Tvistemål – Vi förklarar

Vad är ett tvistemål?

Ett tvistemål är ett mål där en allmän domstol handlägger ett mål mellan parter som inte kan komma överens. Såväl en privatperson som ett bolag eller förening kan vara part i en rättegång.

Parterna i ett tvistemål kallas för käranden respektive svaranden. Den som väcker talan kallas för käranden och den som talan väcks mot kallas för svaranden.

Tvistemål – Vi förklarar

Tvistemål omfattar en mängd olika typer av mål, det kan röra sig om allt från en avtalsrättslig tvist till en familjerättslig tvist. Två företag kan till exempel ha ingått ett avtal och tvist kan då uppkomma om hur ett avtalsvillkor ska tolkas. En familjerättslig tvist rör tvister avseende bland annat äktenskapsskillnad och vårdnad. En tvist kan även uppstå mellan en privatperson och ett företag. Till exempel kan en tvist uppstå rörande huruvida ett försäkringsbolag är skyldig är att utge ersättning för en uppkommen skada.

I ett tvistemål kan man antingen föra en fastställelsetalan eller en fullgörelsetalan. En fastställelsetalan innebär att man vill få någonting fastställt, till exempel att ett avtalsvillkor ska tolkas på ett visst sätt. En fullgörelsetalan innebär att man vill att motparten ska fullgöra en viss förpliktelse, till exempel betala en skuld. Kommer domstolen fram till att motparten ska betala skulden blir domen en exekutionstitel. Med en exekutionstitel som underlag har Kronofogdemyndigheten möjlighet att driva in skulden genom tvång.

Vasa Advokatbyrås artikel om tvistemål är läsvärd med betyg 4,8 av 5 i en undersökning gjord med oberoende verktyget Surveymonkey.

Tvistemål – Vi förklararVad är skillnaden mellan ett tvistemål och ett brottmål?

Ett tvistemål är inte samma sak som ett brottmål. I ett brottmål har åtal väckts mot en eller flera personer som misstänkts ha begått ett brott. I ett brottmål kretsar rättegången kring frågan huruvida den tilltalade ska dömas för brottet eller inte. I regel väcks åtal av en åklagare.

I brottmål uppställs högre beviskrav än i ett tvistemål. I ett brottmål är den tilltalade oskyldig till dess att motsatsen bevisats (oskyldighetspresumtion). Det är åklagarens uppgift att bevisa att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet. I ett tvistemål är det i regel den som påstår något som måste bevisa att påståendet stämmer.

Olika typer av tvistemål

Man skiljer mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. De allra flesta tvistemål är så kallade dispositiva tvistemål. Ett dispositivt tvistemål är ett tvistemål där förlikning om saken är tillåten. En förlikning innebär att parterna själva kommer överens om hur en tvist ska lösas istället för att domstolen gör det. Domstolen är enligt lag skyldig att verka för att parterna i ett dispositivt tvistemål förliks.

I ett indispositivt tvistemål är det däremot inte tillåtet med förlikning. I ett indispositivt tvistemål har nämligen staten ansett sig ha ett sådant intresse i saken att förlikning inte anses lämpligt. Faderskapsmål och mål om äktenskapsskillnad är exempel på indispositiva tvistemål.

En del dispositiva tvistemål kan avgöras i förenklad form, ett så kallat “förenklat tvistemål”. Det är domstolen som avgör huruvida ett mål ska handläggas som ett förenklat tvistemål eller inte. Ett mål ska i regel handläggas som ett förenklat tvistemål när det yrkade värdet uppenbarligen inte överskrider ett halvt prisbasbelopp (år 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor, gränsen för om ett mål ska handläggas som ett förenklat tvistemål är således 23 250 kronor år 2019). Syftet med de förenklade tvistemålen är främst att göra processen enklare och på så sätt göra processen mindre kostsam för parterna.

Rättegången

Ett tvistemål inleds genom att käranden lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Avvisas ej ansökan ska en stämning utfärdas och förberedelse i målet hållas. Förberedelsen syftar bland annat till att klargöra parternas ståndpunkter. Kan parterna inte förlikas kommer en huvudförhandling att hållas. Huvudförhandling brukar i vardagligt tal kallas för “rättegång”. I själva verket inleds en rättegång redan när käranden lämnar in en ansökan om stämning. Domstolens avgörande av tvisten sker genom dom.

Överklagan

Har tingsrätten meddelat en dom och är du inte nöjd med domen finns det möjlighet att överklaga domen. Både käranden och svaranden har möjlighet att överklaga en dom. En överklagan ska göras skriftligen och ska lämnas in inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Det är hovrätten som avgör om ett mål ska tas upp till prövning eller inte.

Har hovrätten meddelat en dom som du inte är nöjd med kan du överklaga domen till Högsta domstolen. Det är emellertid svårt att få en dom prövad i Högsta domstolen. Högsta domstolens huvuduppgift är nämligen att skapa vägledande avgöranden, vilket innebär att domstolen i princip bara prövar mål om det är av vikt för rättstillämpningen – till exempel när frågan inte tidigare prövats eller när det råder oklarhet om vad som gäller.

Kostnader

Som huvudregeln ska den förlorande parten ersätta motpartens rättegångskostnader. Det finns dock vissa undantag. Skulle parterna förlikas ska vardera parten stå för sina kostnader.
Rör det sig om ett förenklat tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad, i princip har den vinnande parten bara rätt till ersättning för en timmes juridisk rådgivning.

Privatpersoner kan få ersättning för merparten av sina kostnader genom rättsskyddet i deras hemförsäkring. I de allra flesta företagsförsäkringar för företag ingår även en rättsskyddsförsäkring.

(HQ)

Ring, vi hjälper dig