Force majeure och oskälighet – konsument

I denna artikel kommer vi behandla force majeure i konsumentförhållanden. I nästa artikel om ”force majeure och oskälighet – speciella avtal” kommer vi behandla oskälighetsbedömingen i konsumentförhållanden.

Force majeure och oskälighet – konsumentForce majeure

Att det i avtalet som en konsument ingår med en näringsidkare intas en force majeureklausul är inte helt ovanligt, i vart fall inte när det rör sig om dyrare köp eller köp som genomförs succesivt. Ett exempel på det sistnämnda är prenumerationsköp. Force majeureklausulen kommer att stadga ett antal situationer som är force majeuregrundande vilka brukar vara naturfenomen som grövre storm, snö, is, pandemier etc. Även mer ”människor-beroende” omständigheter brukar nämnas som krig, upplopp, myndighetsförbud m.m. Till de force majeuregrundande omständigheterna fogas en rättsföljd som att näringsidkaren inte behöver ge prisnedsättning och dylikt eller at konsumenten i sådana fall inte har rätt att häva avtalet.

Rent allmänt gällande avtalsvillkor i konsumentförhållanden föreligger ett starkt skydd för konsumenten. Det stadgas i bl.a. konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen samt distansavtalslagen (lag om distansavtal och avtal utanför affärslokalen) att avtalsvillkor som avviker från lagen, och är till konsumentens nackdel, inte är giltiga. Av detta följer att man i avtalet med konsumenten inte kan avtala om mindre förmånliga villkor än det som ”konsumenträtten” erkänner konsumenten.

Grunden för force majeure

Av vad som framgår av konsumentlagarnas ordalydelse förbjuds inte force majeureklausuler uttryckligen. Att så skulle vara fallet är heller inte rimligt då force majeure-institutet är en skälighetsregleringen, vilken förlorar sin betydelse om den inte är tillåten. Av detta följer dock inte att näringsidkaren alltid kan infoga, och göra gällande, sina egna force majeurevillkor. Detta då konsumentregleringarna oftast uppställer en fast ordning för vad som gäller vid dröjsmål och som lägger mycket av ansvaret på näringsidkaren. Som exempel kan konsumentens rätt till skadestånd nämnas.

14§ konsumentköplagen (gällande skadestånd vid dröjsmål) stadgar att näringsidkaren är skadeståndsskyldig för del fall dröjsmål föreligger och konsumenten vållats skada därav. Skadeståndsansvaret gäller dock inte om (i) omständigheten som ledde till försening låg utanför näringsidkarens kontroll, (ii) näringsidkaren skäligen inte kunnat räkna med omständigheten samt (iii) inte skäligen hade kunnat undvika eller övervunnit hindret. Att själva skadeståndsbestämmelsen gällande dröjsmål uppställer rekvisit för när skadeståndsansvar kan undvikas, även om rekvisiten liknar force majeurerekvisiten, innebär att dessa alltid ska gälla. En näringsidkare kan således inte infoga en force majeureklausul som stadgar att force majeure föreligger så fort ”vädret inte är trevligt”. Näringsidkaren kan inte heller som grund för force majeure ta med en omständighet som näringsidkaren misstänker kan inträffa; force majeure kan alltså inte användas för att gardera näringsidkaren mot olyckor och omständigheter som tidigare inträffat.

Resultatet av force majeure

Om force majeure konstateras föreligga uppkommer frågan vad som händer härnäst. Som vi skrev i föregående artikel ”force majeure och oskälighet – klausulen?” kan man avtala om egentligen vilken rättsföljd som helst, vilket är ett uttryck för avtalsfriheten.

När det gäller konsumentförhållanden är denna frihet starkt begränsad på samma sätt som ovan stycke om grund för force majeure; ett avtalsvillkor som avviker från konsumentregleringen och som är till nackdel för konsumenten är inte giltig. Av detta följer att näringsidkaren, rent praktiskt sett, inte kommer att kunna foga annan rättsföljd till force majeureklausulen än de rättsföljder som stadgas i konsumentregleringen; att näringsidkaren i vissa fall är befriad från skadeståndsskyldighet eller att konsumenten endast får häva köpet om dröjsmålet är väsentligt (jfr. 13§ konsumentköplagen). Anledningen till detta är att en force majeureklausul alltid torde kunna tolkas vara till konsumentens nackdel i vilket avtalsvillkoret kräver stöd i lag.

Genom att rättsföljden i praktiken är begränsad till visst befrielse från skadestånd och en liten begränsning i hävningsrätten utesluts en rad andra, dock inte ovanliga, rättsföljder som (i) förnyat leveransdatum, (ii) ersättningsvara, (iii) rabatt på nästa köp m.m. Av detta följer att för de fall leveransen/köpet helt uteblir är den enda rättsföljden att köpet hävs. Om annan rättsföljd ska inträda krävs det att konsumenten går med på detta.

Sammanfattat tillåts således force majeureklausuler i konsumentförhållanden även om dessa är starkt begränsade, klausulen får inte innebär ett avsteg från konsumentregleringen om det är till nackdel för konsumenten. En klausul dom dock inskränker näringsidkarens rätt att åberopa force majeure torde dock vara fullt tillåten.

Frågan om en force majeureklausul kan göras gällande i konsumentförhållanden förutsätter således en viss kunskap om just konsumentregleringen. Vasa Advokatbyrå har arbetat med avtalsfrågor gällande allt från köp till tjänst, entreprenad och mycket mer i långt över ett årtionde. Tveka inte att höra av dig!

Andra artiklar i serien om force majeure

Force majeure och oskälighet – Covid 19

Force majeure och oskälighet – effekten av jämkning

Force majeure och oskälighet – konsument

Force majeure och oskälighet – konsument II

Force majeure och oskälighet – klausulen?

Force majeure och oskälighet – utom kontroll

Force majeure och oskälighet – rimlig riskfördelning

Force majeure och oskälighet – rekvisitet oförutsägbarhet

Force majeure – rekvisitet väsentlig ändring

Force majeure – avtal

Författad av jur. trainne Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig