Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide

Har du någonsin varit missnöjd med ett brutet avtal mellan dig och ett företag? Eller har du någonsin lånat ut pengar till en granne utan att fått det tillbaka betalat av dem?
Om du har upplevt någon, eller liknande händelser, är det möjligt att du vill göra en stämningsansökan.
Men hur ska du då gå tillväga?

En komplett guide

I den här artikeln kommer vi att berätta för dig hur du gör en stämningsansökan, när du kan stämma någon, kostnaderna för stämning, vad som händer under rättegången med mycket mer.

Kom alltid ihåg att om du anser att någon har felaktigt behandlat dig, vare sig det är affärsmässigt, kroppsligt eller annat har du alltid rätt att få rättvisa.
Tveka därför aldrig till att stämma.

Tänk på följande;

  • Hur gör du ska göra
  • Vad ska ingå i en ansökan
  • Vad händer efteråt?
  • När kan du stämma
  • Hur mycket kostar det
  • Stämning och juridik
  • Offentlig ansökan
  • Efter du har stämt
  • Hovrätten
  • Vad kan man stämma för?
  • Hur vinner jag?
  • Sammanfattning
Vi har stor erfarenhet av att skriva en stämningsansökan. Tycker du att det verkar svårt och mycket att hålla reda på? Då är du inte ensam, vi hjälper dig gärna med ditt ärende.

Hur gör du en stämningsansökan?

Om du vill stämma måste tingsrätten vara de som utför prövningen för en tvist. Därav ska din ansökan lämnas in till tingsrätten. Det här kan ske ifall två parter inte har kommit överens om ett avtal som har skrivits under eller liknande händelser. Då man lämnar in sin ansökan visar man alltså att man vill att tingsrätten ska utför en prövning för en tvist mellan de två parter.

När du väl ansöker om en stämning ska du först se till att fylla i blanketten vid namn “Ansökan om stämning” som du hittar genom en enkel google sökning på “stämningsansökan”. Därefter skriver du under ansökan och ifall du har en representant ska den personen också skriva under din ansökan.

Du ska därefter skicka vidare din ansökan till huvudsakligen tingsrätten. Hos tingsrätten beror upptagningsområde omfattar orten där motparter, om det är en privatperson att det är folkbokförda den 1 november året innan dess.

Om din motparter istället är ett bolag eller en juridisk person av någon kommer din stämningsansökan istället upptas av tingsrätten beroende på den ort styrelsen har sitt säte.
Den tingsrätt din ansökan ska skickas till varierar beroende län du bor i. Därför om du västra Götaland kan du enkelt hitta din tingsrätt genom en snabb google sökning.

Om du nu har beslutat dig för att stämma kan det vara bra att ansöka för en juridisk konsultation där du får råd, tips och annan viktig information inför rättegången och ditt yrkande, vad yrkande är kommer vi in på mer i detalj senare i artikeln så läs gärna vidare. En konsultation kan vara viktig för hur det går för dig i rättegången och hjälpa mycket på traven, konsultationer kostar vanligtvis från 2000 kr/h.

Läs mer här om du vill veta vad kostnaden för en stämning är.

Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide

Vad ingår i en stämningsansökan?

I din ansökan är det viktigt att tillägga vilka eller vilket brott motparter har begått som lägger den åtalade i fråga, samt lägger till detaljer om hur brottet begicks. Vilket även kallas för en gärningsbeskrivning. Gärningsbeskrivning ska innehålla de moment-rekvisit som gör handlingen/handlingarna brottsligt. Den åtalade har dock rätten att kräva att gärningsbeskrivningen är så detaljerad och specificerad som möjligt för att den ska bemötas.

Vilka stämningsansökningar accepteras?

När man stämmer någon kan det ta lång tid innan den accepteras eller så kan även tingsrätten anse att fallet inte är så pass viktigt och de lägger ner det.
Majoriteten av gångerna blir ens ansökan omhändertagen, det vill säga ifall det har skett ett avtal brott, misshandel och en mängd med andra fall. Man kan egentligen stämma för vad man vill, så länge det är på grund av en bra och viktig anledning. Men är det värt priset?

Vad kostar en stämningsansökan?

Kostnaden på att stämma någon varierar beroende på det belopp du stämmer för. Så om du stämmer för ett belopp på 23 250 kr eller mindre är ansökningsavgiften på 900 kr, det här kallas även för ett halvt basbelopp.

Om ditt mål handlar om ett belopp över 23 250 kr är din ansökningsavgift istället på 2800 kr. Vilket är samma pris som om tvisten inte har ett bestämt belopp.

Vad händer efter din ansökan?

Innan tingsrätten:

Efter din ansökan så börjar förberedelsen som tingsrätten står för att reda ut. Tingsrätten ska alltså reda ut den tvist mellan de två olika parter och få fram hur de två ställer dig för tvisten och handlingarna. Det här vill man alltid att det ska gå så snabbt som möjligt, därav brukar domstolen ge råd om hur själva målet ska läggas upp och hjälpa till med en tidsplan. Man brukar även ta tillfället i akt och se ifall det finns något annat sätt motparten kan göra godo för det som blivit fel.

Det hela börjar då med att motparter, den som blivit stämd, ska svara i skrift på de anklagelser som den andra parter har gjort. Motparter ska även lägga till i sin skrift ifall de anser att anklagelsen stämmer eller ifall den inte gör det. Och om inte är det viktigt att motparter lägger till varför de inte anser att anklagelsen stämmer, samt om de har några bevis på varför deras version är den sanna.

När den första delen av förberedelsen är avklarade och svaret till skriften är kommit till rätten blir de båda parter kallade till en domare. Inför domaren måste de två parter bemöta de påstående som båda har sagt om varandra för att göra deras individuella punkter så tydliga och klara som möjligt. Till och med de bevis båda har framträtt går man igenom under den här processen och ibland händer det att målet avklaras här. Som standard princip ska förberedelsen avslutas efter det första mötet men ifall det inte är möjligt kan man fortsätta den genom ett nytt möte eller en skriftväxling, vilket är en skriftlig förberedelse.

I vissa fall kan domstolen avgöra tvisten genom att endast kolla på de skriftliga bevisen samt andra handlingar inom målet. Men innan man avslutar ett mål via handlingar får fortfarande de två parter chansen att slutföra sin talan.

Ibland händer det att din motparter inte givit ett motiverande skriftligt svar under förberedelsen. Det vill säga om målet handlar om en tvist, skadestånd, skulder eller avtal. Kan tingsrätten istället framställa en tredskodom, vilket i de flesta fall innebär att den som inte svarar förlorar målet. Det här är en dom som kan framföras även om motparten inte vill vara delaktig i processen eller om de inte dyker upp till rättegången.

Rättegången:

När förberedelsen är klar och man inte hittat en annan lösning går målet vidare till rättegång i tingsrätten. Här ska då målet avgöras.

Det allra första som händer i tingsrätten är att ordförande för målet tar närvaro på de som är anhöriga att medverka och ifall något skulle kunna dyka upp som hindrar rättegången från att utföras. Ifall att någon är frånvarande måste man kanske ställa in rättegången och alla parter blir återkallade en annan gång. Alltså vinner man inte på att inte dyka upp, man skjuter endast fram det oundvikliga.

Medan närvaron tas får inte vittnena vara med inne i rättssalen innan de ska förhöras, det betyder att ett vittne blir kallad till en senare tid i rättegången. Om vittnena skulle vara med under närvaron för de två parter kan det ske att någon av dem blir påverkade av det som sägs under den här tidsperioden.

När själva rättegången börjar är det “Kärande”, den som begärt en stämningsansökan, som börjar föra sin talan. Den kärande talar då om sin begäran. Det är alltså den som gjort valet att tingsrätten ska avgöra fallet som får börja tala om varför.

Därefter är det den “svarandes” tur, alltså motparter och den som blivit stämd, som nu ska få dela sin syn på fallet. Svarande får då lämna sin syn på om det motsätter den Kärandens begäran och om inte varför den inte gör det.

Efter båda parter fått uttrycka sina åsikter angående kraven som har ställts går det hela vidare till att de två parter ska få berätta om sin bakgrund till tvisten och ange den fakta och bevis som de stödjer sig på. Här går man också igenom de skriftliga bevisen som existerar.

Därefter går man vidare till att förhöra båda parter. Om någon utav de två parter förhörs under sanningsförsäkran, det vill säga att man måste tala sanning, men man medvetet ljuger eller tillbakahållen information döms istället brottet för osann partsutsaga.

När de stegen är avklarade är det dags för att förhöra vittnena. Alla vittnen kallas in en i taget för förhör och får först och främst klara göra en ed. Den här eden innebär att man talar inget förutom sanning under förhöret. Om man nu som vittne skulle bryta sin ed kan man straffas för mened som är brottet mot eden.

Då alla vittnen har fått klargjort sina förhör ska nu de två parterna slutföra sin talan. Alla bevis har under rättegången lagts fram och nu har båda parter chansen att berätta vad de anser att dessa bevis innebär och vad domen ska bli.

Efter rättegången

När alla förhör är avklarade sätter sig domarna ner tillsammans och diskuterar hur domen ska dömas. Allt som sägs under det här eventet är något som inte ska nämnas utanför deras krets. Varje domare får lägga en röst på vad de anser är bäst. Domen som gör är grundad på allt som sagts under rättegången samt de bevis som har lagts fram.

Efter att den slutgiltiga domen har meddelats kan det ta ett tag innan man får reda på vem som vann och vem som förlorade. En viss dag och tid bestäms för när domen kommer meddelas. Som ofta meddelas via brev eller e-mejl till båda parter.

Domstols ersättningar

Om man som part förlorar tvistemålet brukar man oftast vara tvingad till att ersätta sin motparts rättegångskostnad. Det här varierar dock beroende på basbeloppet och vem som är inblandad. Exempelvis om det rör en familj är det mer vanligt att de parter inblandade står för sina egna kostnader.

Om man har blivit kallad till rättegången som vittna har man även rätten till att kräva ersättning för kostnader gällande resa och förlorad arbetsinkomst. Den här ersättningen ska då betalas av den part i målet som kallat dig till vittne.

Hovrätten

Ifall att din motparter eller du som parter i målet inte är nöjd med resultatet domarna i tingsrätten kom fram till kan man då överklaga tvistemålet till hovrätten. Det här betyder då att man ansöker om en prövningstillstånd där man ber hovrätten att pröva målet på nytt.

Om man känner att det är vad man vill göra efter tingsrätten är det viktigt att överklaga inom 3 veckor efter att domen har meddelats, detta ska göras skriftligt. Man skickar sin överklagan via tingsrätten som därefter skickar vidare den till hovrätten.

Hur bestämmer hovrätten om en prövning?

För att hovrätten nu ska ge tillstånd till en prövning finns det vissa krav som måste uppfyllas för att de ska vara villiga och legitimt. Det finns 4 tillfällen de väljer att genomgå prövningen. Första fallet är ifall de anser att tingsrättens dom inte helt stämmer.

Andra fallet är ifall det är nödvändigt för att se om tingsrättens dom är rätt. Tredje fallet är om prövning innebär att andra domstolar får viktig vägledning för framtida bedömningar. Och fjärde och sista fallet är då det finns särskilda skäl till att överklagandet ska prövas.

Hur går prövningen till?

Det första som händer ifall överklagandet godkänns är att motparter blir meddelad om prövning och får chansen att veta vad som har sagts och även själv kunna lägga upp sina bevis. De synpunkter motparten har skickas då till den som har valt att överklaga vilket är något motparter kan välja att göra både före och efter överklagan har godkänts.

Tvistemålet går då igenom en helt ny prövning på ungefär samma sätt som hos tingsrätten, de två parter har begränsad tillgång till att lägga till ytterligare bevis som inte tagits upp hos tingsrätten. I en prövning hos hovrätten kan hovrätten välja ifall en huvudförhandling är nödvändig under prövningen eller ej. Ifall hovrätten väljer att exkludera huvudförhandlingen får istället en jurist presentera de bevis och handlingar som finns framför tre eller fyra domare. Och utifrån handlingarna beslutar domarna tillsammans domen.

Vad kan man stämma för?

Om man vill stämma någon man anser har begått ett brott eller liknande kan man göra det via ett tvistemål eller ett brottmål. Ett tvistemål kan handla om en felaktig faktura, ett brutet avtal etc. Medan ett brottmål handlar om våld, narkotika, skattebrott etc.
De två olika kategorierna har två olika stämnings kvalifikationer.
Så vad är skillnaden?

Tvistemål stämningsansökan:

I en tvistemåls ansökan ska man betala en viss avgift för att kunna ansöka, det här kan du läsa om i den tidigare kategorin “Vad kostar det att stämma någon?”. Det är viktigt att man inkluderar ett tydligt yrkande, alltså en tydlig begäran för vad det är man vill ha av sin motparter som man har valt att stämma.

Brottmål stämningsansökan:

Att stämma någon för ett brottmål är likt ett tvistemål, de ska också innehålla ett yrkande. Men det här yrkandet ska istället för en begäran innehålla vad brottet var och åt vem det var samt vad det gav för kroppsliga konsekvenser för offret.

Skillnaden mellan de två:

De två är väldigt lika i processen, båda har kravet av en ansökan som sedan går vidare till rättegång. De innehåller även ungefär samma krav på själva ansökan vilket betyder att de två egentligen inte är så olika. Det enda som skiljer de två är innehållet i yrkandet. Annars går båda till på samma sätt. Dock är ett tvistemål ett så kallat “civilmål” vilket innebär att det är ett fall mellan två privatpersoner. Ett brottmål är då istället ett mål som staten genomför beroende på situation.

Så här vinner du en stämningsansökan!

När du förbereder dig för din rättegång är det viktigt att ha förberett konkreta och valida bevis som hjälper dig mycket genom rättegången. Den procentuell andel bevis som bör vara för din sida ska ligga på ca 51%, det är då du har som störst chans att vinna fallet över din motparter.

I din process till rättegången är det alltid bra som viktigt att har en juridisk rådgivare av någon form eller advokat med på ditt fall. Den här fördelen kan hjälpa dig att öka chansen att vinna din stämning. Om du nu väljer att ta hjälp av en advokat eller juridisk rådgivare är det viktigt att hitta någon med erfarenhet inom fall liknande ditt egna.

För att därefter öka dina chanser ytterligare är det alltid bra att gå igenom de bevis du har och hur de ska uttalas och vem som ska uttala de. Se även till att hålla dig till schemat och lämna alltid in behövligt bevis eller viktiga papper i tid då det annars kan kosta tid hos rättegången samt ge ett dåligt omdöme om dig. Det kan även vara bra att söka upp liknande fall för att få mer information om hur de gjorde för att vinna eller vad de gjorde för fel som kostade dem vinsten.

Var även alltid ärlig under rättegången oavsett vad, oärlighet inför en domare kan kosta dig mycket och tvinga dig till att betala mer än om du endast förlorat. Så se därför alltid till att vara 100% ärlig och berätta all information du är medveten om, var även väl förberedd och visa respekt inför domarna.

Sammanfattning:

Slutligen kan vi säga att stämma någon kan vara riskabelt men även gynnsamt beroende på hur väl förberedd man är inför rättegången de bevis man har samlat ihop. Priset på en ansökan varierar beroende på om det är ett halvt basbelopp summa eller högre.

Innan en rättegång är det alltid bra att gå på en juridisk konsultation för att få en överblick på situationen man är i och hur stor chans för vinst man har.

I rättegången genomgår man en standard process där yrkande och kärande får göra sina uttalande först och främst. Sedan är det vittnenas tur etc. När rättegången är avklarad får man sin dom på mejl eller post. Har ,man förlorat brukar man oftast även behöva betala sin motparts rättegångskostnader.

Ifall att man själv inte är nöjd med den dom som fastställdes i tingsrätten kan man vände sig till hovrätten och skicka en överklagan om en ny prövning till dem. Där väljer de ifall de är värt att gå igenom med en andra prövning eller ej.

Om de väljer att ta vidare ditt fall blir det dags för en andra prövning,här är processen densamma som i tingsrätten. Förutom att domaren kan välja att exkuldera huvudförhandlingen och istället ha en jurist presentera de bevis som finns framför 3-4 domare.

Man kan stämma någon för lite vad som helst, de två olika stämningar kategorier heter tvistemål och brottmål. Tvistemål innebär stämning på grund av exempelvis, brutet avtal, familjetvist, faktura tvist m.m. Alltså är ett tvistemål en stämning mellan två privatpersoner och kallas även då för civilmål.

Brottmål är då istället angående våld. Alltså en stämning på grund av att motparter exempelvis misshandlat en. Ofta är ett brottmål något som staten driver på på grund av liknande händelser som i förslaget.

Om du vill vinna ditt mål är det viktigt att samla in så mycket bevis som kan ta ner din motparter som möjligt, men aldrig några falska eller felaktiga bevis då det kan resultera att du blir fälld för annat brott. Det är även bra att vara väl förberedd och läsa på de material du har mot din motparter för att vinna. Missa inte heller viktiga tider och håll dina deadlines, exempelvis för att lämna in dina bevis eller liknande.

Gör även research på andra fall med liknande grund då att se hur och varför de vann kan hjälpa dig i ditt mål och du möjligtvis kan bygga en liknande strategi. Om du kan är det till fördel att anlita en jurist till ditt fall som kan hjälpa dig genom hela processen och se till att vinsten blir din. För att säkerställa vinsten ytterligare kan det vara till fördel att skaffa en jurist du vet har erfarenhet inom det ämne du stämmer för.

Sammanställning
Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide
Artikelns namn
Stämningsansökan: Din #1 guide
Innehåll
Om du har undrat hur en stämningsansökan går till. Här berättar vi i detalj det du behöver vet.
Författare
Redaktör
Vasa Advokatbyrå AB
Publicist logotyp
Call Now ButtonRing, vi hjälper dig