Skadestånd – så här går en ansökan till

, Skadestånd – så här går en ansökan till

I föregående artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi skrivit en del om skadestånd. Dessa artiklar har handlat om bl.a. hur rätt till skadestånd kan uppkomma, skadeståndslagen, specialregler, avtal, beräkning m.m. En fråga som dock faktiskt inte besvarat än är hur man rent faktiskt går tillväga i praktiken för att begära skadestånd. Denna fråga kommer att behandlas i denna artikel.

Yrkande

Huvudregeln för hur man ansöker om skadestånd, oavsett om det är av person, företag eller myndighet, är att man ställer ett krav. Ett krav innebär egentligen bara att man framför sin önskan om att få skadestånd. Ett krav kan vara så enkelt som; ”Jag vill ha skadestånd om XXX kr”. Ett sådant krav har inga formkrav i vilket det kan framföras muntligen eller via mail. Det normala är dock att man i kravet skickar med lite mer information som bl.a. (i) konkret belopp, (ii) underlag för beloppet, (iii) grund/anledning till att man har rätt till skadestånd och (iv) varför motparten ska ersätta kostnaden.  

Ansökan om skadestånd kan antingen skickas ensamt eller i samband med andra saker. Ett exempel på när skadestånd yrkas i samband med annan fråga är vid fel i vara enligt konsumentköplagen. Ett exempel kan vara att man köpt en defekt vara som även vållat skada på annan egendom, t.ex. en mobilladdare som överhettats och därmed skadat telefonen. I ett sådant fall är det normala att konsumenten dels yrkar att köpet ska hävas och dels att näringsidkaren ska ersätta konsumenten för en ny telefon. I ett sådant fall är kraven/frågorna rent tekniskt sett oberoende av varandra, även om både frågorna har grund i den defekta varan. Av detta skäl skulle det kunna hända, i vart fall i teorin, att endast ett av kraven går igenom. Detta torde dock vara väldigt ovanligt i praktiken.

Tvist?

Om inte motparten går med på att ämna ut skadestånd har en tvist uppstått. Detta då en tvist anses föreligga för det fall ena parten skickat ett krav som den andra parten inte gått med på. Vad som menas med ”inte gått med på” innefattar inte endast när man bestrider skadeståndet i sin helhet, även delvist bestridande och att inte ge något svar alls kan föranleda en tvist.

För att begära skadestånd i det fall en tvist föreligger måste man oftast stämma motparten. Detta sker genom en stämningsansökan som skickas in till allmän domstol. Huvudregeln är att man stämmer i den tingsrätt som är belägen där svaranden har sin hemvist. I vissa fall kan man även stämma i tingsrätten på den ort där skadan inträffade.

En stämningsansökan har många saker gemensamt med ett kravbrev, dock är en stämningsansökan mycket mer utförlig. En stämningsansökan består traditionellt av olika delar som är;

  • Yrkande; det man begär. Som yrkande kan även flera saker krävas som t.ex. hävning och skadestånd. Yrkande kan även skrivas som primära och sekundäre. Ett exempel är att man i första hand yrkar att köpet ska hävas och i andra hand att man i vart fal ska beviljas prisnedsättning.
  • Grunder; varför man har rätt till skadeståndet. Det är främst på denna punkt som juridiken kommer in. Här ska man förklara både varför rätt till skadestånd ens föreligger, varför just svaranden är ansvarig, hur man beräknat beloppet m.m.
  • Sakomständigheter; vad som hänt rent konkret. Här förklarar man händelseförloppet om hur skadan uppstod, vad som sades, om man ingick avtal m.m. Denna punkt måste vara väldigt utförlig.
  • Bevisning; vad som styrker att rätt till skadestånd föreligger. I Sverige råder en princip om fri bevisning i vilket egentligen vad som helst kan tjäna som bevis. Det är dock viktigt att hålla i åtanke att olika bevismedel har olika styrka beroende på situation.

Att föra en skadeståndsprocess eller en tvist överhuvudtaget är allt annat än enkelt. Detta har dels att göra med juridiken vilken har kommit att bli mer och mer komplicerad med årets gång. Detta har även dels att göra med att processen för en tvist är väldigt formalistisk, där små misstag kan få stora konsekvenser. Utöver detta brukar en tvist uppstå först efter att man som part insett att man inte kommer att kunna hitta en egen lösning med motparten. Med detta vill sägas att parterna som huvudregel ofta är relativt arga och trötta på varandra.

Vasa Advokatbyrå har arbetat med tvister gälande skadestånd i snart 20 år. Vi har handlagt ärenden om allt från sakskada, personskada, förmögenhet och mycket mer där vi representerad båda sidorna. Genom denna erfarenhet har vi förvärvat en särskild insikt i ämnets komplexitet med en extra djup insikt i de problem som uppkommer för parterna. Vi använder alltid denna kunskap för at värna om just vår klients intressen och hitta den bästa lösningen för just dig! Tveka inte att höra av dig.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig