Att redogöra för alla moment som krävs för att någon ska ha rätt till skadestånd, skulle man behöva skriva en hel bok för, och kanske räcker inte ens det. Men ett moment för att kunna få skadestånd, är att du har drabbats av en skada som det kan utgå skadestånd för. Dessa skadetyper är främst personskada, sakskada, skada genom kränkning och ren förmögenhetsskada. I den här artikeln kommer vi behandla de skadetyper som det kanske är störst risk för att du kan drabbas av, nämligen personskada och sakskada.
Vad som kan anses som en personskada
En personskada är till att börja med en skada som innebär ett defekttillstånd på kroppen. Defekttillstånd på kroppen kan man något förenklat säga vara, ett tillstånd där din kropp drabbats av någon skada. Exempelvis kan skadan röra ett brutet ben eller hjärnskakning. Utöver defekttillstånd på kroppen kan även en skada som drabbar psyket, falla in under skadetypen personskada. Personskada som drabbar psyket kan bland annat röra en chockverkan. Att se en närstående dö, skulle kunna leda till en sådan psykisk personskada som ger rätt till skadestånd.
Personskada – förutsättningar för skadestånd
2 kapitlet 1 § skadeståndslagen kallas ibland för den allmänna culparegeln, och där regleras bland annat om personskada. För att du ska kunna ha rätt till skadestånd för personskada, krävs det som huvudregel att den som har skadat dig, alltså skadevållaren, har orsakat dig skadan genom uppsåt eller genom vårdslöshet. Lite slarvigt kan man säga att uppsåtligt skada någon, är att man gör det medvetet. Skada någon genom vårdslöshet är i stället att man har handlat på ett sådant klantigt sätt, som avviker från hur en normalt aktsam person skulle handlat i samma situation.
För att göra det lite enklare kan vi ta upp ett exempel på vad Högsta domstolen ansett varit orsakad skada genom vårdslöshet. I målet NJA 1976 s. 379 var det en fotgängare som hade vandrat på en cykelbana där det rådde gångförbud. Konsekvensen blev att en cyklist körde på fotgängaren och cyklisten skadade sig också själv till följd av det. Domstolen ansåg då att cyklisten hade rätt till skadestånd för personskada, på grund av att fotgängaren hade handlat på ett vårdslöst sätt.
Sakskada
En sakskada är en skada på din egendom. Det kan vara allt från ett trasigt fönster på ditt hus till en reva i din tröja. Vad många kanske inte känner till är att djur anses som saker, vilket kan anses som märkligt men så är det. Det innebär att om någon skulle förgifta din fyrbente familjemedlem, kommer det förmodligen falla in under sakskada och inte personskada. Någon egen kategori som benämns djurskada eller liknande, finns inte i dagsläget. Sakskada regleras precis som personskada i den allmänna culparegeln 2 kapitlet 1 § skadeståndslagen. Därför krävs även som huvudregel även vid sakskada att skadevållaren, har skadat din egendom uppsåtligen eller genom vårdslöshet.
Att tänka på:
Vad vi har tagit upp i den här artikeln är inte i närheten av allt som behöver beaktas vid bedömning av om du har rätt till skadestånd eller ej, för din personskada eller sakskada. Är det så att du har drabbats av en skada och du önskar kräva skadestånd för det, är det bästa att anlita en jurist som företräder dig i din skadeståndstvist. Vasa Advokatbyrå AB har gedigen erfarenhet av att driva skadeståndstvister. Du är varmt välkommen att kontakta oss för hjälp med din tvist.
Läsvärt
Mål: T 2947-16 – Högsta domstolen
Skadestånd – beräkning av personskada – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Skadestånd – att betala skadestånd – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Skadestånd – så här går en ansökan till – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag