När har man rätt till skadestånd?

Skadeståndsrätten är ett av juridikens mer komplexa områden, och flera förutsättningar måste vara uppfyllda för att ersättning ska utgå. En grundläggande sådan är att du faktiskt lidit en ersättningsgill skada. Skadeståndslagen (1972:207) känner till fyra huvudkategorier: personskada, sakskada, skada genom kränkning och ren förmögenhetsskada. Den här artikeln fokuserar på personskada och sakskada – de skadetyper som de flesta av oss löper störst risk att drabbas av i vardagen.

Vad som räknas som personskada

En personskada innebär i grunden ett fysiskt defekttillstånd på kroppen – att kroppen skadats på något vis, exempelvis ett brutet ben eller en hjärnskakning. Men personskadebegreppet sträcker sig längre än så: även psykiska skador kan ge rätt till ersättning. En chockreaktion till följd av att bevittna en nära anhörigs död är ett exempel på en psykisk skada som kan falla under personskaderekvisiten. Ersättningsgilla poster vid personskada regleras i 5 kap. skadeståndslagen och innefattar bland annat sjukvårdskostnader, inkomstförlust samt sveda och värk.

Personskada – förutsättningar för skadestånd

Huvudregeln för personskada finns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen – den så kallade culparegeln. För att skadestånd ska utgå krävs att skadevållaren orsakat skadan antingen uppsåtligen eller genom vårdslöshet. Uppsåt innebär att handlingen skedde medvetet, medan vårdslöshet innebär ett agerande som avviker från hur en normalt aktsam person hade handlat i samma situation. Bevisbördan för både culpa och orsakssamband vilar i regel på den skadelidande – det gör det viktigt att dokumentera händelseförloppet noggrant redan från start.

Ett illustrativt exempel på vad Högsta domstolen bedömt som vårdslöst beteende är NJA 1976 s. 379. En fotgängare hade gett sig ut på en cykelbana trots gångförbud, och en cyklist som körde på honom skadade sig i kollisionen. HD fann att cyklisten hade rätt till skadestånd för sin personskada, eftersom fotgängarens agerande utgjorde ett avvikande från hur en normalt aktsam person borde ha handlat. Fallet illustrerar att culpabedömningen tar sikte på vad den genomsnittlige personen rimligen borde ha insett om riskerna med sitt handlande.

Sakskada

En sakskada är en skada på egendom – det kan röra sig om ett krossat fönster, en skadad bil eller förstörd klädsel. En detalj som ofta förvånar är att djur rättsligt klassificeras som saker, inte som personer. Det innebär att om någon avsiktligen skadar ditt husdjur, hanteras det som en sakskada snarare än personskada – någon separat kategori för djurskador finns inte i gällande rätt. Precis som vid personskada regleras sakskada i den allmänna culparegeln i 2 kap. 1 § skadeståndslagen, vilket kräver att skadevållaren agerat uppsåtligen eller vårdslöst. Praktiskt råd: dokumentera alltid skadan omgående med fotografier och spara kvitton på reparations- eller återanskaffningskostnader – det stärker ditt anspråk avsevärt.

Att tänka på

Den här artikeln ger en översiktlig bild av personskada och sakskada. En fullständig skadeståndsbedömning kräver därutöver analys av orsakssamband, eventuellt medvållande, skadans storlek och preskriptionsfrågor. Har du drabbats av en skada och överväger att kräva ersättning, är det klokt att anlita juridiskt biträde tidigt – dels för att säkra bevisning, dels för att undvika att anspråket preskriberas. Vasa Advokatbyrå har gedigen erfarenhet av skadeståndstvister och hjälper dig att bedöma förutsättningarna i din tvist.

Läsvärt

Kausalitetspraktikan | SvJT

Mål: T 2947-16 – Högsta domstolen

Skadestånd – beräkning av personskada

Skadestånd – att betala skadestånd

Skadestånd – så här går en ansökan till

Författad av: Alexander Isehag