I tvistemålsprocesser ska parterna försöka bevisa sin ståndpunkt genom att föra fram bevisning. Den bevisning som förs fram av en part till stöd för partens påstående ska läggas fram vid huvudförhandlingen i domstolen. Det kan ske på olika sätt; genom genomgång, presentation eller uppspelning under förhandlingen, hänvisning eller förnyade förhör. På vilket sätt detta sker klargörs som regel före huvudförhandlingen, dvs. under beredningen av målet. Bevistema är inte bara ett begrepp som förekommer vid brottmål utan har även en central roll i dispositiva tvistemål. I dispositiva tvistemål får domstolen inte ta ett beslut på annat än det som parterna har lyft fram i målet. Om du hamnar i tvistemål i domstol är det klokt att hålla koll på lite grundläggande terminologi. I denna artikel kommer vi att ta oss en närmare titt på termen bevistema och dess innebörd.
Betydelsen av bevistema
Ett bevistema kan beskrivas såsom det som ska bevisas. Med andra ord är bevistema de omständigheter som parterna försöker bevisa med sin bevisning. Såsom bevistemat uppställs i praktiken ofta ett påstått sakförhållande, t.ex. att en person vid en viss tidpunkt och på en viss plats handlat på ett visst sätt. Ibland är ett bevistema samtidigt ett (av kanske flera) bevisfaktum för nästföljande bevistema. Varje bevistema ska i princip vara antingen sant eller falskt. Bevisteman tar sikte på de faktiska omständigheter, dvs. de rättsbevis, som en part vill bevisa.
Om vi tänker oss att en VVS-installatör, när denne skulle installera en avlopssanläggning, i strid med branschpraxis har kopplat samman avloppsledningen från konsumentens bostadshus med husets grunddränering, utgör detta bevistemat för konsumenten i ett efterföljande tvistemål. I en sådan situation kommer konsumenten påstå att VVS-installatörens arbete inte är fackmässigt utfört. I rättsregeln: 4 § 1 stycket går det att läsa ”Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt.” Om den utförda konsumenttjänsten alltså inte uppfyller detta krav ges konsumenten en möjlighet att kräva installatören på bland annat avhjälpande och prisavdrag. Fackmässigt betyder lite förenklat sakkunnigt eller yrkesmässigt. De rättsfakta som görs gällande i bevistemat svarar mot rättsregeln på så vis att VVS-installatören är ”näringsidkaren”, branschpraxis ger uttryck för vad som är ”fackmässigt”, installationen av avloppsanläggningen är ”tjänsten” och tilltaget att koppla samman ledningarna är ett avsteg från ”skall”-kravet. Andra exempel på rättsfakta är att en låntagare inte betalat i tid, eller att en såld vara är felaktig.
Bevisfakta är omständigheter som tjänar som bevis för ett bevistema. Om VVS- installatören skulle bestrida att ledningarna överhuvudtaget är sammankopplade, skulle ett av konsumenten åberopat fotografi av ledningarna utgöra ett bevisfaktum. Ett utlåtande från en branschkunnig person om att det är direkt olämpligt att koppla samman avlopp och dränering skulle utgöra ett bevisfaktum för att dylika sammankopplingar inte är fackmässiga.
Bevistema i stämningsansökan
Genom att käranden, dvs. den som ansöker om stämning, skickar in en stämningsansökan till tingsrätten inleds tvistemålsprocessen i domstolen. Stämningsansökan ska innehålla det käranden vill att domstolen ska döma till i den uppkomna tvisten. För varje bevis som käranden åberopar, ska ett bevistema anges i stämningsansökan, vilket framgår av 42 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken. Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat, vilket ska anges preciserat.
Vem har bevisbördan?
Starkt kopplat till bevistema är termen bevisbörda. I dispositiva tvistemål är parterna ofta oense om vad som inträffat dem emellan och att parternas beskrivningar av vad som har hänt därför även skiljer sig åt. Kanske kan emellertid ingen av parterna lägga fram sådan bevisning som gör att domstolen blir övertygad om att den ena eller andra uppfattningen är riktig. Domstolen måste dock ändå kunna avgöra tvisten och det är här bevisbördan kommer in och ska lösa problemet. Den som får bevisbördan placerad på sig är skyldig att lägga fram tillräcklig bevisning för att en viss omständighet eller vissa omständigheter föreligger. Att en part har bevisbördan i tvistemålet innebär samtidigt att denna part får bära nackdelen om denne misslyckas med att bevisa det som parten anser har hänt eller att en viss omständighet föreligger eller har förelegat.
I de flesta fall tycks domstolen lägga bevisbördan på den part som typiskt sett har haft lättast eller störst anledning att säkra bevisning när det kommer till den aktuella omständigheten. Lika vanligt är även att domstolen placerar bevisbördan på så vis att ändamålen bakom den lagregel som är aktuell i målet får bästa möjliga genomslag i samhället. Några exempel på vem bevisbördan har placerats på hittar vi i t.ex. rättsfallet NJA 2019 s. 845 där domstolen kom fram till att den som påstår sig ha ett avtal med någon annan ska som huvudregel bevisa att det är på detta vis. Dvs. den som påstår att denne har ett avtal med annan har bevisbördan för påståendet.
Som du kanske märkt är en tvistemålsprocess inte det lättaste och det finns en rad termer och regler att hålla reda på. Att ha en kunnig jurist vid sin sida som kan lätta på tyngden på axlarna är alltid ett klokt val. Vi på Vasa Advokatbyrå hjälper dig genom att göra just detta. Vi kan bistå dig i en tvistemålsprocess och erbjuder juridiskt rådgivning. Inga frågor är för små! Välkommen att kontakta oss för ett gratis inledande telefonsamtal eller boka ett möte med någon av våra erfarna jurister.
Läsvärt
Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)