Civilrätten är den delen av juridiken som tar sikte på förhållandet mellan individer. Detta kan kontrasteras mot den offentliga rätten som istället tar sikte på förhållandet mellan individ och stat. Förenklat kan civilrätt förstås som den privata rätten. På exempelvis tyska benämns civilrätt just Privatrecht eller på engelska där begreppet Private law används.
Civilrätten är ett brett område som inbegriper olika ämnen, med likheten att de just tar sikte på privata rättssubjekt. Ett rättssubjekt är en entitet som kan ha rättigheter och förpliktelser. Således är både barn och vuxna rättssubjekt. Däremot kan rättssubjektens rättshandlingsförmåga variera. Det råder stora begränsningar för barn att exempelvis ingå avtal, något som vidare regleras i kap 9 FB.
Ämnen som finns inom civilrätten är skadeståndsrätt, avtalsrätt, kontraktsrätt, fordringsrätt, arbetsrätt, familjerätt, fastighetsrätt, immaterialrätt, sakrätt och associationsrätt.
Som konstaterats ovan tar civilrätten sikte på förhållandet mellan individer. Frågan man kan ställa sig är vad man menar med dessa förhållanden? Som ofta finns vägledning att finna i den romerska rätten. I Corpus Juris Civilis, som är en rättsamling, som färdigställdes under Kejsar Justiniaus tid i Bysans, talas det där om “obligatio est iuris vinculum..”. Förenklat innebär satsen att en obligation skapar ett band mellan två entiteter. Med entitet kan här förstås det fysiska personer dels juridiska personer. En fysisk person är en människa medan en juridisk person kan vara ett aktiebolag. En obligation skapar således ett band mellan två personer dvs ett rättsförhållande. Mellan subjekten som omfattas av detta band uppstår därmed rättigheter och förpliktelser. Detta förklarar varför förmögenhetsrätten, som är en del av civilrätten, ibland också kallas för obligationsrätt.
Bandet mellan personerna kan skapas på olika sätt. Avtal och skadestånd (delikt) är de absolut vanligaste. Här kan negotiorum gestio (tjänst utan uppdrag) också nämnas. Om jag, utan min grannes vetskap, utför en tjänst genom att kratta hans trädgård när han inte är hemma, kan jag då påstå att jag gjort dem en tjänst och därmed ska ha betalt? Ämnet ska inte behandlas mer inom ramen för denna framställning.
Låt oss rikta uppmärksamhet på avtalen som kan sägas vara den grundläggande förhållande-skaparen inom civilrätten. Inom avtalsrätten behandlas primärt avtals ingående (när ska ett avtal anses ingånget?), avtals giltighet (kan jag avtala om vad som helst?), avtal upphörande (när slutar avtalet gälla?) och avtalstolkning (vad står egentligen i avtalet?). Kontraktsrätten kan sägas bygga vidare på avtalsrätten i den mån att man här istället fäster fokus på innehållet i avtalet. Är det fråga om ett köp, ett byte eller en tjänst? Om en konsument beställer entreprenad, vilken lag gäller då?
Inom arbetsrätten är det särskilt anställningsavtal och kollektivavtal som tilldrar sig intresse. Vad kan en arbetsgivare kräva från en arbetstagare och vilka begränsningar får göras i kollektivavtalet?
Inom familjerätten förekommer avtal mellan makar, mellan sambor eller mellan barn. Hur kan en make ge bort en gåva till en annan make och samtidigt erhålla skydd mot den mottagande makens borgenärer? Här behandlas också frågor om arv.
Inom sakrätten fästs fokus framförallt på omsättningsskyddet och borgenärsskyddet. Till den senare hör frågan, hur kan jag som köpare freda mig från säljarens borgenärer vid exempelvis konkurs eller utmätning? Till den förra hör frågor om exempelvis dubbeldispositioner. Vem har bättre rätt till en fastigheten om säljaren först sålt den till en person, och sedan till en annan? Inom sakrätten finns i princip avtal alltid i bakgrunden. För att behärska sakrätten är det i princip ett måste att behärska grundläggande avtalsrätt.
Inom assocsciatonsrätten studeras förhållanden inom och mellan olika associationer såsom aktiebolag eller föreningar. Vad gäller mellan delägarna och vad gäller då företag ingår avtal med varandra.
Som säkert framgått råder stor skillnad mellan civilrätt och offentligt rätt. Det är emellertid ofta som offentligrättsliga regler blir tillämpliga inom civilrätten. Ett fastighetsköp mellan två individer regleras i JB och hör i grunden till civilrätten. Men tänk om säljaren, vid köpet, vill dela fastigheten? Då inträder offentligrättsliga regler genom fastighetsbildning. Liknande gäller vid underhåll av barn. Föräldrabalken är en civilrättslig reglering som tar sikte på föräldrars underhållsstöd medan socialförsäkringsbalken är en offentligrättslig reglering som tar sikte på föräldrars underhållsbidrag. De samspelar ofta i fråga om barns rätt till uppehälle från den förälder som ej bor med barnet.
Härmed följer att civilrätten och den offentliga rätten har olika intressen. Inte sällan åberopas omsättningsintresset inom civilrätten. Förenklat innebär det att man, inom ramen för vår marknadsekonomi, vill förenkla omsättningen så mycket som möjligt. Inom den offentliga rätten är det istället individen contra det allmänna (staten). Här blir frågor om statens tvång ofta aktuella. Har du frågor om ämnet, tveka inte att ta kontakt med Vasa Advokatbyrå
Författat av: Faris Devic