Vad är ett tvistemål?

Ett tvistemål är ett mål där en allmän domstol handlägger ett mål mellan parter som inte kan komma överens. Såväl en privatperson som ett bolag eller förening kan vara part i en rättegång.

Parterna i ett tvistemål kallas för käranden respektive svaranden. Den som väcker talan kallas för käranden och den som talan väcks mot kallas för svaranden.

Tvistemål

Tvistemål omfattar en mängd olika typer av mål, det kan röra sig om allt från en avtalsrättslig tvist till en familjerättslig tvist. Två företag kan till exempel ha ingått ett avtal och tvist kan då uppkomma om hur ett avtalsvillkor ska tolkas. En familjerättslig tvist rör tvister avseende bland annat äktenskapsskillnad och vårdnad. En tvist kan även uppstå mellan en privatperson och ett företag. Till exempel kan en tvist uppstå rörande huruvida ett försäkringsbolag är skyldig är att utge ersättning för en uppkommen skada.

I ett tvistemål kan man antingen föra en fastställelsetalan eller en fullgörelsetalan. En fastställelsetalan innebär att man vill få någonting fastställt, till exempel att ett avtalsvillkor ska tolkas på ett visst sätt. En fullgörelsetalan innebär att man vill att motparten ska fullgöra en viss förpliktelse, till exempel betala en skuld. Kommer domstolen fram till att motparten ska betala skulden blir domen en exekutionstitel. Med en exekutionstitel som underlag har Kronofogdemyndigheten möjlighet att driva in skulden genom tvång.

4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå

Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!

  • Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
  • Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  • Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  • Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende

Kontakta oss via formuläret genom att klicka här. Du kan vara lugn för att du stannar kvar på samma artikel och kan fortsätta läsa när du är klar

Vasa Advokatbyrås artikel om tvistemål är läsvärd med betyg 4,8 av 5 i en undersökning gjord med oberoende verktyget Surveymonkey.

Tvistemål - Vi förklararVad är skillnaden mellan ett tvistemål och ett brottmål?

Ett tvistemål är inte samma sak som ett brottmål. I ett brottmål har åtal väckts mot en eller flera personer som misstänkts ha begått ett brott. I ett brottmål kretsar rättegången kring frågan huruvida den tilltalade ska dömas för brottet eller inte. I regel väcks åtal av en åklagare.

I brottmål uppställs högre beviskrav än i ett tvistemål. I ett brottmål är den tilltalade oskyldig till dess att motsatsen bevisats (oskyldighetspresumtion). Det är åklagarens uppgift att bevisa att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet. I ett tvistemål är det i regel den som påstår något som måste bevisa att påståendet stämmer.

Olika typer av tvistemål

Man skiljer mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. De allra flesta tvistemål är så kallade dispositiva tvistemål. Ett dispositivt tvistemål är ett tvistemål där förlikning om saken är tillåten. En förlikning innebär att parterna själva kommer överens om hur en tvist ska lösas istället för att domstolen gör det. Domstolen är enligt lag skyldig att verka för att parterna i ett dispositivt tvistemål förliks.

I ett indispositivt tvistemål är det däremot inte tillåtet med förlikning. I ett indispositivt tvistemål har nämligen staten ansett sig ha ett sådant intresse i saken att förlikning inte anses lämpligt. Faderskapsmål och mål om äktenskapsskillnad är exempel på indispositiva tvistemål.

En del dispositiva tvistemål kan avgöras i förenklad form, ett så kallat “förenklat tvistemål”. Det är domstolen som avgör huruvida ett mål ska handläggas som ett förenklat tvistemål eller inte. Ett mål ska i regel handläggas som ett förenklat tvistemål när det yrkade värdet uppenbarligen inte överskrider ett halvt prisbasbelopp (år 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor, gränsen för om ett mål ska handläggas som ett förenklat tvistemål är således 23 250 kronor år 2019). Syftet med de förenklade tvistemålen är främst att göra processen enklare och på så sätt göra processen mindre kostsam för parterna.

Skillnad mellan rättegång och huvudförhandling

Ofta i vardagligt tal säger man rättegång när man egentligen talar om en huvudförhandling. En rättegång består av två delar där huvudförhandlingen är den andra delen av rättegången och den första delen kallas förberedelsen. Rättegången inleds i ett tvistemål då stämningsansökan kommer in till rätten. Käranden lämnar in stämningsansökan och svaranden är den som käranden stämmer i och med sin stämningsansökan. Efter det att stämningen kommit in påbörjas den förberedande delen av rättegången. Tingsrätten ska i det skedet utreda hur svarande ställer sig till det som anges i stämningsansökan. I det läget kan svaranden välja om denne vill acceptera eller bestrida det som käranden gjort gällande. Om svarande väljer att bestrida stämningen ska denne göra gällande såväl anledningen till bestridandet samt även de bevis som svaranden vill lyfta fram för sin sak. Därefter håller rätten en så kallad muntlig förberedelse där parterna i praktiken ofta kommer överens och tvisten kan avgöras utan huvudförhandling. Det är när en överenskommelse inte kan nås under den muntliga förberedelsen som själva huvudförhandlingen inleds.

Skillnad mellan rättegång och huvudförhandling

Till huvudförhandlingen infinner sig såväl parterna själva som de eventuella vittnena med flera, vilka parterna kanske önskar få göras hörda för att övertyga domstolen om deras respektive sak. När det är en huvudförhandling i tvistemål dömer en eller tre juristdomare i saken. Om det som prövas gäller mindre belopp än ett halvt prisbasbelopp, är det bara en domare som dömer i målet. Kan nämnas att i år 2021, är ett prisbasbelopp 47 600kr.

Rättegången

Ett tvistemål inleds genom att käranden lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Avvisas ej ansökan ska en stämning utfärdas och förberedelse i målet hållas. Förberedelsen syftar bland annat till att klargöra parternas ståndpunkter. Kan parterna inte förlikas kommer en huvudförhandling att hållas. Huvudförhandling brukar i vardagligt tal kallas för “rättegång”. I själva verket inleds en rättegång redan när käranden lämnar in en ansökan om stämning. Domstolens avgörande av tvisten sker genom dom.

Resning i ett tvistemål

Huvudregeln är att när dom vunnit laga kraft är det den domen som gäller. Ett undantag till det är det extraordinära rättsmedlet resning. Med resning avses att den sak som redan är avgjord får prövas igen på nytt. När du ska begära resning i ett tvistemål måste ditt fall uppfylla någon av de tre kraven som ställs upp i 58 kap 1§ rättegångsbalken. Första kravet är att domen du vill få upp till resning inte längre kan överklagas. Andra kravet är att någon av omständigheterna som nämns i 58 kap 1§ är för handen. Tredje kravet för att resning ska kunna beviljas är att resningen är ”till förmån för någon av parterna”. Är dessa tre krav uppfyllda finns det en möjlighet att du kan få beviljad resning.

Detta innebär kvarstad i tvistemål

Vad menas med oskyldighetspresumtion?

Du kanske har hört talas som oskyldighetspresumtion men inte riktigt har koll på det. Så vad menas med oskyldighetspresumtion? Med oskyldighetspresumtion avses enligt artikel 6.2 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) ”var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.” Även i artikel 11 i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter finns principen om oskyldighetspresumtion angiven. Eftersom EKMR är införd i svensk lag gäller den principen i svensk rätt.

Vad menas med part i en rättegång

Vad menas med part i en rättegång

Ofta kan du läsa i juridiska texter om ”parten” eller ”parterna”, utan att det ges en närmare förklaring av vad som egentligen avses med begreppet part. Nu ska vi äntligen bringa klarhet i det en gång för alla.

Med parter avses de som står på motsatta sidor i en rättegång. Därför är det så att om du är part i ett mål brukar den som står på andra sidan av saken kallas för din motpart, dvs. den som du strider emot. I ett brottmål brukar ena parten vara den som misstänks ha begått ett brott och den andra parten är åklagaren. När det gäller tvistemål brukar en person stämma en annan. Då blir du, som lämnar in en stämningsansökan mot någon, den part som kallas sökande/kärande och den som du stämmer blir den part kallas svarande.

Detta innebär kvarstad i tvistemål

När talan väcks i domstol kan domstolen besluta om att det för sökandens räkning sker ett omhändertagande av motpartens egendom, och detta innebär kvarstad i tvistemål. Kvarstad är en trygghet för sökanden då kvarstad leder till att motparten inte kan förfoga över sin egendom, vilket leder till att motpartens chanser ökar att exempelvis få sin fordran betald av motparten. Den säkerhetsåtgärd som kvarstad är, kan fattas såväl innan som efter det att domstolen låtit motparten yttra sig. Oftast beslutas ändå om kvarstad efter att domstolen hört motparten, men det är inte ett krav.

Överklagan

Har tingsrätten meddelat en dom och är du inte nöjd med domen finns det möjlighet att överklaga domen. Både käranden och svaranden har möjlighet att överklaga en dom. En överklagan ska göras skriftligen och ska lämnas in inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Det är hovrätten som avgör om ett mål ska tas upp till prövning eller inte.

Har hovrätten meddelat en dom som du inte är nöjd med kan du överklaga domen till Högsta domstolen. Det är emellertid svårt att få en dom prövad i Högsta domstolen. Högsta domstolens huvuduppgift är nämligen att skapa vägledande avgöranden, vilket innebär att domstolen i princip bara prövar mål om det är av vikt för rättstillämpningen – till exempel när frågan inte tidigare prövats eller när det råder oklarhet om vad som gäller.

Så fungerar dispositiva avtal

Så fungerar dispositiva avtal

Inom avtalsrätten finns det dispositiva lagar och indispositiva lagar. Indispositiva lagar är lagar som man inte får avtala bort, medan dispositiva lagar går bra att avtala bort. Vid exempelvis ett avtal om köp mellan två privatpersoner av lös sak, blir köplagen tillämplig. Om parterna inte avtalat om när risken för varan ska gå över på köparen, gäller istället 13§ köplagen där det anges att risken går över på köparen när köparen tagit hand om varan om det rör sig om hämtningsköp, då varan lämnats över till köparen om det gäller platsköp och när självständig transportör fått varan då det rör sig om ett distansköp. Och så fungerar dispositiva avtal.

Rättsfakta i indispositiva tvistemål

Rättsfakta i indispositiva tvistemål

Varje rättsregel består av så kallade rekvisit, vilket är abstrakta omständigheter som ställs upp för att lagregeln ska vara tillämplig. Rättsfakta syftar på konkreta omständigheter som stämmer överens med rekvisiten. Beroende på vilka lagregler som blir tillämpliga i en tvist är det olika rekvisit som måste uppfyllas och därmed också olika rättsfakta som måste vara för handen i de målen, för att de lagregler som ens yrkanden bygger på ska kunna tillämpas. Rättsfakta kan vara olika i olika typer av mål. Rättsfakta i indispositiva tvistemål (mål där lagar som inte får avtalas bort tillämpas) skulle kunna vara rättsfakta som stämmer överens med de rekvisit som uppställs i de lagar som ofta görs gällande i de målen. Exempel på ett indispositivt tvistemål är mål som rör vårdnaden om barn. En lagregel som kan göras gällande i sådana mål är 6 kap 6§ föräldrabalken där det anges att ” står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det.” Här är ett rekvisit att avtalet är giltigt om skriftligt och ett annat rekvisit att socialnämnder godkänner det. Rättsfaktum är då att vårdnadshavare A och B tecknar ett avtal skriftligen, sen är ett annat rättsfaktum att socialnämnden godkänner just det avtal som vårdnadshavare A och B har tecknat med varandra. Därmed är de delarna av lagen i överensstämmelse med hur det ser ut i det mål som domstolen har att pröva.

Kostnader

Som huvudregeln ska den förlorande parten ersätta motpartens rättegångskostnader. Det finns dock vissa undantag. Skulle parterna förlikas ska vardera parten stå för sina kostnader.
Rör det sig om ett förenklat tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad, i princip har den vinnande parten bara rätt till ersättning för en timmes juridisk rådgivning.

Privatpersoner kan få ersättning för merparten av sina kostnader genom rättsskyddet i deras hemförsäkring. I de allra flesta företagsförsäkringar för företag ingår även en rättsskyddsförsäkring.

(HQ)

4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå

Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!

  • Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
  • Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  • Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  • Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt