Entreprenadjuridik AB 04 – ombuden

I de flesta entreprenadförhållanden är parterna juridiska personer – aktiebolag eller andra associationsformer som kan ingå avtal och föra talan i domstol i eget namn. Men en juridisk person saknar en fysisk kropp och måste i praktiken företrädas av en människa. Den personen kallas ombud och agerar på bolagets uppdrag med stöd av en fullmakt. Är ditt bolag entreprenör eller beställare av en entreprenad och har ni ingått avtal enligt standardavtalet AB 04, är det väsentligt att förstå hur ombudsreglerna fungerar – oavsett om du utser ombudet eller själv är den som utses.

Rättigheter för ombudet

Av 3 kap. 1 § AB 04 framgår att varje juridisk person som är part i ett entreprenadavtal är skyldig att utse en fysisk person som ombud. Ombudet ges befogenhet att företräda bolaget i samtliga frågor som rör entreprenaden och har rätt att ingå avtal inom den ramen. Bestämmelsen konstruerar i praktiken en fullmakt – ombudet får handla i huvudmannens ställe inom det mandat som fullmakten avser. Med huvudman avses den juridiska person som utfärdat fullmakten och därmed delegerat beslutanderätten.

Vanliga ombud för entreprenörsbolag respektive beställarbolag

På entreprenörssidan utses oftast arbetschefen till ombud. Det är naturligt eftersom arbetschefen normalt bär det övergripande ansvaret för flera pågående entreprenadprojekt och dagligen fattar beslut som direkt berör avtalets genomförande.

Hos beställaren varierar valet av ombud mer beroende på bolagets storlek och organisation. I ett större industriföretag är det vanligt att anläggningschefen eller byggnadschefen utses, medan ett mindre bolag ofta väljer VD:n eller en projektledare. Det avgörande bör vara att ombudet har tillräcklig beslutsbefogenhet och faktisk insyn i projektet för att kunna företräda bolaget ändamålsenligt under hela entreprenadtiden.

Typ av fullmakt

En fullmakt behöver inte vara skriftlig för att vara giltig. För ombud i entreprenader är ställningsfullmakten vanlig – den regleras i 10 § andra stycket avtalslagen (1915:218) och innebär att en person med en viss befattning anses ha rätt att företräda bolaget inom ramen för vad som är normalt för den rollen, exempelvis att ingå avtal eller godkänna ÄTA-arbeten. Det är praktiskt, men medför också en risk: motparten kan förlita sig på ombudets behörighet även om bolaget internt har begränsat den. Högsta domstolen klargjorde i mål T 1310-12 (NJA 2014 s. 684) att det kan bli kostsamt att inte kontrollera sin avtalsmotparts behörighet – ett avgörande med direkt relevans för alla som regelbundet ingår entreprenadavtal.

Att tänka på:

Hamnar du som ombud i en tvist med det bolag du företräder, eller uppstår konflikt mellan ditt bolag och den person ni utsett till ombud, är juridisk rådgivning i regel nödvändig. Detsamma gäller om ditt entreprenörs- eller beställarbolag hamnar i tvist med motparten i ett pågående eller avslutat projekt. Vasa Advokatbyrå har bred erfarenhet av entreprenadjuridik och hjälper er att navigera sådana situationer – från tidig rådgivning till processföring.

Läsvärt

Mål: T 1310-12 – Högsta domstolen

“HD klargör att det kan bli dyrt att inte kontrollera behörigheten hos sin avtalspart” – Dagens Juridik

Fullmaktshavare, fullmaktsgivare och fullmaktstyper – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Rättegångsfullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Entreprenadrätt advokat – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag