Avtalsrätt en introduktion

Avtalsrätt en introduktion – Vi ingår avtal varje dag. När vi köper kaffe, tar bussen, handlar mat, beställer kläder via internet, går till gymmet eller till frisören. Tvärtemot vad många tänker sig är inte avtalet själva det skriftliga avtalet med villkor som skrivs under av parterna. Avtal kan också ingås muntligt eller genom mänskligt handlande. I denna artikel ger vi en kortfattad översikt över avtalsrätten.

Avtalsrätt

Vad är avtalsrätt?

Inom avtalsrätt är ett avtal är en överenskommelse mellan två eller fler personer som är juridiskt bindande. För avtalsrätt kallas avtal också för kontrakt. Principen om bundenheten är grundläggande; den som lovar något ska hålla det (eller pacta sunt servanda, på latin).

En annan grundläggande princip som den moderna avtalsrätten bygger på är avtalsfrihet; parterna är som huvudregel fria att avtala om vad som helst och på vilket sätt som helst.

Vid t.ex. ett avtal om köp av kontorsmöbler står det köparen och säljaren fritt att bestämma när varan ska levereras, när betalning ska ske, när risken för varan övergår under frakt, varans skick och mängd, tiden för reklamation, vem som betalar frakten vid felaktig vara, osv.

De lagar som finns om avtals ingående och avtalsinnehållet, t.ex. avtalslagen, köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, är nästan alltid till stora delar dispositiva – dvs de gäller om inget annat har avtalats.

Det är dock sällan som avtalsparterna uttryckligen har kommit överens om precis allt som kan hända. I dessa situationer ”fylls avtalen ut” med vad som i första hand gäller enligt specifika lagar, men också andra källor som t.ex. branschpraxis, sedvänja. Vad som gäller är således starkt beroende av viken typ av avtal det handlar om eftersom man som huvudregel får avtala om vad som helst.

Avtalsrätt

Ofta finns s.k. standardavtal som är mycket vanligt förekommande i den specifika branschen som den är avsedd för. Dessa avtal är standardiserade som parter använder sig av för att få snabba och smidiga överenskommelser som inte kräver att man ”uppfinner hjulet på nytt” varje gång.

Inom t.ex. bygg- och entreprenad är AB04 och ABT06 vanliga.

För vissa typer av avtal kan parterna inte fritt bestämma över avtalsinnehållet, trots att de är överens. Istället gäller villkor som står i lagtext. Ofta är syftet att skydda den som typiskt sett är i en svagare förhandlingsposition. Dessa avtal kan t.ex. vara

  • Konsumentförhållanden där ena parten är näringsidkare och den andra är privatperson. T.ex. föreskriver konsumenttjänstlagen att avtalsvillkor som är sämre än dem i lagen är ogiltiga, om inget annat anges i lagen.
  • Hyresförhållanden där villkoren mellan hyresgästen och hyresvärden regleras i lag (främst 12 kap. jordabalken). Villkor som är sämre för hyresgästen än dem i lag är ogiltiga, om inget annat anges i lag.
  • Anställningsförhållanden där villkoren som huvudregel inte får vara sämre för arbetstagaren än dem som regleras i lag. Många villkor i lag får dock frångås om det görs genom kollektivavtal.

Förhållanden mellan det allmänna såsom statliga och kommunala myndigheter och enskilda är inte avtal i juridisk mening, även om vissa faktiska likheter finns. T.ex är en ansökan och betalning av ett pass eller ID-kort på Polismyndigheten inte ett avtal, även om det liknar ett köp.

Hur ingås bindande avtal och när är parterna bundna av avtalsrätt?

För avtalsbundenhet finns som huvudregel inget specifikt tekniskt förfarande. Avtal kan ingås skriftligt, muntligt eller på annat sätt genom mänskligt handlande. Det sista kan t.ex. vara att bundenhet uppstår i och med att någon kör upp till en biltvätt för att bli servad eller att en person går in i en restaurang och blir bunden i och med att personen tar mat från buffédisken och lägger den i sin tallrik.

Det avgörande för att bedöma om bundenhet har uppstått är om parterna är överens. Om ett skriftligt avtal finns utgör det en utgångspunkt för vad parterna har kommit överens om. Men tolkningen av bundenhet är en helhetsbedömning som också kan ta hänsyn till hur personerna har agerat under t.ex. avtalsförhandlingarna, vad som är praxis i branschen, hur parterna brukar handla mot varandra etc. Att vissa ord som ”avtal” och ”bunden” används i dokument leder därför inte automatiskt till bundenhet, utan det avgörande är att bedöma vad parterna egentligen menat.

Avtal kan också i undantagsfall ingås genom passivitet. Ett illustrativt rättsfall från Högsta domstolen är NJA 2006 s 638 där en av parterna A efter förhandlingar skrev till B att denne kunde upprätta ett skriftligt avtal. B gjorde detta och skickade två veckor senare tillbaka ett avtal benämnt ”skriftligt avtal” och ”för undertecknande”. När inget svar kom från A efter tre dagar skickade B över avtalet i original med sin underskrift. Över en månad senare hörde B av sig till A eftersom denne inte betalat i enlighet med avtalet, utan att få svar. Först cirka fyra månader efter att B först skickade det första avtalet svarade A om att denne inte ansåg sig bunden. Högsta domstolen fann att det skriftliga avtalet var en bekräftelse på ett ingånget avtal som uppkommit efter förhandlingar, och att A genom att vara passiv så länge var bunden av den.

Avtalsrätt

Några allmänna tips om avtalsrätt

  • Skicka skriftliga bekräftelser via mejl efter att muntliga avtal har ingåtts. På så sätt blir det tydligt vad ni har kommit överens om.
  • Hör alltid av dig till din motpart som du förhandlar med om något verkar oklart eller om personen verkar ha missuppfattat något. Som rättsfallet illustrerar kan passivitet också leda till bundenhet.
  • Ange en tydlig svarstid om du skickar ett skriftligt erbjudande

Något om anbud och accept inom avtalslagen

Avtalslagen ger parterna möjlighet att ingå bindande avtal enligt anbud-acceptmodellen, men som endast är ett alternativ som parterna kan välja (se 1 § stycke 2). Denna lämpar sig för avtal som ingås på distans, dvs genom brev, mejl eller via telefon.

Ett anbud kan beskrivas som ett erbjudande som en person skickar till en annan. Sådana är bindande. Det innebär att en anbudsgivare som huvudregel inte kan ångra sig efter att den tänkta mottagaren av anbudet har tagit emot det. Det innebär också att mottagaren har skälig tid på sig att avgöra om denne vill acceptera anbudet. Vid muntliga anbud måste dock mottagaren svara direkt, om inte anbudsgivaren angett att mottagaren får viss tid på sig att svara.

Om mottagaren accepterar anbudet men lägger till villkor i sitt svar ses det juridiskt som ett nytt anbud (oren accept). Men om anbudsgivaren får ett svar där det är tydligt att mottagaren av erbjudandet i sitt accepterande av anbudet missförstått det måste anbudsgivaren höra av sig till mottagaren om detta, annars blir istället anbudsgivaren bunden av mottagarens (missförstådda) tolkning av villkoren i anbudet.

Om formkrav

För vissa avtal uppstår bundenhet genom specifika förfaranden som är reglerade i lag och som parterna inte kan avtala bort.

Ett viktigt exempel är köp av fast egendom, enligt jordabalken. Bundenhet uppstår först i och med att det skriftliga avtalet undertecknas av köparen och säljaren.

När är avtal ogiltiga?

Avtal kan vara ogiltiga på många olika grunder. Det kan t.ex. vara att vissa förfaranden inte har följts, att avtalet i sig innehåller villkor som inte är tillåtna, eller att bundenheten uppkommit genom att någon med våld tvingat en person till det. Här ges exempel på några av de viktigaste skäl till att ett avtal eller en del av ett avtal är ogiltigt.

  • Avtalsinnehållet är brottsligt
  • Avtalsinnehållet strider mot tvingande lag
  • Avtalet har tillkommit genom att ena parten tvingar den andra att ingå ett avtal. Tvånget behöver inte bedömas vara brottsligt för att utgöra tvång i avtalsrättslig mening.
  • En av avtalsparterna har handlat kvalificerat ohederligt och vilselett sin motpart vid ingående av avtalet.
  • Avtalets ingående har inte uppfyllt formella krav som ställs enligt lag

Vi på Vasa advokatbyrå är lång erfarenhet av avtalsrätt, särskilt rörande fastigheter, hyra, entreprenad och försäkring. Hör av dig till oss för ett kostnadsfritt inledande telefonsamtal så hjälper vi dig!

1 Länk. https://www.byggherre.se/avtal-och-juridik/avtal/ab-04-och-abt-06

2 Länk. http://foreningenbkk.se/produkter/#kontraktsformular

3 Länk. https://lagen.nu/dom/nja/2006s638

4 Länk. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1915218-om-avtal-och-andra-rattshandlingar_sfs-1915-218

(Vi reserverar oss för stavfel och/eller felskrivning. Varje klients ärende är unikt.)

Prata med oss idag

Självklart kostar första telefonsamtalet ingenting. Så skriv till oss så ringer vi upp dig så snart vi kan. Förbered dig så gott du kan med den information du har tillgänglig.