dig genom hela processen. Att ta hjälp av en kunnig advokat eller jurist är särskilt viktigt i ordinära tvistemål som rör större summor och krav. En jurist kan även ge dig råd om hur de ser på dina chanser och om de anser att du bör gå till domstol överhuvudtaget.
Vi på Vasa Advokatbyrå ger alltid våra klienter grundläggande rådgivning oavsett inriktning. Om du har några funderingar, planerar på att överklaga rättegångskostnaderna, har hamnat i en tvist eller vill inleda ett tvistemål är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi ser fram emot att höra från dig!
Läsvärt om rättegångskostnader tvistemål
NJA 2007 s. 571 – lagen.nu
Skadestånds- och rättegångskostnader – Sveriges domstolar
Råd vid tvist – och konkreta tips – Advokatbyrå – (vasaadvokat.se)
Advokatens roll i ett tvistemål – Advokatbyrå – (vasaadvokat.se)
Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Advokatbyrå – (vasaadvokat.se)
Personlig konkurs – kan du få hjälp? Del 1 – Advokatbyrå – (vasaadvokat.se)
Skribent: Natalie Holm