Skuld och inkasso: Vad innebär en tvist?

Skulder och inkassokrav skapar ofta stress och osäkerhet – särskilt när du inte vet vilka rättigheter du har. En fakturatvists uppkomst beror vanligen på att parterna tolkar avtal eller prissättning olika, och utan rätt hantering kan situationen snabbt eskalera. Här får du en tydlig genomgång av vad en tvist innebär juridiskt och vilka steg du kan ta.

Nedan går vi igenom centrala begrepp, processen och dina rättsliga möjligheter.

Sammanfattning

• En tvist uppstår när det finns oenighet om en skuld mellan två parter. Det kan handla om en faktura som är högre än väntat eller oenighet om avtalsvillkor.
• Om en skuld inte betalas i tid kan inkassoföretag involveras. God inkassosed innebär att bestridna fakturor inte ska skickas till Kronofogden utan man bör istället ansöka om stämning i domstol.
• Alternativa lösningar som medling kan spara både tid och pengar för båda parter. Omkring 30% av alla tvister löses genom medling istället för genom domstolar.
• Att ha korrekt dokumentation och känna till sina rättigheter enligt Avtalslagen och Inkassolagen är viktigt för att kunna hantera och försvara sig i en tvist om pengar.
• Att inte betala skulder i tid kan leda till allvarliga konsekvenser, inklusive ökade kostnader, negativ påverkan på kreditvärdigheten, och möjlighet att få en tredskodom i domstol.

Vad är en tvist om pengar?

En penningtvist uppstår när parterna inte kan enas om huruvida ett krav är befogat eller korrekt beräknat. Det kan röra sig om en obetald faktura som motparten bestrider, oklara avtalsvillkor, eller ett skadeståndskrav som inte godtas.

Definition och förklaring

En tvist uppstår när parterna har olika uppfattning om ett betalningskrav – exempelvis om den fakturerade summan inte stämmer överens med vad som avtalades, eller om en tjänst anses felaktigt utförd. Sådana oenigheter är vanliga i avtalsförhållanden mellan konsumenter och företag, men förekommer lika ofta mellan två näringsidkare.

Om parterna inte når en frivillig uppgörelse finns möjligheten att vända sig till tingsrätten. Att företrädas av ett juridiskt ombud är ofta avgörande i mer komplexa mål.

Inkasso aktualiseras när en faktura förblir obetald efter förfallodatum. Inkassobolaget agerar på borgenärens uppdrag och försöker driva in skulden frivilligt, bland annat genom betalningspåminnelser och inkassokrav med tillkommande avgifter. Enligt god inkassosed – som regleras i inkassolagen (1974:182) – ska ett betalningskrav som på goda grunder bestrids av gäldenären inte drivas vidare till Kronofogden utan att saken först prövas rättsligt.

I stället ska borgenären ansöka om stämning vid tingsrätten för att få tvisten prövad i sak.

God inkassosed, enligt inkassolagen (1974:182), innebär att inkassoåtgärder ska vara sakliga och inte utsätta gäldenären för otillbörlig press – bestridna fordringar ska prövas i domstol, inte drivas vidare till Kronofogden.

Skillnad mellan Kronofogden och domstol

Kronofogden och tingsrätten fyller olika funktioner i ett inkassoärende. Kronofogden handlägger ansökningar om betalningsföreläggande enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning – en snabb och kostnadseffektiv väg för borgenären när skulden är obestridd. Gäldenären har då möjlighet att bestrida kravet, varpå ärendet kan överlämnas till domstol för vidare prövning.

Om gäldenären bestrider inkassokravet och borgenären vill driva saken vidare, måste en stämningsansökan lämnas in till tingsrätten.

Tingsrätten prövar tvisten i sak och är rätt forum för fordringar som överstiger ett halvt prisbasbelopp, men även för lägre belopp när principfrågor eller skadestånd är inblandade. En domstolsprocess kan medföra rättegångskostnader som den förlorande parten riskerar att stå för enligt 18 kap. rättegångsbalken, vilket gör det klokt att noggrant utvärdera sin ställning innan stämning väcks.

Enligt god inkassosed ska bestridda fordringar inte skickas till Kronofogden innan borgenären har fått sin rätt prövad i domstol. Att förstå skillnaden mellan betalningsföreläggande och stämning är avgörande för att välja rätt strategi i det enskilda fallet.

Processen för att lösa en tvist om pengar

Att lösa en penningtvist kräver ett strukturerat tillvägagångssätt. Beroende på om skulden är obestridd eller tvistig väljer du antingen ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller stämningsansökan vid tingsrätten – två vägar med väsentligt olika förutsättningar och kostnader.

Kontakta Kronofogden eller stäm personen i domstol

Kronofogden och tingsrätten är två skilda vägar när en fordran är omtvistad. Hos Kronofogden handläggs en ansökan om betalningsföreläggande enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, medan en domstolsprocess regleras av rättegångsbalken (1942:740).

1. Kontakta Kronofogden
   • Kronofogden granskar inkassobolagets krav. De hjälper till att driva in skulder och säkerställa att rättigheter skyddas.
   • Enligt god inkassosed ska inte bestridna fakturor skickas till Kronofogden. Istället bör den som bestrider kravet ansöka om stämning i domstol.

2. Stämma personen i domstol
   • Stämningsansökan ger den drabbade möjlighet att föra sin sak inför rätten. Tingsrätten hanterar tvister upp till ett halvt prisbasbelopp.
   • Om betalningen är oenig, kan målet hamna i tingsrätten. Den som stämmer har ofta nytta av ett ombud för juridisk hjälp.

3. Processens kostnader
   • Kostnaderna för ett tvistemål kan variera beroende på komplexitet och eventuell representation av ett ombud.
   • Det finns regler kring kostnader och avgifter när man går till rättegång.

4. Värdet av korrekt dokumentation
   • Att samla bevis är viktigt innan man går vidare med en stämning eller kontaktar Kronofogden.
   • Dokumentationen stärker ens fall och kan påverka beslutet i domstolen.

5. Alternativ till rättegång
   • I vissa fall kan parterna välja medling istället för att gå till domstol.
   • Medling kan spara tid och pengar, samt ge en fredligare lösning på konflikten.

6. Kvarstad för skydd av tillgångar
   • Att begära kvarstad skyddar ens tillgångar under processen.
   • Detta steg är viktigt för att säkerställa att man får betalt om man vinner målet.

7. Rättegångsutfall
   • Utfallet av en rättegång kan leda till olika avgöranden, såsom förlikning eller tredskodom.
   • En tredskodom innebär att motparten misslyckas med att svara, vilket resulterar i en fulllgodkänning av stämningen.

Valet av väg beror på skuldens storlek, om motparten bestrider kravet och hur snabbt du behöver en bindande lösning.

Kostnader för tvistemål

Att driva ett tvistemål i tingsrätten innebär kostnader som bör vägas mot möjligheten att vinna. Vid förenklade tvistemål – där värdet inte överstiger ett halvt prisbasbelopp – begränsas ersättningen för rättegångskostnader enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, vilket i praktiken innebär att advokatarvoden sällan ersätts fullt ut av motparten även om du vinner.

Bestrider du ett inkassobolags krav kan tvisten överlämnas till tingsrätten. Väljer du att anlita ett ombud kan kostnaderna stiga snabbt, framför allt om handläggningen drar ut på tiden och kräver flera förhandlingar.

Gör en tidig kostnadskalkyl: väg vad en förlikning kostar mot vad en dom kan ge. En tredskodom – som meddelas om motparten uteblir från förhandlingen – kan tyckas enkel att få, men ger sällan full täckning för dina ombudskostnader.

Hur man tar hjälp av ett ombud

Ett juridiskt ombud hjälper dig att navigera rättsprocessen – från att bedöma om kravet är välgrundat till att upprätta stämningsansökan och föra din talan i rätten. Det är särskilt värdefullt om du bestrider ett inkassobolags krav och tvisten riskerar att prövas i domstol.

Ombudet tar fram bevisning, formulerar yrkanden och representerar dig vid förhandlingen. En välförberedd process ökar dina chanser att nå ett gynnsamt utfall.

Fråga alltid om arvodets storlek och faktureringsmodell redan vid det första mötet. Många advokatbyråer erbjuder en inledande konsultation till fast pris, vilket gör det enklare att planera din budget innan du beslutar dig för att driva saken vidare.

Rådfråga en jurist tidigt – ju tidigare du söker hjälp, desto fler handlingsalternativ finns vanligtvis kvar.

Särskild medling

Medling innebär att parterna med hjälp av en neutral tredje part försöker nå en frivillig uppgörelse utan att en domare fattar beslut åt dem. Rätten kan verka för förlikning under förberedelsen enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken, och parterna kan även anlita en privat medlare utanför domstolsprocessen.

Jämfört med en fullständig domstolsprocess sparar medling ofta både tid och pengar, och lösningen kan skräddarsys efter parternas faktiska behov snarare än begränsas av vad lagen tillåter att domstolen dömer ut.

Medling lämpar sig väl för tvister om betalning, skadestånd och avtalsbrott. En överenskommelse kan nås på veckor snarare än månader, och parterna slipper risken att få en betalningsanmärkning som följd av en dom.

Tänk på att ett medlingsavtal är bindande när det väl är undertecknat. Upprättas det i rätt form kan det också verkställas på samma sätt som ett domstolsavgörande, vilket ger det en rättslig tyngd som en informell uppgörelse saknar.

Så avgörs en tvist i domstol

När parterna inte kan enas avgör tingsrätten tvisten efter att ha tagit del av båda sidors argumentation och bevisning. För gränsöverskridande fordringar inom EU på högst 5 000 euro kan den europeiska småmålsprocessen – reglerad i förordning (EG) nr 861/2007 – vara ett snabbare och billigare alternativ än ordinär rättegång.

Kvarstad kan begäras som ett interimistiskt skydd för att säkra motpartens tillgångar under processens gång, enligt 15 kap. rättegångsbalken. En förlikning kan träffas ända fram till dess att dom meddelas, medan en tredskodom typiskt sett utfärdas inom några veckor om svaranden inte yttrar sig i målet.

Stämning och förberedelser inför rättegången

Stämningsansökan är startskottet för en domstolsprocess, och hur väl man förbereder sin talan kan i hög grad påverka utgången av tvisten.

1. Skriv stämningsansökan. Ange tydligt vad tvisten handlar om och vilka belopp som är aktuella.
2. Fyll i rätt formulär. Använd ett korrekt stämningsformulär för tingsrätten.
3. Betala ansökningsavgiften. En avgift krävs för att lämna in ansökan, vilket beror på värdet av tvisten.
4. Samla bevismaterial. Dokumentera all relevant information och stödjande bevis för din sak.
5. Informera motparten. Inkludera alla relevanta detaljer i kommunikationen med den andra parten.
6. Förbered dig på rättegången. Träna på att framföra dina argument och svara på frågor.
7. Ha ett ombud om du vill ha hjälp med processen och strategin under rättegången.
8. Kom ihåg reglerna kring tredskodom, där motparten kan dömas utan sin närvaro om denne inte svarar.
9. Beakta kostnader, som resor och juridiska avgifter, som kan tillkomma under rättegången.
10. Ta hänsyn till tidsramarna för hela processen från stämning till domslut.

Att följa varje processteg metodiskt – från bevisinhämtning till korrekt formulerat yrkande – ger bättre förutsättningar för ett framgångsrikt utfall i tvister om utestående fordringar.

Den europeiska småmålsprocessen

Den europeiska småmålsprocessen (förordning (EG) nr 861/2007) förenklar gränsöverskridande tvister som rör mindre belopp – upp till ett halvt prisbasbelopp. Förfarandet är utformat för att ge parterna ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till ordinarie domstolsprocess.

Processen är betydligt mer strömlinjeformad än ett ordinärt tvistemål och lämpar sig väl när kravet är klart och motparten befinner sig i ett annat EU-land.

Enligt förordningens regler kan en borgenär stämma en gäldenär för obetalda skulder direkt via standardformulär A. Det är viktigt att hålla sig till de formkrav som gäller – annars riskerar man att ärendet avvisas eller att onödiga kostnader tillkommer. Bestrider gäldenären kravet övergår ärendet till domstolsprövning.

Under hela förfarandet har parterna rätt att anlita juridiskt ombud, vilket ofta är klokt för att säkerställa att ansökan är korrekt utformad och att inga processuella misstag begås.

Ordlista för tvistemål

Juridisk terminologi inom tvistemål kan vara svårnavigerad. Nedan förklaras de viktigaste begreppen.

1. Bestrida betalningskrav: Detta innebär att man ifrågasätter en faktura eller skuld. Om du bestrider ett krav från inkassobolaget, kan ärendet hamna i domstol.
2. Kronofogden: Detta statliga verk hanterar obetalda skulder. Deras roll är att driva in skulder när en faktura inte har betalats vid förfallodatum.
3. Inkasso: Inkassobolag använder påtryckningar för att få gäldenärer att betala sina skulder. De hotar ofta med ökade kostnader för att få till frivilliga betalningar.
4. Skuldsanering: Denna process syftar till att hjälpa personer som har svårt att betala sina skulder. Skuldsanering kan ge en väg ut ur ekonomiska svårigheter.
5. Stämning: Stämning är det juridiska sättet att ta en tvist till domstol. Om tvisten gäller ett värde på högst ett halvt prisbasbelopp, kan tingsrätten hantera fallet.
6. Tredskodom: En tredskodom kan utfärdas om den ena parten inte dyker upp i rätten. Det påverkar hur tvisten avgörs utan fullständig prövning.
7. Förlikning: Förlikning innebär att parterna kommer överens innan rättegången avslutas. Det är ofta en snabbare och billigare lösning.
8. Ordlistor i rättstvister: Att ha en ordlista för tvistemål gör det lättare att navigera rättssystemet. En sådan lista förklarar viktiga begrepp och deras användning.
9. Avtalslagen och Inkassolagen: Avtalslagen reglerar avtal mellan parter, medan inkassolagen styr hur inkassobolag får agera vid obetalda krav.
10. Ombud: Att anlita ett ombud ger professionell hjälp vid rättegången eller annan juridisk process. Ombudet kan föra din talan inför domstolen och underlätta hela processen.

Med en tydlig bild av dessa begrepp är det lättare att förstå sitt läge och fatta välgrundade beslut – oavsett om du befinner dig på borgenärs- eller gäldenärssidan.

Vikten av att skydda tillgångar med kvarstad

Kvarstad enligt 15 kap. rättegångsbalken är ett kraftfullt verktyg för att säkra en fordran under pågående tvist. Genom kvarstad kan domstolen förbjuda gäldenären att överlåta eller på annat sätt förfoga över sina tillgångar tills tvisten är avgjord.

En ansökan om kvarstad är särskilt motiverad när det finns konkret risk för att gäldenären undanskaffar egendom. Notera att enligt god inkassosed, som följer av inkassolagen (1974:182) och Integritetsskyddsmyndighetens riktlinjer, ska bestridda fakturor inte utan vidare skickas till Kronofogdemyndigheten.

I stället bör borgenären välja att stämma i domstol för att få fordran rättsligt prövad. Kvarstaden fyller då funktionen av ett interimistiskt skydd – tillgångarna är frysta under hela processen och motparten kan inte undandra sig ett eventuellt betalningsansvar.

Förlikning och tredskodom

Förlikning innebär att parterna träffar en frivillig uppgörelse och undviker en fullständig domstolsprocess – ofta det klokaste alternativet eftersom det är snabbare, billigare och mer förutsägbart än en dom. Tredskodom, reglerad i 44 kap. rättegångsbalken, meddelas när en part uteblir från förhandlingen.

Domstolen avgör då målet enbart utifrån den närvarande partens påståenden, vilket i praktiken innebär att den frånvarande parten förlorar utan möjlighet att presentera sin sida. Rättegångskostnader och eventuellt skadestånd hamnar på den part som uteblev.

Vid betalningstvister är förlikning ofta ett rationellt val – det eliminerar osäkerheten i utgången och förhindrar att ärendet eskalerar till inkassoåtgärder. Väljer parterna ändå att gå via inkasso måste inkassobolaget följa god inkassosed enligt inkassolagen (1974:182).

Det innebär att bestridda fakturor ska prövas i domstol, inte drivas hos Kronofogdemyndigheten. Att aktivt hantera sina fordringar och skulder är avgörande för att undvika en tredskodom med de kostnader och rättsverkningar den för med sig.

Tips för att undvika och hantera tvister

Grunden för att undvika tvister är enkel: läs igenom avtal noggrant innan du skriver under. Kontrollera att belopp, betalningsvillkor och leveransomfattning stämmer med vad som muntligen överenskommits. Reagerar du tidigt på varningssignaler – som oväntade fakturor eller krav du inte känner igen – minskar du avsevärt risken att hamna i en utdragen inkassoprocess.

Att känna till Avtalslagen (SFS 1915:218) och Inkassolagen (SFS 1974:182) ger dig ett konkret övertag i en tvist. Lagarna klargör vilka krav som är giltiga, vilka påtryckningsmetoder som är tillåtna och när ett ärende faktiskt kan skickas vidare till Kronofogden. Alternativ tvistlösning – exempelvis förhandling eller medling – är ofta snabbare och billigare än domstolsprocess.

Nedan går vi igenom de viktigaste delarna mer ingående.

Undvik bluffakturor och bedrägerier

Bluffakturor – fakturor för varor eller tjänster du aldrig beställt – förekommer mot både privatpersoner och företag. Konsekvenserna kan bli kännbara: utöver den direkta ekonomiska förlusten riskerar ett obetalt krav att hamna hos Kronofogden och påverka din kreditvärdighet negativt. Att känna till hur bedrägerier ser ut är därför ett praktiskt skydd, inte bara en teoretisk kunskap.

1. Kontrollera alltid fakturans belopp. En faktura tvist kan uppstå om beloppet är dyrare än vad ni kommit överens om. Jämför med avtal och tidigare fakturor.
2. Bedöm avsändaren noggrant. Bluffakturor kommer ofta från okända företag eller adresser som ser suspekt ut. Kolla upp företaget innan ni betalar.
3. Var vaksam på oklara krav från inkassobolag. Inkasso är en påtryckning när en faktura inte har betalats vid förfallodatum. Om ni bestrider ett krav, se till att det hanteras korrekt enligt god inkassosed.
4. Anmäl misstankar om bedrägeri så snart som möjligt. Det kan handla om falska fakturor eller vilseledande erbjudanden. Att agera snabbt kan skydda er ekonomi.
5. Lär känna varningssignalerna för bluffakturor och bedrägerier. Varningssignaler inkluderar bristande information, otillräckliga kontaktuppgifter eller press att betala snabbt.
6. Skriv ett formellt bestridande ifall ni får en bluffaktura. Enligt god inkassosed ska inte bestridna fakturor skickas till Kronofogden utan istället ansöka om stämning i domstol.
7. Skapa rutiner för att granska alla inkommande fakturor noggrant innan betalning görs. Ha särskilda personer ansvariga för granskningsprocessen i ert företag.
8. Använd avtalslagen och inkassolagen aktivt i era affärer för att minska risken för oegentligheter inom skuld och inkasso: vad innebär en tvist? Genom tydliga avtal kan ni minska missförstånd kring betalningar.
9. Erbjud utbildningar till anställda om hur man känner igen bedrägerier och bluffakturor, så de blir mer medvetna i sitt arbete.
10. Vid osäkerhet, ta hjälp av experter inom juridik eller ekonomi så att ni skyddar er mot potentiella skador och kostnader i samband med tvister om pengar.

Anmäla bedrägeri och känna igen varningssignaler

Typiska varningssignaler är fakturor från okända avsändare, krav som avviker från avtalat pris, eller påståenden om tjänster du aldrig godkänt. Saknar fakturan specificering av vad du betalar för, eller är avsändarens organisationsnummer svårt att verifiera, bör du agera omedelbart. Kontrollera alltid mot ditt eget underlag – avtal, orderbekräftelse eller e-postkorrespondens – innan du betalar.

Om ett krav verkar felaktigt ska du bestrida det skriftligen utan dröjsmål. Dokumentera bestridan och spara all kommunikation som bevis.

Misstänker du bedrägeri bör du anmäla det till Polisen och, om det rör ett inkassobolag, till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Snabb anmälan ökar möjligheterna att stoppa ytterligare skada. Enligt god inkassosed ska inte bestridna fakturor skickas till Kronofogden – gör inkassobolaget det ändå kan de ha brutit mot Inkassolagen.

Om borgenären trots din bestridan anser att kravet är befogat är rätt väg att ansöka om stämning i tingsrätten – inte att fortsätta pressa dig via inkasso.

Vikten av Avtalslagen och Inkassolagen

Avtalslagen (SFS 1915:218) fastslår grunderna för hur bindande avtal uppkommer och under vilka omständigheter ett avtal kan jämkas eller förklaras ogiltigt – exempelvis vid svek eller oskäliga villkor enligt 36 §. En vanlig orsak till inkassotvister är att parterna tolkar avtalsvillkoren olika; känner du till avtalslagens ramar kan du snabbare avgöra om du faktiskt är skyldig det belopp som krävs.

Inkassolagen (SFS 1974:182) reglerar hur ett inkassobolag får agera när de driver in en fordran. De får inte använda otillbörliga påtryckningsmetoder och måste följa god inkassosed. Bestrides en faktura ska inkassobolaget inte driva ärendet vidare till Kronofogden – utan i stället hänvisa borgenären att väcka talan i domstol.

Bestrider du ett inkassokrav har du rätt att kräva att ärendet prövas rättsligt. Väljer borgenären att inte stämma dig faller kravet i praktiken bort. Väljer de att gå vidare kan du bemöta talan med hjälp av ett juridiskt ombud – något som ofta förändrar styrkeförhållandet avsevärt. Observera att utebliven inställelse i domstol kan leda till tredskodom mot dig, med rättegångskostnader som följd.

Med kunskap om dessa lagar är du bättre rustad att bedöma om ett krav är legitimt och hur du bör agera om det inte är det.

Alternativ tvistlösning och medling

Domstol är sällan det enda alternativet när en faktura- eller skuldtvist uppstår. Alternativ tvistlösning (ADR) – som förhandling, medling eller skiljeförfarande – kan lösa konflikten snabbare och till en bråkdel av kostnaden för en rättegång.

Vid medling hjälper en neutral tredje part parterna att kommunicera och hitta en gemensam lösning utan att någon behöver vinna. Processen är frivillig och konfidentiell, vilket ofta sänker tröskeln för konstruktiva diskussioner. I konsumenttvister erbjuder Allmänna reklamationsnämnden (ARN) dessutom kostnadsfri prövning upp till vissa beloppsgränser.

Skiljeförfarande är vanligare i kommersiella avtal och ger ett bindande beslut utan offentlig rättegång. Lyckas parterna inte enas och tingsrätten blir enda utvägen gäller fortfarande regeln om god inkassosed: bestridna fordringar ska inte ansökas om hos Kronofogden utan prövas i domstol.

Att anlita ett juridiskt ombud tidigt i en tvist – oavsett om den löses via medling eller i domstol – ger dig bättre förutsättningar att förstå dina alternativ och undvika kostsamma misstag.

Konsekvenser av utebliven betalning – från inkasso till Kronofogden

När en faktura inte betalas i tid inleds ofta en kedja av åtgärder. Borgenären överlämnar fordran till ett inkassobolag, som skickar ett inkassokrav med krav på betalning inom viss tid samt tillkommande inkassokostnader. Beständer du kravet får inkassobolaget inte driva ärendet vidare till Kronofogden – fordran måste istället prövas av domstol.

Principen om god inkassosed, som regleras i inkassolagen (1974:182), innebär att bestäridda fordringar inte får ligga till grund för ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Vid en tvist ska borgenären väcka talan i tingsrätten för att få skulden rättsligt fastställd.

Sena eller uteblivna betalningar påverkar också din kreditvärdighet på sikt. En betalningsanmärkning registreras hos kreditupplysningsföretag och kvarrstår normalt i tre år, vilket försvårar framtida lån och hyreskontrakt. Om ärendet går till rätt och du inte svarar på stämningen riskerar du dessutom en tredskodom – domstolen avgör då målet i din utevaro enligt 44 kap. rättegångsbalken, vilket i praktiken innebär att du förlorar utan att få föra din talan.

Bestärider du en skuld – gör det skriftligt och i rätt tid. Väntar du för länge kan du förlora rätten att invända och rättsliga följder hinna hopa sig.

Vanliga frågor

1. Vad innebär det att en skuld är tvistig?

En skuld är tvistig när gäldenären bestärider hela eller delar av fordran – till exempel för att fakturan är felaktig, att tjänsten inte utförts avtalsenligt eller att preskription inträtt. En tvistig fordran ska inte drivas via Kronofogden utan prövas av domstol.

2. Hur uppstår en tvist vid inkasso?

En tvist uppstår när gäldenären inte accepterar skuldens existens eller storlek och meddelar inkassobolaget att kravet bestäreds. Det räcker att bestäridandet kommuniceras skriftligt – inkassobolaget är då skyldigt att hänskjuta frågan till domstol om borgenären vill driva kravet vidare.

3. Vad bör jag göra om jag bestärider ett inkassokrav?

Bestärider du kravet bör du göra det skriftligt till inkassobolaget och ange skälen. Spara all kommunikation. Om parterna inte når en uppgörelse har du rätt att få saken prövad i tingsrätten. En advokat kan hjälpa dig bedöma styrkan i din invändning och undvika onödiga kostnader.

4. Kan jag få en avbetalningsplan trots pågående tvist?

Ja, det är möjligt att komma överens om en avbetalningsplan även när kravet är omtvistat. Tänk på att en sådan överenskommelse kan tolkas som ett godkännande av skulden – låt gärna en jurist granska villkoren innan du skriver under.