Konkurs – när är man på obestånd?

När är ett företag på obestånd och vad innebär konkurs?

Obestånd definieras i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) som ett tillstånd där gäldenären inte kan betala sina skulder i rätt tid och denna oförmåga inte är tillfällig. För ett företag innebär det att varken löpande intäkter eller befintliga tillgångar räcker till för att täcka förpliktelserna. Praktiska varningssignaler är att leverantörsfakturor systematiskt betalas för sent, att krediter är maximerade eller att bolaget utsatts för utmätning. När obeståndet är ett faktum kan konkurs bli nödvändigt för att borgenärerna ska behandlas lika och tillgångarna fördelas rättvist.

Vad är konkurs?

Konkurs är ett rättsligt förfarande där tingsrätten utser en oberoende konkursförvaltare – vanligtvis en erfaren advokat – som tar över kontrollen av gäldenärens samtliga tillgångar. Förvaltarens uppgift är att inventera och realisera egendomen samt fördela medlen till fordringsägarna i enlighet med förmånsrättsordningen enligt förmånsrättslagen (1970:979). Processen avslutas med att bolaget formellt upplöses och avregistreras från Bolagsverket.

Steg i konkursprocessen

Konkursprocessen regleras i detalj av Konkurslagen (1987:672) och inleds med en ansökan till tingsrätten – antingen från gäldenären själv eller från en borgenär. Nedan beskrivs de viktigaste stegen i förloppet.

1. Ansökan om konkurs
   Konkurs kan ansökas av gäldenären (företaget) själv eller av en borgenär (t.ex. en leverantör). Ansökan lämnas in till tingsrätten där företaget har sitt säte. Om tingsrätten beviljar ansökan, startas konkursen och en konkursförvaltare utses.
2. Konkursförvaltare tar över
   Konkursförvaltaren har som uppgift att ta kontroll över bolagets tillgångar och göra en bouppteckning. Detta innebär att alla företagets tillgångar samlas i ett konkursbo, som används för att betala skulder till borgenärerna.
3. Fördelning av tillgångar
   Konkursförvaltaren säljer av företagets tillgångar och fördelar inkomsterna till de fordringsägare som har krav på företaget. Prioriterade fordringsägare, såsom anställdas löner och vissa skulder med säkerhet, betalas först.
4. Avslutning av konkursen
   När alla tillgångar har fördelats och skulder har betalats avslutas konkursen. Om inga tillgångar finns kvar, blir de fordringsägare som inte fått betalt stående utan ersättning. Företaget upphör därefter att existera.

Alternativ till konkurs: Företagsrekonstruktion

Om ett företag bedöms ha förutsättningar att bli lönsamt igen kan företagsrekonstruktion enligt lag (2022:964) om företagsrekonstruktion vara ett bättre alternativ. Under rekonstruktionen skyddas bolaget från betalningskrav i upp till tre månader, vilket ger utrymme att omförhandla skulder, avveckla olönsamma avtal och stabilisera verksamheten. Lyckas rekonstruktionen undviker både ägare och borgenärer de stora förluster som en konkurs typiskt medför.

Kontrollbalansräkning för aktiebolag

Styrelsen i ett aktiebolag är enligt 25 kap. 13–18 §§ aktiebolagslagen (2005:551) skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kontrollbalansräkningen bekräftar kapitalbristen ska en kontrollstämma kallas. Vidtas inte åtgärder i tid riskerar styrelseledamöterna att ådra sig personligt betalningsansvar för bolagets skulder – ett allvarligt skäl att agera skyndsamt.

Vad händer efter konkursen?

När tingsrätten meddelar konkursbeslut fråntas aktieägare och företagsledning omedelbart rätten att förfoga över bolagets egendom. Bolaget upplöses sedan formellt när konkursen avslutas. Viktigt att känna till är att personliga borgensåtaganden – exempelvis gentemot bank eller hyresvärd – lever kvar och kan göras gällande mot dig som privatperson även efter att bolaget är avregistrerat. Detsamma gäller om Skatteverket anser att du som ställföreträdare bär personligt betalningsansvar för bolagets skatteskulder enligt 59 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Sammanfattning: När är det dags att överväga konkurs?

Om ditt företag inte kan möta sina betalningsförpliktelser och varken rekonstruktion eller andra åtgärder är genomförbara, kan konkurs vara den mest ordnade lösningen för att behandla alla fordringsägare lika. På Advokatbyrå Vasa biträder vi dig genom hela processen – från att bedöma om obestånd föreligger till att säkerställa att alla formella krav i konkurslagen uppfylls och att dina personliga intressen skyddas så långt möjligt.

Frågor och svar om konkurs och obestånd

1. Vad innebär konkurs?

Konkurs är ett rättsligt förfarande enligt konkurslagen (1987:672) där ett företag eller en privatperson som inte kan betala sina skulder i rätt tid försätts under förvaltning av en konkursförvaltare utsedd av tingsrätten. Förvaltaren inventerar och avyttrar gäldenärens tillgångar och fördelar behållningen till fordringsägarna i den turordning som följer av förmånsrättslagen (1970:979).

2. Vad är obestånd?

Med obestånd avses enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) att gäldenären inte kan betala sina skulder i rätt tid och att denna betalningsoförmåga inte är tillfällig. Det avgörande är likviditeten – förmågan att betala löpande – inte nödvändigtvis att skulderna överstiger tillgångarna. Kvarstår obeståndet utan utsikt till förbättring kan tingsrätten besluta om konkurs.

3. Vad gör en konkursförvaltare?

När tingsrätten meddelar konkursbeslut utser den samtidigt en konkursförvaltare – vanligtvis en erfaren insolvensadvokat. Förvaltarens uppdrag regleras i 7 kap. konkurslagen (1987:672) och innebär att utreda gäldenärens ekonomiska ställning, förvalta och avyttra tillgångarna samt fördela utfallet till borgenärerna i den turordning som förmånsrättslagen (1970:979) föreskriver. Förvaltaren är skyldig att hålla borgenärerna informerade och avger regelbundna förvaltarberättelser till tingsrätten.

4. Vad är skillnaden mellan konkurs och likvidation?

Både konkurs och likvidation leder till att ett bolag upplöses, men vägen dit skiljer sig åt. Likvidation är ett frivilligt förfarande som ägarna initierar – exempelvis när verksamheten nått sitt mål eller inte längre är lönsam – och regleras i 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Konkurs däremot är ett tvångsförfarande som förutsätter obestånd och beslutas av tingsrätten enligt konkurslagen. En praktisk konsekvens är att styrelseledamöter vid likvidation behåller mer kontroll över avvecklingen, medan konkursförvaltaren vid konkurs tar över rådigheten över bolagets tillgångar.

5. Vad är företagsrekonstruktion?

Företagsrekonstruktion – numera reglerad i lag (2022:964) om företagsrekonstruktion – ger ett krisdrabbat men livsdugligt företag möjlighet att undvika konkurs. Under rekonstruktionen skyddas bolaget från utmätning och vissa betalningskrav, medan en rekonstruktör förhandlar med borgenärerna om exempelvis ackordsuppgörelser. Förfarandet är ett realistiskt alternativ när kärnverksamheten är sund men kapitalstrukturen ohållbar – något som kräver tidig kontakt med juridisk rådgivare innan likviditeten är helt tömd.

6. Vad är en kontrollbalansräkning?

Om det uppkommer skäl att anta att mer än hälften av ett aktiebolags registrerade aktiekapital är förbrukat, är styrelsen skyldig att omedelbart upprätta en kontrollbalansräkning och låta revisorn granska den – se 25 kap. 13–18 §§ aktiebolagslagen (2005:551). Visar kontrollbalansräkningen att kapitalbristen kvarstår ska styrelsen inom åtta månader kalla till en andra kontrollstämma. Underlåter styrelsen att följa dessa steg riskerar ledamöterna att bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder som uppstår efter fristen. Det är alltså en av de situationer där juridisk rådgivning kan vara avgörande för att skydda styrelseledamöterna.

7. Vad betyder förmånsrätt i en konkurs?

Förmånsrätt innebär att vissa fordringar betalas före andra ur konkursboets tillgångar. Förmånsrättslagen (1970:979) delar in rättigheterna i särskild förmånsrätt – kopplad till en specifik tillgång, till exempel en fastighetsinteckning eller företagshypotek – och allmän förmånsrätt, som bland annat omfattar anställdas lönefordringar. Oprioriterade borgenärer, exempelvis vanliga leverantörer, får betalt sist och erhåller i praktiken ofta ingenting. Att förstå sin fordrans förmånsrättsliga ställning är avgörande för en borgenär som överväger att ansöka om gäldenärens konkurs.

8. Vad är statlig lönegaranti?

Statlig lönegaranti regleras i lönegarantilagen (1992:497) och träder in när en arbetsgivare försätts i konkurs. Staten betalar ut innestående lön, semesterersättning och uppsägningslön upp till ett tak om fyra prisbasbelopp per anställd. Konkursförvaltaren administrerar utbetalningarna och staten inträder sedan som borgenär i konkursen med en allmän förmånsrätt för det utbetalade beloppet. För anställda är det viktigt att anmäla sina fordringar till förvaltaren så tidigt som möjligt i processen.

9. Vad är borgenär och fordringsägare?

Borgenär och fordringsägare är synonyma begrepp för den som har en utestående fordran mot gäldenären – det vill säga rätt att kräva betalning. I en konkurs kan borgenärerna vara allt från banker med säkerhetsrätt och Skatteverket med skattefordringar till underleverantörer med obetalda fakturor. Konkursförvaltarens uppgift är att utreda, värdera och realisera tillgångarna samt fördela utfallet enligt förmånsrättsordningen. Som borgenär bör man bevaka processen aktivt och vid behov anlita juridiskt ombud för att säkerställa att fordran är korrekt anmäld och klassificerad.

10. Vad innebär ett bevakningsförfarande?

Bevakningsförfarande är det formella förfarande där borgenärer skriftligen anmäler sina fordringar till konkursförvaltaren inom en av tingsrätten fastställd bevakningsfrist, enligt 9 kap. konkurslagen (1987:672). En fordran som inte bevakas i tid kan gå förlorad, varför det är viktigt att följa fristen noggrant. Om konkursboets tillgångar inte räcker till någon utdelning saknas visserligen ekonomisk effekt av bevakningen – men en bevakad fordran kan ändå vara relevant för framtida preskriptionsfrågor eller om ytterligare tillgångar uppdagas under utredningen.