Högsta domstolen (HD) är Sveriges högsta rättsinstans och fyller en central funktion i rättssystemet – inte primärt som en tredje chans att vinna ett mål, utan som skapare av de prejudikat som vägleder landets övriga domstolar. I den här guiden går vi igenom hur processen till HD ser ut, skillnaderna mellan tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, samt vad som gäller vid resning och domvilla.
Vilka fall hamnar i Högsta domstolen?
HD:s viktigaste uppgift är att skapa vägledande avgöranden – prejudikat – som klargör hur lagar ska tolkas och tillämpas i praktiken. Enligt 54 kap. rättegångsbalken (RB) krävs som huvudregel prövningstillstånd för att HD ska ta upp ett mål. Domstolen handlägger även frågor om resning och domvilla.
HD tar emot ungefär 6 000 överklaganden per år men beviljar prövningstillstånd i bara omkring 100 av dem. Det första steget är att överklaga hovrättens dom eller beslut – huruvida det är möjligt framgår normalt av avgörandet, tillsammans med instruktioner om vad överklagandet ska innehålla. Prövningstillstånd beviljas i regel bara om HD bedömer att avgörandet kan ge vägledning för rättstillämpningen i liknande fall. Det är därför avgörande att tydligt motivera varför ditt ärende kan ha prejudikatvärde bortom den egna tvisten.
Överklagandet ges in till den hovrätt som meddelade avgörandet, som kontrollerar att det kommit in i rätt tid och sedan vidarebefordrar det till HD. Högsta domstolen granskar inlagan och begär komplettering om det behövs. Är handlingarna fullständiga går ärendet vidare till en beredningsjurist eller justitiesekreterare som ansvarar för den fortsatta handläggningen.
HD brukar fatta beslut om prövningstillstånd inom några månader. Nekas prövningstillstånd står hovrättens avgörande fast – det är alltså det beslutet som fortsätter att gälla. Beviljas prövningstillstånd innebär det att HD tagit upp målet och att handläggningen fortsätter i sak.
Vad gör Högsta domstolen?
Utöver att pröva överklaganden och skapa prejudikat beslutar HD i frågor om resning och domvilla. En ansökan om resning – reglerad i 58 kap. RB – är en begäran om att ett lagakraftvunnet avgörande ska prövas på nytt. Eftersom sådana avgöranden som utgångspunkt inte kan överklagas ställs höga krav för att resning ska beviljas.
Resning kan till exempel bli aktuell om nya, väsentliga omständigheter framkommit efter att målet avgjordes och det finns giltig ursäkt till varför de inte åberopades tidigare. Avgörande är att omständigheterna sannolikt skulle ha lett till en annan utgång om de hade varit kända under rättegången. I praktiken beviljas bara ett fåtal resningsansökningar.
En klagan om domvilla – reglerad i 59 kap. RB – är en begäran om att ett lagakraftvunnet avgörande ska undanröjas till följd av ett grovt rättegångsfel som kan antas ha påverkat utgången. Det rör sig om allvarliga formella fel i domstolens handläggning, exempelvis att en part inte fått del av processmaterial som varit avgörande för prövningen. Även beträffande domvilla är bifall sällsynt.
Vad är skillnaden mellan tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen?
Det svenska domstolssystemet är uppbyggt i tre instanser. Tingsrätten avgör de flesta mål i sak som första instans. Är man missnöjd med tingsrättens avgörande kan man överklaga till hovrätten. Hovrättens beslut kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen – men som framgått beviljas prövningstillstånd i en mycket liten andel av fallen, vilket understryker vikten av att ha starka juridiska argument redan från start.
Att tänka på
Den här artikeln har gett en översikt av Högsta domstolens funktion, vilka ärenden som kan prövas och hur de tre domstolsinstanserna förhåller sig till varandra. Nedan finns länkar till fördjupande läsning om domstolsprocessen. Har du frågor om ett pågående eller förestående ärende är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå.
Läsvärt
https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar-domstolarna/allmanna-domstolar/
Författad av: Jenny Thalin