Tvistemål – 4 saker att tänka på 

När två eller flera parter inte kommer överens uppstår en tvist. Kan parterna inte komma överens på egen hand kan tvisten prövas av en domstol, detta kallas för tvistemål. Ett tvistemål inleds genom att en part skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den som skickar in stämningsansökan kallas för kärande och den som stämningen är riktad mot kallas för svaranden. 

Det finns olika saker som kan vara bra att tänka på när det kommer till tvistemål, bland annat kan det vara bra att veta vilka alternativ som finns till tvistemål. Vi listar här några saker som kan vara bra att ha koll på.

Tvistemål – 4 saker att tänka på 1. Det finns olika sätt att lösa tvister på

När parter inte kommer överens kan de i regel välja om de vill att domstolen ska avgöra tvisten eller om de vill att tvisten ska lösas på något annat sätt. Det kan finnas flera olika anledningar till att man väljer att lösa en tvist utan domstol – till exempel för att snabba på processen, undvika höga rättegångskostnader eller undvika att allmänheten får insyn i ärendet.

Summarisk process

I fall att du har ett krav mot någon, till exempel en obetald faktura, kan du med fördel inleda en summarisk process. Fördelen med den summariska processen är att den är billigare och snabbare än en ordinär domstolsprocess.

Äger du ett företag och har en kund inte betalat en faktura i tid kan Kronofogden hjälpa dig att fastställa skulden. Detta gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande. Om svaranden (det vill säga den som är skyldig dig pengar) bestrider betalningsföreläggandet ska den som ansökt om betalningsföreläggande underrättas därom. Du som sökande har då möjlighet att antingen låta saken förfalla eller begära att målet ska överlämnas till tingsrätt. Målet kommer då att behandlas som ett vanligt tvistemål. Skulle svaranden inte bestrida betalningsföreläggandet kommer Kronofogdemyndighet att utfärda ett utslag i enlighet med ditt yrkande. Utslaget har samma verkan som en dom utfärdad av en domstol.

Skiljeförfarande

Det är vanligt att avtal mellan företag innehåller en så kallad skiljeklausul. En skiljeklausul innebär att parterna kommit överens att en tvist som omfattas av klausulen inte ska få avgöras av domstol, istället ska tvisten avgöras av skiljemän. Ett skiljeförfarande innebär ofta att tvisten blir avgjord snabbare. Förfarandet är i vanliga fall också billigare än den vanliga domstolsprocessen. En annan viktig fördel med skiljeförfarandet är att det, till skillnad från prövningen vid en allmän domstol, kan undandras offentlighet. På så sätt kan affärshemligheter eller det faktum att en tvist överhuvudtaget har uppkommit förbli hemligt.

Medling

Ett annan alternativ tvistlösningsmetod är medling. Medling innebär att parterna tillsammans med en oberoende medlare försöker att nå en samförståndslösning. Att delta i medling är alltid frivilligt och ingen part kan tvingas att delta i medling mot sin vilja.

2. Förenklade tvistemål och ordinära tvistemål

Om en ansökan om stämning som lämnats in till tingsrätten inte avvisas så kommer målet att handläggas som ett tvistemål. Tvistemål kan delas upp i förenklade tvistemål och ordinära tvistemål. Förenklade tvistemål är mål där det yrkade värdet uppenbarligen inte överskrider ett halvt prisbasbelopp (år 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor). Det är vanligt att det rör sig om ett förenklat tvistemål när en privatperson hamnar i tvist.  Det är domstolen som avgör om ett mål ska handläggas som ett förenklat tvistemål eller inte. Syftet med de förenklade tvistemål är främst att göra processen enklare och på så sätt göra processen mindre kostsam för parterna.

3. Vad händer om jag förlorar ett tvistemål?

Enligt huvudregeln ska den som förlorar en tvist ersätta vinnande parts rättegångskostnader, förutsatt att vinnande part har yrkat på det. Rör det sig om ett förenklat tvistemål är rätten till ersättning dock begränsad, i princip har den vinnande parten bara rätt till ersättning för en timmes juridisk rådgivning. Tanken med förenklade tvistemål är nämligen att parterna inte ska behöva anlita ett juridiskt ombud.

Förlorar du en tvist och är du missnöjd med utgången kan du överklaga domen till hovrätten. Det är hovrätten som beslutar om ditt mål ska tas upp till prövning eller inte. Skulle hovrätten ta upp målet till prövning och är du missnöjd även med hovrättens dom kan du överklaga domen till Högsta domstolen. Det är dock svårt att få sitt mål prövat i Högsta domstolen. Högsta domstolen prövar nämligen i princip bara mål om det är av vikt för rättstillämpningen – till exempel när frågan i målet inte prövats förut eller det är oklart vad som gäller.

4. Kostnader

Du kan få ersättning för dina kostnader i samband med tvist genom rättsskyddet i din hemförsäkring. Rättsskydd ingår även i de flesta företagsförsäkringarna.

Rättsskyddet ersätter kostnaderna för att anlita ett juridiskt ombud. Förlorar du tvisten och är tvungen att ersätta motpartens rättegångskostnader kan du även få ersättning för denna kostnad genom rättsskyddet.

Hur mycket pengar man kan få skiljer sig åt beroende på vilket försäkringsbolag du har. Normalt ligger dock självrisken på cirka 20 procent.

En viktig begränsning i rättsskyddet är att det normalt inte omfattar tvister som understiger ett halvt prisbasbelopp, det vill säga förenklade tvistemål. Rör det sig om ett förenklat tvistemål har du alltså inte rätt till ersättning genom rättsskyddet i din försäkring.

(HQ)