Fråga en advokatbyrå: Chatta med en jurist

Innan man kontaktar en advokatbyrå finns det några saker som kan vara bra att tänka på. Det kan bland annat handla om när och i vilka fall man bör ta kontakt med en advokatbyrå, vad man ska tänka på innan man kontaktar en advokat, hur man gör för att vara förberedd, vilka kostnader det innebär, vad skillnaden är på en advokat och jurist samt hur man gör för att få rätt till rättsskydd via hemförsäkringen. I den här artikeln får du svar på samtliga av dessa frågor.

1. När, och i vilka fall, bör man ta kontakt med en advokatbyrå?

Det kan ibland vara svårt att avgöra när man bör kontakta en advokatbyrå. Det korta svaret är att man kan kontakta en advokatbyrå om man känner att man behöver hjälp med rättsliga frågor. Vilka rättsliga frågor det rör sig om kan skilja sig åt, men den gemensamma nämnaren för dessa brukar handla om att det finns en konflikt mellan olika parter som kan innebära såväl ekonomiska som personliga konsekvenser för de inblandade parterna.

Några exempel på vanliga anledningar till att ta kontakt med en advokatbyrå är följande:

Familjerättsfrågor: Till familjerätten hör frågor som rör äktenskap, samboende, skilsmässa, föräldraskapsfrågor och arvsrätt. Hit kan även regler om förvaltare och godmanskap räknas. Familjerätten räknas som en del av civilrätten, och reglerar de rättigheter och skyldigheter som olika familjemedlemmar har gentemot varandra samt deras rättsställning generellt.

Köp och försäljning: När fast egendom ska säljas eller köpas kan det ibland uppstå frågor kring vad som egentligen räknas som fast egendom, respektive lös egendom. Fast egendom innefattar bland annat fastigheter, tillbehör till fastigheter, tillbehör till byggnaden och mark. När fastigheter säljs eller köps ska det vanligtvis avtalas kring vad som ingår och vad som inte ingår i den fasta egendomen. I vissa fall har detta dock inte gjorts, och gränsen mellan lös egendom och fast egendom kan vara otydlig, vilket kan göra att man kan vilja rådfråga med en advokat för att få rätsida på vad som gäller.

Arbetsrätt: Arbetsrätten innebär en reglering av arbetsförhållanden samt relationen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Arbetsrätten brukar delas in i två olika nivåer: individuell arbetsrätt och kollektiv arbetsrätt. Till den individuella arbetsrätten hör bland annat frågor gällande anställningsförhållanden och anställningsskydd för den enskilda individen. Den kollektiva arbetsrätten handlar om exempelvis kollektivavtal. Till arbetsrätten hör även arbetsrättsliga tvister.

Avtalsfrågor: Avtalsfrågor handlar om förhandlingar som har gjorts i olika avseenden, och kan förekomma i en mängd olika domäner. Det kan handla om allt från pension, försäkringar, arbete, abonnemangstecknande, bygghandlingar, bostadskontrakt, och så vidare. Det finns ofta regelverk att förhålla sig till när man tecknar avtal och hur upphandlingsprocessen ska ske, men då detta ibland kan vara svårt att förstå sig på kan man vilja ta hjälp av en jurist för att reda ut vad som gäller och för att få bättre koll på de rättigheter och skyldigheter man har.

Affärsrätt: Affärsrätten behandlar frågor som rör företag, bolag och deras verksamhet. Det kan till exempel handla om frågor om kontrakt, transaktioner, försäljning av verksamheter, skatterätt och associationsrätt. Jurister som arbetar med affärsrätt kan bland annat vara verksamma som rådgivare inom dessa områden, men också vara ombud i rättegångar vid tvister samt jobba som företagsrekonstruktörer och konkursförvalare.

Skattefrågor: Skatt innebär en skyldighet att betala en viss summa av sitt ekonomiska kapital till staten. Detta gäller för juridiska och fysiska personer. Skatter förekommer i flera olika situationer och vilka summor som ska betalas är reglerat i lagen. Några exempel på skatter är inkomstskatt, moms, punktskatt, egendomsskatt, arbetsgivaravgifter, egenavgifter, kyrkoavgift, förmögenhetsskatt och mariginalskatt.

Bostadsfrågor: Bostadsfrågor, eller frågor inom bostadsjuridik, kan bland annat handla om vad som gäller vid dolda fel i en fastighet, kontrakt, uppsägning, tvister med bostadsrättsföreningen eller hyresvärden, överlåtelse av kontrakt, uthyrning i andrahand, bygglov och liknande. Med andra ord kan det både röra befintliga fel, men också vad som gäller när man vill förändra bostaden på något sätt eller ha att göra med vilka rättigheter personen som är bosatt i bostaden har i olika situationer.

Fastighetsfrågor: Det finns flera områden som räknas till fastighetsfrågor. Det kan bland annat innebära förhandlingar, förvärv, entreprenadrätt, tomträtt, byggande, uthyrning och besiktningar, och vad som gäller i dessa fall. Detta kan vara områden som berör såväl privatpersoner som bolag. Frågorna kan röra allt från köp och försäljning av fastigheter, nyttjanderätt, miljöfrågor, förändringar i planritningarna eller bygghandlingarna, etc.

Stämning: Det händer ibland att tvister är svåra att lösa och att det är svårt att nå en överenskommelse mellan inblandade parter som alla är nöjda med. I dessa fall kan det bli aktuellt med en stämningsansökan. Att ansöka om stämning innebär att tingsrätten kommer besluta gällande tvisten. Innan man skickar in stämningsansökan kan man vilja rådgöra med en advokat för att se vad de har att säga om det.

När du tar kontakt med en advokatbyrå behöver du själv inte veta säkert vilken rättskategori ditt fall tillhör – även fast det ofta är fördelaktigt att göra det – utan det är någonting advokatbyrån själva kommer veta om. Rättsfrågor kan i en del fall vara svåra att klassificera inom en specifik kategori, då dessa kan överlappa och gå in i varandra. Ovan nämnda kategorier är ingen fullständig lista på rättsfrågor, utan bara några exempel på rättskategorier och rättsfrågor. När du tar kontakt med en advokatbyrå är det däremot bra om du är förberedd och kan presentera ditt ärende på ett tydligt sätt, så att du kan få den hjälp som du önskar.

2. Vad är skillnaden på en advokat och andra rådgivande jurister?

Jurister är personer som har avlagt en juristexamen (tidigare kallat juris kandidatexamen), vilket innebär en examen på avancerad nivå för att få behörighet till att jobba som åklagare, domare, kronofogde samt advokat. Utbildningen motsvarar 270 högskolepoäng och syftar till att ge studenterna kunskaper inom de juridiska fälten som de ska kunna tillämpa praktiskt i sitt kommande arbete. Detta inkluderar bland annat att kunna tolka lagar, lösa juridiska problem och att avgöra fall i rätten.

En jurist kan bland annat jobba på en advokat- eller juristbyrå (såväl fristående och kommunala som statliga), inom organisationer, försäkringsbolag, banker och tjänste- eller industriföretag.

En advokat är i grunden jurist. För att tituleras som advokat i Sverige krävs det att följande kriterier är uppfyllda:

  • Godkänd juristexamen.
  • Minst tre års praktik inom juridisk verksamhet som anses kvalificerad. Det kan exempelvis vara genom en tjänst som biträdande jurist på en advokat- eller juristbyrå. Byrån som tjänstegörs på måste vara fristående.
  • Godkänd advokatexamen, vilken avslutas med en muntlig examination.
  • Godkänd ansökan om inträde i Advokatsamfundet.

Advokater arbetar bland annat med affärsjuridik, arbetsrätt, asylrätt, brottmål, familjerätt, försäkringsfrågor och miljörätt.

3. Att tänka på innan du frågar en advokat- eller juristbyrå

Innan du frågar en advokat- eller juristbyrå finns det några saker som är bra att tänka på. Ju bättre koll du har på ditt ärende, desto lättare blir det för advokaten eller juristen att hjälpa dig. Genom att förbereda dig väl innan ditt första möte på advokatbyrån kommer processen också bli mycket mer effektiv och tiden kommer kunna nyttjas till fullo. Nedan kommer några förslag på saker du kan tänka på, och förbereda dig med, innan du tar kontakt med advokatbyrån!

Förbered dig:

• Kronologisk översikt: Att ha en kronologisk översikt över ditt ärende underlättar för både dig och för advokaten. Det ger en tydlig bild av hur olika händelseförlopp sett ut och vad som har förändrats över tid och på vilka sätt detta påverkat fallet. I den kronologiska översikten ska du ta med viktiga och centrala händelser, vilket innebär händelser som är relevanta för fallet i fråga. Om en händelse inte är relevant, det vill säga att händelsen inte har någon inverkan på det aktuella ärendet, ska denna ej tas med i den kronologiska översikten.

• Problemformulering: I vissa fall kan det vara svårt att veta exakt vad problemet består i, och att kunna formulera detta på ett konkret sätt. Det är dock av allra största vikt att kunna göra detta. Om du inte känner att du behärskar det själv kan du kontakta en advokat för att få hjälp med detta. Du kan underlätta arbetet genom att tillhandahålla relevanta dokument och information som är betydelsefull för fallet.

• Förslag på lösning: Vilken lösning som kommer bli aktuell är det ofta advokaten som kommer att besluta om, däremot kan det vara fördelaktigt att själv sätta sig in i vilka alternativ som finns och hur man önskar gå vidare med fallet. Genom att veta om detta i förväg, exempelvis genom att ha läst på om andra liknande fall och utfallet av dessa, kan man också vara förberedd på vad som eventuellt kan komma att ske i det aktuella ärendet.

• Relevant information: Vilken information som är relevant beror bland annat på vilken typ av ärende det rör sig om. I vissa fall kan det till exempel handla om att en person vill ha hjälp med att tolka juridiska dokument, där framför allt dessa dokument är betydelsefulla, och i andra fall vill en person ha hjälp med tvistefrågor och liknande, där även information om händelseförlopp och dylikt kan vara viktigt att presentera. Om du är osäker på vilken information du ska erhålla kan du kontakta advokatbyrån i förväg och fråga om detta.

• Aktuella dokument: Se alltid till att ha med dig alla dokument som behövs när du tar kontakt med en advokatbyrå. Om dokument saknas kommer processen bli mer långdragen än vad den hade behövt att vara. Kom ihåg att alltid ta med dig kopior av dokumenten och lämna aldrig ifrån dig originaldokumenten. Vilka dokument du ska ta med beror på vilket ärende det rör sig om. Du kan alltid fråga advokatbyrån i förväg vad som gäller för att försäkra dig om att du kommer ha med dig alla dokument som behövs.

Dokumentation som kan vara bra att ha med sig:

Vilka dokument du ska erhålla beror på vilket ärende det gäller. Nedan kommer några exempel på några områden och vilka dokument som kan vara bra och erhålla i dessa fall. Notera att det som räknas upp här enbart är formella och/eller juridiska dokument, vilka kan behöva kompletteras med information kring ärendet på andra sätt.

Arbete: Till arbetsfrågor räknas bland annat arbetsrätt, arbetsmiljörätt och diskrimineringsfrågor. Dokument som kan efterfrågas i dessa fall kan bland annat vara anställningsavtal, domar, fackligt medlemskap, förlikningsavtal, information om varsling, uppsägningsbesked och stämningsansökan. Om det har förekommit textkommunikation, exempelvis via mejl eller brev, kan även detta vara relevant att ta med.

Arv: Om du har frågor som berör arvsrätt eller om du har funderingar kring testamente kan det vara bra att du tar med dig följande dokument: Bouppteckning, dödsfallsattest, dödsfallsintyg, domar, fullmakt, gåvobrev, lagfart, pantbrev, personbevis samt översikter över arvingar och tillgångar.

Barn och familj: Till detta område hör frågor om bland annat äktenskap, samboförhållande, vårdnad av barn, umgänge med barn och LSS. Dokument som är relevanta i dessa fall är exempelvis avtal, beslut om underhållsbidrag, domar, föräldraskapsbevis, lagfarter, LSS-beslut, personbevis, samboavtal, stämningsansökan, testamente, vårdnadsavtal och äktenskapsförord. Personbeviset måste vara nytt och får ej vara äldre än tre månader.

Bostad: Vid frågor gällande bostäder såsom arrende, bostadsrätt, fastighetsrätt, hyresrätt eller andra relaterade frågor kan du behöva uppvisa något eller några av följande dokument: Arrendeavtal, bygglovshandlingar, domar, fastighetsbeteckning, köpeavtal, lagfarter, hyresavtal, pantbrev, servitut och stämningsansökan.

Brottsmisstänkt: Om du är misstänkt för brott kan du ta med dig dokument på polisanmälan samt en lista på vittnen.

Brottsoffer: Om du har blivit utsatt för brott bör du erhålla dokument över polisanmälan samt en lista över vittnen.

Ekonomi: Till ekonomi hör frågor som rör exempelvis lån, skattefrågor, kreditköp, inkassokrav och skulder. Dokument som kan vara bra att ta med sig i dessa fall är exempelvis aktuell deklaration, bankkortsavtal, beslut, betalningsanmärkningar, krav från inkasso, kreditupplysningar, konkursansökan, låneavtal, lånelöfte, löneutdrag, skuldinformation, skuldsaneringsbeslut, utmätning och översikt över levnadskostnader.

Försäkring: Om du är med om exempelvis olyckor, sjukdomar eller tvister kan det vara bra att ta med dig försäkringsdokument och till händelsen relaterade dokument. Till detta hör domar, försäkringsavtal, försäkringsbevis, korrespondens, läkarintyg, patientjournal, polisrapport, skadeanmälan, skadeberäkningar, stämningsansökan och utbetalning från försäkringsbolaget.

Grundläggande fri- och rättigheter: De grundläggande friheterna och rättigheterna hör till den konstitutionella rätten. I dessa fall kan myndighetsbeslut vara viktiga dokument att ta med sig till advokaten.

Köp och försäljning: Vid köp och försäljning kan det uppstå frågor kring exempelvis reklamation, god tro och avtal av olika slag. Dokument som kan vara bra att ha med sig i dessa fall är till exempel avtal om köp, avtal om kreditköp, betalningspåminnelse, dom, faktura, förlikningsavtal, inkasso, reklamation, stämningsansökan och dokument om tvångsfösäljning.

Migration: Till migration hör frågor om bland annat asylrätt och medborgarskap. Dokument som kan vara relevanta i dessa fall är exempelvis ansökan om asyl, ansökan om medborgarskap, arbetstillstånd, AT-UND, beslut, dom, LMA-kort, lönespecifikation, medborgarskap, migrationsverkets dossiernummer, pass, studieintyg, uppehållstillstånd, visum samt överklagande.

Skada: Om du har råkat ut för personskador eller sakskador kan du ta med dig dokument såsom dom, skadeanmälan, skadeberäkningar, korrespondens, läkarintyg, patientjournal, polisanmälan, polisrapport och stämningsansökan. Om du har försäkring bör du även ta med dokument relaterade till detta (se under Försäkring).

Tvister: Om din anledning till att ta kontakt med en advokatbyrå är att du har hamnat i en tvist – oavsett om det är du som initierat denna eller om en annan part har startat den – kan det vara bra att du tar med dig dokument som har att göra med detta fallet. Det kan exempelvis vara avtal, beskrivningar, domar, fölikningsavtal, korrespondens, listor över involverade personer och stämningsansökan.

Uthyrning: Vid inhyrning, eller uthyrning, av egendom kan efterfrågade dokument vara exempelvis betalningspåminnelse, dom, faktura, förlikningsavtal, hyravtal, leasingavtal, reklamation och stämningsansökan.

Några frågor du kan ställa dig själv i förväg, för att vara mer förberedd:

  • Vilka personer är involverade i ärendet?
  • Har det funnits kontakt med någon myndighet om fallet? När, hur och av vilken anledning?
  • Har det förekommit kontakt mellan inblandade parter? Vad har denna kontakt bestått i, och i vilket/vilka format har den förekommit? När har kontakten ägt rum?
  • Hur har avtal tecknats? Muntligt, skriftligt, annat? När skedde detta, och mellan vilka parter?
  • Har pengatransaktioner skett? Mellan vilka parter och när? Finns överföringen dokumenterad?
  • Har du tillgång till all relevant bakgrundsinformation? Vad består informationen av?

Ovanstående frågor är enbart exempel på frågor som kan ställas för att ge lite vägledning åt vad som kan vara relevant information. Även andra frågor kan naturligtvis vara relevanta att ställa och ha svar på.

Sammanfattningsvis:

  1. Se till så att du är förberedd.
  2. Ta med dig alla dokument som kommer behövas.
  3. Ha en uppfattning om vilken hjälp du önskar.

4. Kostnader för att få hjälp av en advokat

Att anlita en advokat är inte kostnadsfritt. Vilka kostnader det rör sig om kan däremot variera beroende på vilket fall det rör sig om och fallets komplexitet och omfattning. Kostnaden för juristen beror bland annat på hur lång tid ett fall kommer ta. Se därför alltid till att kontakta advokatbyrån i förväg för att begära prisuppgift. När du gör detta ska du informera om vilket fall det rör sig om, och berätta relevant information för ärendet och vilken lösning du önskar, samt dina kontaktuppgifter. Du kan kontakta advokater via e-post, telefon eller hemsidan.

En utgångspunkt att ha i åtanke är att du kommer betala för all tid som advokaten lägger på ditt ärende – oavsett hur tiden spenderas. Se därför till att alltid vara väl förberedd och lägg tiden på – till ärendet – relevanta saker. Kom ihåg att advokater fokuserar på den juridiska delen av ärendet. Om du behöver prata med någon av andra anledningar kan det finnas andra yrkesgrupper som är mer specialiserade på detta.

5. Rättsskydd via hemförsäkringen

Rättsskyddsförsäkring är ett rättsskydd som ingår i samtliga hemförsäkringar i Sverige, och syftar till att försäkringsbolaget ersätter de omkostnader det innebär för försäkringstagaren i rättsfall. Det kan bland annat handla om ekonomisk ersättning för att anlita ett juridiskt ombud vid exempelvis tvister. Det är här viktigt att känna till att ombudskostnaderna inte kommer ersättas i fall som rör försäkringsnämnden eller interna prövningar i försäkringsbolag.

När man använder rättsskyddet via hemförsäkringen vid tvister täcks enbart de kostnader det innebär att anlita det juridiska ombudet. Om du förlorar tvisten kan du istället bli tvungen att betala de ombudskostnader som motparten i tvisten har haft. Båda dessa kostnader ska vara inkluderade i försäkringsbolagets ersättning.

Tvisterna som rättsskyddet kan användas vid är de som prövas i hovrätten, tingsrätten och högsta domstolen. I vissa fall kan även tvister som hör miljödomstolarna och markdomstolarna räknas hit. Undantag är tvister som behandlas av förvaltningsdomstolen, där bland annat tvister som rör arbetsfrågor, skilsmässor och samboförhållanden ingår. För att rättsskydded via hemförsäkringen ska kunna användas krävs det att hemförsäkringen har erhållits under en fortlöpande period om minst två år. Man behöver under dessa två år inte ha haft hemförsäkringen hos samma försäkringsbolag, utan det centrala är att man har haft en hemförsäkring under hela denna tiden.

Exempel på vanliga tvister som kan tas upp är bland annat sådana som rör ens bostad eller skadeståndsfrågor. Rättsskyddet måste alltid beviljas för att kunna användas, och förutsättningen för detta är vanligtvis att tvistebeloppet överstiger en viss summa pengar – vilken ofta står i proportion till hälften av det prisbasbelopp som man betalar för försäkringen.

För att rättsskyddet ska kunna användas vid tvistfall krävs det att ombudet du anlitar är godkänt. Rent konkret innebär det att du ska kontakta en advokatbyrå och anlita antingen en biträdande jurist eller en advokat. Det finns även undantag från detta, där andra personer kan bli godkända som ombud, men i dessa fall krävs det att personen är godkänd av Svensk Försäkrings nämnder. Personen i fråga genomgår då en lämplighetsprövning hos dem, vilket enbart sker om försäkringsbolaget begär detta. Däremot kan ansökan om detta göras av såväl den försäkrade, ombudet och försäkringsbolaget.

Call Now ButtonRing, vi hjälper dig