Råd vid tvist – och konkreta tips

Att hamna i en tvist är aldrig roligt. Det är ofta tidskrävande, dyrt, jobbigt och allmänt irriterande. Det är däremot ibland oundvikligt eftersom två personer relativt ofta har delade meningar om vad som gäller. De delade meningarna kan röra allt från vad som kallas ”konkreta rättsfakta”; vad som faktiskt har hänt, eller vad som kallas ”abstrakta rättsfakta”; vad som lagen egentligen säger.

Tvister kan kortfattat beskrivas som ett juridiskt bråk mellan två personer. Det traditionella målet ser ut som att ena personen har ett krav medan den andra inte vill gå med på kravet. Inom denna ram finns det ett nästintill oändligt antal variationer där man kan tvista om pengar, saker, fastigheter, rättigheter, avtal etc. En uttömmande exemplifiering är omöjlig.

Beroende på vad man tvistar om och mot vem man tvistar så finns det olika regler. Man kan säga att de tre stora områdena för tvister är (i) civilrätt; mellan två privatpersoner/företag, (ii) förvaltningsrätt; när man tvistar mot stat/myndighet/kommun och (iii) internationella tvister; där flera länders lagar är inblandade. I denna text kommer vi framför allt att utgå från civilrättsliga tvister men även ge viss rådgivning när du bråkar med det offentliga.

Inledandet av en tvist

Så hur inleds en tvist? Svaret varierar dessvärre något beroende på vem du frågar men som huvudregel anses en tvist föreligga när ena parten ställt ett krav och den andra parten bestridit det. Gällande vad som avses med ”krav” och ”bestridande” är denna inte beroende av hur konkret någon av delarna är. Det innebär att ett krav egentligen kan utformas så enkelt som att man helt enkelt anser att den andra personen är skyldig att göra något. Ett bestridande kan helt enkelt vara ett nej. Ett krav och ett bestridande kan även vara muntligt i vilket en tvist kan uppkomma vid ett samtal. Vid sidan av detta finns det även mer formellt upprättade krav/bestridande som anger yrkande, grund och ev. frist. Det är viktigt att ha i åtanke att ett muntligt krav/bestridande är lika giltigt som ett formellt brev från en advokatbyrå.

Vad är en tvist?

En tvist uppstår när två eller flera parter har olika åsikter eller intressen i en fråga och inte kan nå en överenskommelse genom förhandling eller dialog. En tvist kan involvera olika rättsliga frågor, såsom kontraktsbrott, skadestånd, immateriella rättigheter eller andra tvistiga frågor.

När en tvist uppstår kan parterna försöka lösa den genom alternativa tvistlösningsmetoder, såsom medling eller skiljeförfarande, istället för att ta fallet till domstol. Om parterna inte kan nå en överenskommelse genom dessa metoder kan en domstol avgöra tvisten genom rättslig prövning och besluta vilken part som har rätt enligt gällande lagar och regler.

Det är viktigt att notera att en tvist kan vara kostsam och tidskrävande, och att det är klokt att söka professionell rådgivning från en juridisk expert för att avgöra om det är värt att ta fallet till domstol. Det är också viktigt att parterna arbetar för att minimera risken för tvister genom att tydligt definiera villkoren och förväntningarna i alla kontrakt och avtal.

Vad är tvist eller stämning?

En tvist och en stämning är två olika begrepp inom rättslig prövning av tvister. En tvist är en rättslig process där två eller flera parter har olika åsikter eller intressen i en fråga och inte kan nå en överenskommelse genom förhandling eller dialog. En stämning är ett specifikt dokument som inlämnas till domstolen för att inleda en rättslig process i en tvist.

Skillnaden mellan en tvist och en stämning är alltså att en tvist är själva konflikten mellan parterna, medan en stämning är det dokument som inleder en rättslig process. En stämning är en formell inbjudan till motparten att medverka i rättsprocessen och försvara sig.

När en stämning inlämnas till domstolen, tillkännages detta för den andra parten och båda parterna har sedan möjlighet att lämna in bevisning och argumentera för sin sak i domstolen. Domstolen avgör sedan tvisten genom rättslig prövning och beslutar vilken part som har rätt enligt gällande lagar och regler.

Tvisten

När ett krav har bestridit föreligger alltså en tvist. För att illustrera vad en tvist är, och hur den förhåller sig till stämning och förlikning, kommer ett exempel att användas.

Person A äger en fastighet som denna önskar sälja. Person A upprättar således ett prospekt, objektsbeskrivning etc. för att sedan lägga ut denna till försäljning. I objektsbeskrivningen står det att huset har en pool. Efter ett par veckor kontaktas person A av person B som är intresserad av fastigheten. Person B inspekterar inte fastigheten utan köper den helt enkelt.

När person B flyttar in upptäcker B att det inte alls finns någon pool. Det enda som finns är en grop med lite regnvatten i. Person B blir väldigt arg och ringer person A. Person B säger; –”Det finns ingen pool! Jag ska ha tillbaka halva köpeskillingen”.

Genom att person B framfört detta mycket spartanska meddelandet kan man säga att ett krav föreligger. Det är inte särskilt utvecklat eller konkret men ändock nog för att förstå vad problemet är. Person A svarar;
-”Du skulle undersökt bättre! Du kan glömma att få tillbaka några pengar!”

Genom att person A svarat på det sätt som A gjorde så har ett bestridande uppstått. Det innebär att genom ett telefonsamtal som varar i 10 sekunder så har en tvist uppkommit. Person B har ställt ett krav med grund och A har bett om råd vid tvist – och konkreta tips

Att hamna i en tvist är aldrig roligt. Det är ofta tidskrävande, dyrt, jobbigt och allmänt irriterande. Det är däremot ibland oundvikligt eftersom två personer relativt ofta har delade meningar om vad som gäller. De delade meningarna kan röra allt från vad som kallas ”konkreta rättsfakta”; vad som faktiskt har hänt, eller vad som kallas ”abstrakta rättsfakta”; vad som lagen egentligen säger.

Tvister kan kortfattat beskrivas som ett juridiskt bråk mellan två personer. Det traditionella målet ser ut som att ena personen har ett krav medan den andra inte vill gå med på kravet. Inom denna ram finns det ett nästintill oändligt antal variationer där man kan tvista om pengar, saker, fastigheter, rättigheter, avtal etc. En uttömmande exemplifiering är omöjlig.

Beroende på vad man tvistar om och mot vem man tvistar så finns det olika regler. Man kan säga att de tre stora områdena för tvister är (i) civilrätt; mellan två privatpersoner/företag, (ii) förvaltningsrätt; när man tvistar mot stat/myndighet/kommun och (iii) internationella tvister; där flera länders lagar är inblandade. I denna text kommer vi framför allt att utgå från civilrättsliga tvister men även ge viss rådgivning när du bråkar med det offentliga.

Förlikning?

I många fall där det föreligger en tvist kan parterna förlikas. Att förlikas innebär att parterna, utan en dom/beslut, kommer överens om lösning som båda kan godta. En förlikning förutsätter således inte en rättslig prövning av tvisten. Men hur förlikas man? Vi återgår till exemplet ovan.

B har alltså ställt ett krav till A som denna bestridit. En tvist föreligger således. B har specificerat sitt krav till att B ska få tillbaka hälften av köpeskillingen då fastigheten utan pool endast är värd halva köpeskillingen. A invänder med att B inte undersökt fastigheten och därmed inte har en laglig grund för ersättning.

Parterna har således ett antal val. B kan välja att lägga ned tvisten då B kanske upptäcker att det A säger stämmer. B kan även justera sitt krav då A har delvis rätt. Sist kan B välja att helt enkelt stämma A i rätten. Detsamma gäller A då denna kanske inser att B har rätt, delvis rätt eller helt fel.

Om både A och B anser att den andre har rätt eller delvis rätt är ofta förlikning det bästa alternativet. Alltså att A och B kommer överens om en lösning som att B får tillbaka 25% av köpeskillingen istället för hälften. De kan även komma överens om att A ska bygga en pool hos B. Vilken lösning de kommer fram till är helt upp till dem. Om A och B skulle anse att den andra parten har helt fel tenderar parterna att inte förlika sig i vilket frågan prövas i rätten.

Gällande förlikning finns det både för och nackdelar med förfarandet. Fördelarna är;

1. Billigare. Att förlika sig sker innan dess att rätten avkunnar sin dom i vilket en förlikning även kan ske i en huvudförhandling (se nedan). Då en förlikning, normalt sett, inte kräver lika mycket tid eller pengar så är det alltså ett billigare alternativ i normalfallet.
2. Förutsebart. Oavsett om man är en advokat eller en jurist så kan man aldrig förutse hur rätten kommer att döma. Genom att förlika sig är det helt upp till parterna att avgöra vad förlikningen blir. Parterna avgör således vad en förlikning innehåller.
3. Inte strikt juridik. Om en tvist prövas av rätten så kommer hela bedömningen att utgå från lagen. Det innebär att inget eller i vart fall nästan inga moraliska eller känslobaserade lösningar kommer att presenteras. Genom att förlika sig kan parterna föra in argument som inte har sin grund i lagen vilket ibland kan gynna en eller båda parterna.
4. Går snabbare. Att få en sak prövad i rätten kan innebära en enorm tidsrymd där endast en muntlig förhandling kan dröja flera månader. En huvudförhandling kan hållas så sent som ett år efter att stämningsansökan lämnats in. En förlikning kan ske när som helst.

Stämningsansökan

Om inte en förlikning kan träffas och båda parterna vidhåller sin inställning är ofta det enda alternativet att begära en rättslig prövning. Detta sker genom en stämningsansökan.

En stämningsansökan är i grund och botten uppbyggd på följande delar; (i) formella krav om varför just den rätten kan pröva tvisten, (ii) ett yrkande/krav, (iii) grund för yrkandet, (iv) sakomständigheter/det som hänt och (v) bevisning. Dessa delar är ofta mycket omfattande och föregås av en rättsutredning. Anledningarna till att en stämningsansökan är komplicerad är för att informationen i tvisten ska kunna presenteras för en domare. Att parterna och deras ombud är insatta i tvisten är logiskt men det man måste tänka på är att en domare inte har någon aning om vad tvisten handlar om. Det gäller således att vara så pass noggrann vid upprättande av stämningsansökan att domaren får nog med information för att bilda sig en korrekt uppfattning av målet.

Det är även viktigt att vara noggrann vid utformandet av processuella skäl. En tvist i domstol inleds genom en stämningsansökan i vilket denna sätter ramen för vad domaren har att röra sig med. Om man skulle glömma ett yrkande, en grund, en omständighet eller en del av bevisningen riskerar den delen att inte kunna prövas i tvisten.

Visserligen kommer inte en första stämningsansökan att vara den slutgiltiga versionen som huvudregel då den kan justeras beroende på vad motparten säger. Det som dock är viktigt att ha i åtanke är att en stämningsansökan är svår att utöka. En stämningsansökan är däremot ofta lätt att justera nedåt/minska. Från dessa huvudregler finns det flera undantag vilka är för komplicerade för att utreda inom ramen för denna artikel.

Sammanfattande tips

Om du hamnar i en tvist, oavsett om du är företag eller privatperson, bör du tänka på följande;

1. Konkretisera kravet/bestridandet. Även om det är svårt att veta exakt vad problemet är i början, särskilt då en reklamationsfrist föreligger, bör man utveckla sitt resonemang/argumentation så mycket man kan. Även om ens argumentation inte låter ”juridisk” eller om du kan nämna lagrum eller inte så hjälper varje förtydligande.
2. Be om hjälp. Att anlita en advokat/jurist eller en sakkunnig kan vara dyrt i många fall. Tänk dock på att personen du anlitar som huvudregel är väldigt kompetens i vilket du får valuta för det du betalar. Att anlita en advokat/jurist eller annan sakkunnig kan även i många fall vara enda utvägen.
3. Vänta inte! Om du måste koppla in en advokat/jurist eller en expert så bör du göra detta snarast. Det kan ibland vara svårt att få tag på experthjälp inom olika områden i vilket även ett litet dröjsmål kan få konsekvenser.
4. Tänk över tvisten. Att man som part har en viss inställning är naturlig. Det är dock viktigt att ha i åtanke att motparten har en annan inställning. Överväg således hur mycket som skiljer mellan kravet/bestridandet och analysera om det är värt att ha kvar sin inställning eller om man kan förlika sig?
5. Stämningsansökan. Om du vill stämma motparten måste en stämningsansökan upprättas. Denna är många gånger för komplicerat att göra själv i vilket en advokat/jurist behövs. Tänk då på att det trots det är din talan som ska framföras i vilket du måste veta vad du vill.
6. Bevisning? Även om du kan ha världens mest solklara fall så handlar det om vad du kan bevisa i en tvist. Du som påstår något har oftast bevisbördan för detta i vilket du även ska bevisa omständigheten. Bevisning kan avse allt från dokument/film till vittnesmål eller din egen historia. Tänk dock på att olika sätt att bevisa en omständighet väger olika tungt.
7. Ha tålamod. Att föra förlikningsförhandling kan ta en lång tid och att stämma någon brukar ta ännu längre tid. Det är viktig att du som part har tålamod då en tvist i vissa fall kan dra ut på tiden något enormt. Räkna således med väntandet.

På Vasa Advokatbyrå har vi en lång erfarenhet av tvister inom många olika områden. Vi har processat ett stort antal gånger där en förlikning nås i vissa fall medan en stämning i andra fall är enda lösningen. Oavsett hur omständigheterna ser ut arbetar vi på Vasa Advokat med ditt intresse i fokus och ser till att hitta den bästa lösningen för just dig!