Upphandling av entreprenad AB 04 och ABT 06

Upphandling av entreprenad innebär en rad juridiska ställningstaganden som det lönar sig att göra rätt från start. Vilka standardavtal ska tillämpas, hur fördelas risken och vad krävs för att undvika tvist? Nedan går vi igenom vad du behöver känna till inför en upphandling enligt AB 04 och ABT 06.

Vad är skillnaden mellan AB 04 och ABT 06?

AB 04 och ABT 06 är branschgemensamma standardavtal som reglerar rättigheter och skyldigheter i entreprenadförhållanden. Den avgörande skillnaden dem emellan rör hur projekteringsansvaret – och därmed risken – fördelas mellan beställare och entreprenör.

AB 04 (Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader)

AB 04 är framtaget av Sveriges Byggindustrier och används vid utförandeentreprenader, där beställaren har tagit fram och ansvarar för projekthandlingarna. Avtalet reglerar entreprenadens omfattning, prissättning, tidplan och betalningsvillkor. Entreprenören bär fullt ansvar för utförandet men svarar inte för brister som beror på felaktigheter i beställarens handlingar – en ansvarsfördelning som ofta är avgörande vid tvist.

ABT 06 (Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenad avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten)

ABT 06 är också framtaget av Sveriges Byggindustrier, men är avsett för totalentreprenader där entreprenören ansvarar för både projektering och utförande. Här bär entreprenören ett funktionsansvar: det räcker inte att arbetet är fackmässigt utfört – det färdiga resultatet måste också uppfylla de funktionskrav som beställaren ställt upp i kontraktshandlingarna. Det är denna ansvarsfördelning som i grunden skiljer ABT 06 från AB 04.

Skillnader i riskfördelning och ansvar

Kärnskillnaden mellan AB 04 och ABT 06 handlar om vem som bär risken för projekteringen. Under AB 04 kan entreprenören avvisa ersättningsanspråk som beror på brister i beställarens handlingar. Under ABT 06 axlar entreprenören i stället det samlade ansvaret för att slutresultatet lever upp till avtalade funktionskrav. Valet av avtalsform påverkar därmed direkt hur en eventuell tvist hanteras och vem som ytterst bär en merkostnad.

Avtalsformen bör väljas utifrån hur projektet är organiserat: vem som projekterar, hur riskerna ska bäras och vilket ansvar parterna är beredda att ta. Rådfråga en jurist med entreprenadrättslig erfarenhet innan avtalet sluts – felaktigt vald avtalsform kan få betydande ekonomiska konsekvenser längre fram i projektet.

Vad är en entreprenad enligt AB 04 och ABT 06 och vilka regler gäller för entreprenader?

En entreprenad är ett avtalsbaserat åtagande där en entreprenör förbinder sig att för en beställares räkning utföra ett visst arbete eller leverera ett visst resultat inom avtalad tid och kostnad. Begreppet är vanligast inom bygg- och anläggningssektorn men förekommer även inom VVS, el och mark.

Entreprenadavtal delas primärt in i utförandeentreprenad och totalentreprenad. Vid en totalentreprenad ansvarar entreprenören för såväl projektering som utförande och har ett funktionsansvar – entreprenaden måste uppfylla de funktionskrav beställaren specificerat i avtalet. Vid en utförandeentreprenad ansvarar beställaren däremot för projekteringen, och entreprenörens ansvar är begränsat till att utföra arbetet i enlighet med de handlingar som beställaren tillhandahållit.

En grundläggande distinktion är den mellan konsumententreprenader och kommersiella entreprenader. En konsumententreprenad uppstår när en näringsidkare utför arbete åt en privatperson och regleras av konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716). Lagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket innebär att avtalsvillkor som är sämre för konsumenten än vad lagen föreskriver saknar verkan. Vid fel i en konsumententreprenad är det konsumenttjänstlagens regler om fel och påföljder som tillämpas.

När både beställare och entreprenör är näringsidkare rör det sig om en kommersiell entreprenad. Här saknas en direkt tillämplig lag, varför partsautonomin är stor. I praktiken regleras kommersiella entreprenader nästan uteslutande av branschgemensamma standardavtal – framför allt AB 04 och ABT 06 – vilket ger förutsägbarhet och en etablerad tolkningsram med ett välutvecklat rättsfall.

AB 04 och ABT 06

AB 04 och ABT 06 är de dominerande avtalsformerna för kommersiella entreprenader i Sverige. En praktisk fördel med standardavtal är att parterna slipper förhandla fram ett avtalsramverk från grunden. Minst lika viktigt är förutsägbarheten: standardavtalen har en lång rättslig historia och det finns en omfattande praxis som klargör hur bestämmelserna ska tolkas vid tvist – något ett skräddarsytt avtal sällan kan erbjuda från dag ett.

Vilket standardavtal som passar beror på hur ansvaret för projekteringen är fördelat. ABT 06 används vid totalentreprenad, där entreprenören ansvarar för hela leveransen inklusive projekteringen. AB 04 används vid utförandeentreprenad, där beställaren tar fram och ansvarar för projekthandlingarna. Att välja fel standardavtal skapar en otydlig ansvarsfördelning som i förlängningen riskerar att leda till tvist.

Totalentreprenad och ABT 06

Vid totalentreprenad tar entreprenören på sig ett samlat ansvar för en entreprenad där entreprenören upprättar samtliga handlingar – ritningar, beskrivningar och tekniska föreskrifter – och sedan genomför byggnationen. Det räcker inte att arbetet är fackmässigt utfört; entreprenören svarar också för att det färdiga resultatet uppfyller de funktionskrav parterna avtalat om. Det är detta samlade funktionsansvar som gör totalentreprenaden juridiskt sett mer långtgående för entreprenören än en utförandeentreprenad.

Utförandeentreprenad – ansvar och projektering

Vid en utförandeentreprenad ansvarar beställaren för projekteringen medan entreprenören ansvarar för själva utförandet. Det innebär att beställaren på egen hand ska ta fram ritningar, beskrivningar och föreskrifter som entreprenören sedan ska följa. Eftersom projekteringen vilar på beställarens axlar är det också beställaren som svarar för att det färdiga resultatet uppfyller avtalad funktion. Entreprenörens ansvar begränsar sig i detta fall till att arbetet utförs fackmässigt.

Tolkning av entreprenadavtal

Vid tolkning av entreprenadavtal tillämpas allmänna avtalsrättsliga tolkningsprinciper, vilket bland annat innebär att avtalstexten läses i sitt sammanhang och att parternas gemensamma avsikt tillmäts stor vikt.

I vissa situationer kan en entreprenör bära ett ansvar som liknar det vid en totalentreprenad. Högsta domstolen fastslog i NJA 2009 s. 388 att varje part som utgångspunkt ansvarar för de handlingar hen själv tagit fram, oavsett entreprenadform. Har parterna särskilt avtalat om att entreprenören ska svara för projekteringen av en viss del, bär entreprenören funktionsansvar för just den delen. Ansvarsfördelningen avgörs alltså i hög grad av hur avtalet faktiskt formulerats – något som understryker vikten av tydliga och välgenomtänkta kontraktsvillkor. Som huvudregel gäller dock vid utförandeentreprenader att beställaren svarar för att entreprenadens funktion uppfyller det som avtalats.

Vad händer om det uppstår tvist vid upphandling enligt AB 04?

Att hamna i tvist är kostsamt och tidskrävande – något de flesta vill undvika. Men uppstår ändå en tvist är det avgörande att känna till rätt tillvägagångssätt. Både AB 04 och ABT 06 innehåller tydliga regler för hur en eventuell tvist ska lösas.

Enligt standardavtalen ska en tvist vars värde inte överstiger 150 prisbasbelopp avgöras i allmän domstol. Prisbasbeloppet beräknas per den dag talan väcks och fastställs av regeringen varje år – kontrollera alltid aktuellt prisbasbelopp inför en tvist. Talan inleds genom att käranden skickar in en stämningsansökan till behörig tingsrätt.

Överstiger det omtvistade beloppet 150 prisbasbelopp ska tvisten i stället avgöras genom skiljedom. Skiljeförfarande är ett privat och ofta snabbare alternativ till domstolsprocess. En viktig fördel är att förfarandet inte är offentligt, vilket innebär att känslig affärsinformation och affärshemligheter kan skyddas från insyn.

Frågor om vite i AB 04 och ABT 06

En byggentreprenad som inte levereras i rätt tid eller med rätt kvalitet kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för beställaren. Det är därför klokt att redan vid upphandlingsstadiet sätta sig in i vad standardavtalen innebär – inte minst vad gäller vite, ansvar och tvistelösning. Läs mer om vad som gäller vid upphandling när standardavtalet AB 04 blir tillämpligt.

Kommersiella entreprenader – där både beställare och utförare är näringsidkare – saknar en direkt tillämplig lagstiftning. Rättsförhållandet regleras i stället främst av branschgemensamma standardavtal, varav AB 04 är det mest spridda. AB 04, eller Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, ger ett heltäckande ramverk för kommersiella byggprojekt och tillämpas ofta som avtalsinnehåll utan att parterna behöver förhandla om varje enskild klausul.

Vite inom AB 04 och ABT 06

Vite enligt AB 04 är ett förutbestämt belopp kopplat till fullgörelse av en avtalad prestation. Vitets primära funktion är att verka som ett ekonomiskt påtryckningsmedel – att motivera utföraren att hålla tidplan och uppfylla sina åtaganden. Därutöver begränsar vitesklausulen vanligtvis utförarens skadeståndsansvar vid en försening.

Vitesbeloppet fastställs i förväg i avtalet och aktualiseras när kontraktstiden eller utförandetiden överskrids. Vanligen uppgår beloppet till en halv till en procent av kontraktssumman per försenad tidsenhet. Vid bedömningen måste hänsyn tas till eventuella omständigheter som ger utföraren rätt till förlängd kontraktstid. Utöver det löpande förseningsvitet kan avtalet även innehålla prestationsvite – baserat på procentuell avvikelse mellan besiktningar under olika tidsperioder – eller avhjälpandevite, som syftar till att pressa utföraren att åtgärda fel inom en viss tidsfrist. Saknas vitesklausul i kontraktet träder istället sedvanliga skadeståndsregler för kontraktsförhållanden in. Viktigt att notera är att rätten att utkräva vite upphör när kontraktstiden löpt ut, och att eventuella jämkningsyrkanden måste kopplas till syftet bakom vitesklausulen.

Entreprenadrätt rymmer många fallgropar – från otydliga kontraktsvillkor till komplicerade ansvarsfrågor och tvistelösning. Vår advokatbyrå har stor erfarenhet av entreprenadtvister och biträder såväl privatpersoner som företag och bostadsrättsföreningar i frågor som rör avtalstolkning, hantverkstjänster, bygg- och reparationsarbeten, nyproduktion samt ombyggnationer av olika slag.