Att beställa en totalentreprenad innebär att man som beställare köper ett utförande av en viss funktion. Det innebär alltså att man som beställare endast avlämnar instruktioner gällande t.ex. byggnadens avsedda bruk, specialfunktion eller en referensentreprenad. Ett exempel är att man ber en entreprenör bygga en fabrik med visst mått avsedd för tung bilindustri. Det är således upp till entreprenören att sköta all form av projektering samt uppförande av entreprenaden. Entreprenörens uppdrag blir
Redan av en kort beskrivning av vad en totalentreprenad innebär framgår att det föreligger ett stort riskmoment att beställa en totalentreprenad. Det finns ju egentligen ingen garanti att entreprenaden verkligen kommer att få den avsedda funktionen.
Reglering
Gällande regleringen av entreprenadrätten så finns det ingen allmängiltig lagstiftning om man inte är konsument. Detta innebär att den klara majoriteten av alla större entreprenadprojekt som företas i Sverige sker ”laglöst”. Detta har dock lösts på annat sätt av BKK. BKK är en förkortning för Byggandet Kontraktskommitté vilka har utfärdat ett antal rekommenderade standardavtal som är anpassade efter olika situationer. Dessa avtal har även kommit att bli branschpraxis i vilket de sällan frångås. Gällande just totalentreprenader används ABT 06. ABT 06 bygger på en avvägning mellan både beställarens och entreprenörens intressen. ABT 06 får alltid ändras av parterna efter egen vilja, vilket även poängteras i vissa bestämmelser. Som huvudregel avråder BKK från avsteg.
Funktionsansvaret
Då en totalentreprenad avser en tjänst som omfattar mer än själva utförandet (jfr. utförandeentreprenader i AB 04) utan istället ofta avser en viss funktion är det även logiskt att entreprenören tillskrivs ett funktionsansvar.
Funktionsansvaret innebär att entreprenören har ett ansvar för att entreprenaden faktiskt uppfyller den funktion som stadgas i kontraktet. Av detta följer att entreprenören även ska se till att entreprenaden överhuvudtaget är lämpligt utformad. Det är således lämpligt att parterna konkretiserar den tjänst som beställaren faktiskt önskar för att undvika missförstånd. Ord och beskrivningar som ”adekvat”, ”enligt god sed”, ”brukligt” eller annat abstrakt ord vållar således en osäkerhet i det konkreta fallet när man ska avgöra om arbetet är utfört enligt avtal.
Funktionsansvaret kan även komma att ändras beroende på avtalet. Det kan hända att beställaren visserligen föreskriver en viss, konkret, funktion på entreprenaden men samtidigt att detta ska utföras på ett visst sätt. Hur långt entreprenörens ansvar sträcker sig i detta fall är osäkert. Dels så har entreprenören en kontraktsenlig skyldighet att utföra entreprenaden i enlighet med beställarens önskemål (2 kap. 1§ ABT 06), dels så ska utförandet ske på ett fackmannamässigt sätt (2 kap. 1§ 2st ABT 06). Att en tjänst ska utföras fackmannamässigt innebär att tjänsten ska utföras i enlighet med de krav på sakkunskap, expertis och professionalitet som kan förväntas av entreprenören, att entreprenören ska utföra tjänsten i enlighet med branschens normer och lagstiftningen m.m.
Ytterligare en aspekt som måste beaktas är att det föreligger ett strikt ansvar gällande handlingar som upprättas och lämnas av ena parten om man tillämpar ABT 06 (1 kap. 6§). I begreppet handlingar ingår de flesta instruktioner och information som lämnas mellan parterna vilket kan vara information om markunderlag, ritningar, projekteringar och dylikt. Skulle således beställaren lämna information om marken, och denna visar sig inte stämma, brukar entreprenören ha rätt till pristillägg för fördyrningar som uppstår av den felaktiga informationen. Det spelar ingen roll, gällande ansvarsfördelning, om motparten godkänt att handlingarna läggs till.
Styrd totalentreprenad – ansvar?
Frågan som då uppkommer är om entreprenören kan ha ett funktionsansvar trots klara direktiv om ett visst förfarandesätt, dvs att det är en styrd totalentreprenad?
Huvudregeln är som ovan konstaterat att entreprenören står för ansvaret gällande totalentreprenaden. Att entreprenören ska stå detta ansvar är rimligt beaktat syftet att ingå i just en totalentreprenad. Om inte entreprenören haft ett funktionsansvar skulle detta rent praktiskt sett innebära att beställaren varit tvungen att dubbelkolla alla handlingar, projekteringar, ritningar etc. vilket skulle innebära att totalentreprenaden, som ofta är väsentligt mycket dyrare än utförandeentreprenader, blir värdelös. Samma resonemang torde även föranleda att ansvaret bör vara omfattande.
Dock måste man även väga det strikta ansvaret för uppgifter och annan information som varje part har. Anledningen till att detta ansvar finns är för att både beställaren och entreprenören ska kunna lita på riktigheten i de handlingar som man får. Man ska alltså inte behöva dubbelkolla allt. Vidare har entreprenören en skyldighet att utföra sin tjänst fackmannamässigt i vilket det ingår att beakta beställarens intressen.
Så hur blev det med ansvaret?
Sammanvägt av de ovanstående faktorerna som måste kompenseras för borde en styrd totalentreprenad innebära ett delat ansvar avseende funktionen. Detta utspelar sig i att entreprenören behåller huvudansvaret avseende entreprenaden som helhet medan ansvaret hoppar över till beställaren gällande de arbeten, och resultatet av det arbete denna givit uttryckliga instruktioner för. Entreprenören torde dock vara skyldig att företa visst arbete för att framförallt avhjälpa otydligheter och dylikt. Kravet om fackmannamässighet torde även innebära en viss skyldighet att inkorporera det arbete som beställaren lämnat. Om det skulle innebära arbete utanför den egentliga tjänsten, vilket normalt är fallet, har entreprenören rätt att fakturera för ÄTA-arbeten.
Funktionsansvaret är dock svårt att beskriva allmänt av flera skäl. För det första finns som sagt ingen enad lagstiftning i vilket det står upp till parterna att avtala om hur ansvaret ska fördela sig. Detta kan även ske inom ramen för ABT 06 eller annat standardavtal i vilket det kan bli väldigt svårtolkat. Man kan sammanfatta det som att komplexiteten ligger i avtalsfriheten För det andra måste en gräns dras mot när det är en totalentreprenad och när man kan anse att en part lämnat uppgifter eller instruktioner. Vid en sådan prövning måste man beakta varje särskilt fall bl.a. då s.k. blandade entreprenader är vanliga som t.ex. styrda totalentreprenader; vilken innehåller delar från både total och utförandeentreprenader. Detsamma gäller för vad som ska föranleda strikt ansvar för uppgifter.
Så om du bor i till exempel Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sollentuna, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Haninge, Umeå, Gävle, Borås, Eskilstuna, Södertälje, Karlstad, Täby, Sundsvall, Luleå, Halmstad, Trelleborg, Lidingö, Kalmar, Växjö, Östersund, Falun, Skellefteå, Landskrona, Kristianstad, Tumba, Karlskrona, Uddevalla, Skövde, Varberg, Åkersberga, Märsta, Vallentuna, Nyköping, Lidköping, Lerum, Enköping, Alingsås, Ystad, Sandviken, Kungsbacka, Katrineholm, Nässjö, Strängnäs, Falkenberg, Ängelholm, Mariestad, Tranås, Motala, Vetlanda, Kiruna, Hässleholm eller Örnsköldsvik ska du inte tveka att höra av dig till oss så hjälper vi dig med ditt ärende.
På Vasa Advokatbyrå har vi jobbat i väldigt många år med tvister kopplade till både utförande- och totalentreprenader. Vi har därigenom spenderat en enorm tid att utreda standardavtalen men även förvärvat en inblick i avtalsfrihetens rum. Du som har en tvist eller behöver annan hjälp med entreprenader bör således kontakta Vasa Advokatbyrå. Advokatbyrån med klienten i fokus!