Avtalslagen heter egentligen Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och förkortas AvtL. Lagen är uppdelad i tre kapitel;
- Kap 1 innehåller regler om slutande av avtal
- Kap 2 innehåller regler om fullmakt
- kap 3 innehåller regler om avtals ogiltighet
Ett avtal är ett rättsförhållande mellan två parter. Avtalet utgör grunden för de krav parterna kan rikta mot varandra.
Jag kommer i denna text redogöra för fem tips som man kan tänka på när man botaniserar i den lite mer än 100 år gamla lagen.
- Form
Avtalslagen ställer inga formkrav. Av detta följer att avtal både kan ingås skriftlig, muntligt och konkludent. Med ett konkludent avtalsslutande menas att en åtbörd kan räcka som ett anbud. För vissa avtal finns dock formkrav, exempelvis vid köp av fast egendom.
- Parter
I regel ingås ett avtal mellan två parter. Också företag kan ingå avtal med varandra. Detta innebär inte att de anställda binds upp av avtalet, däremot är det vanligt att företaget ställer vissa krav på de anställda (som utformas utifrån avtalet som företaget ingått).
Ett tredjemansavtal innebär att två parter, A och B, avtalar om att antingen berättiga eller förplikta tredje man C. Tredjemansavtal regleras inte i avtalslagen, istället gäller allmänna bestämmelser. Huvudregeln är att berättigande tredjemansavtal är giltiga, medan förpliktande tredjemansavtal är ogiltiga.
- Fullmakt
En fullmakt innebär att huvudmannen A ger mellanmannen B i uppdrag att rättshandla åt huvudmannen A med tredje man C. Exempelvis kan A ge B i behörighet att åt B köpa en bil av C. Även om det är B som ingår avtalet med C så är A och C avtalsparter. Det är således A och C som har ett avtal.
- Ogiltighet
I lagens tredje kapitel stadgas ett antal ogiltighetsregler. Tar tar sikte på när ett avtal är att anse som ogiltigt, eller möjligen kan jämkas. Den i särklass viktigaste paragrafen är 36 § AvtL. Enligt paragrafen kan en klausul i ett avtal eller ett helt avtal antingen jämkas eller helt lämnas utan avseende förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Förutsättningar tar sikte på skäligheten i avtalet. Om avtalet (eller del av den) är oskäligt med hänsyn till:
- avtalets innehåll
- omständigheterna vid avtalet tillkomst
- senare inträffade förhållanden
- och omständigheterna i övrigt
Det är alltså en bred palett av hänsyn man kan ta. Exempelvis på när bestämmelsen kan tillämpas är då en konsument ingår ett avtal med en näringsidkare eller när ett mindre bolag ingår ett avtal med ett större bolag. Man tar här framförallt sikte på styrkeförhållandena mellan parterna.
Avslutningsvis kan osedliga avtal (pactum turpe) nämnas. Det är avtal som inte accepteras av rättsordningen. Ett exempel på ett sådant pactum turpe är ett avtal om köp av narkotika. Det är visserligen ett avtal men det kan inte göras gällande med hjälp från rättsordningen.
- Anknytande lagar
Lagen tar sikte på avtal men som vi har sett finns det olika slags avtal. Som nämndes ställer exempelvis köp om fast egendom krav på form. Andra relevanta lagar är Konsumentköplagen, Konsumenttjänstlagen, Konsumentkreditlagen, Köplagen och exempelvis Rättegångsbalken.
Författat av: Faris Devic
Läsvärt: