Force majeure och oskälighet – rimlig riskfördelning

Detta är den femte artikeln i serien ”force majeure” från Vasa Advokatbyrå. I tidigare artiklar har vi behandlat rekvisiten ”väsentlig ändring” och ”oförutsägbarhet” samt lite om vad rekvisiten innebär i praktiken. Som tidigare sagt har regleringen om force majeure inte använts särskilt flitigt i svensk rätt, vilket troligen har att göra med en lång tid av ekonomisk stabilitet.

Detta är endast ett av fyra rekvisit för att force majeure ska anses föreligga. Se gärna våra andra artiklar om force majeure och kontakta oss om ni har några frågor. P.g.a. ämnets komplexitet och oprecishet kan en konkret prövning komma att se något annorlunda ut.

, Force majeure och oskälighet – rimlig riskfördelningRekvisiten

Som skrevs i föregående artikel kan oskälighet/force majeure föreligga om följande rekvisit föreligger;

  • Avtalsförhållandet ska väsentligen påverkats av den yttre händelsen/omständigheten,
  • Parterna ska inte insett eller bort insett den senare händelseutvecklingen,
  • Händelsen/omständigheten ska ligga utanför parternas kontroll och
  • Riskfördelningen mellan parterna ska vara lämplig.

Riskfördelningen

Det fjärde och sista rekvisitet för att oskälighet ska ligga för handen är att riskfördelningen mellan avtalsparterna i övrigt är rimlig. Detta kan te sig som ett än mer abstrakt/flytande rekvisit men har även prövats ett flertal gånger i praxis. Anledningen till detta kan vara att högsta domstolen sett ett behov av en mer tydlig praxis i och med dess flytande karaktär. Det kan även vara p.g.a. att högsta domstolen ansett att denna grund väger extra tungt i bedömningen om ett avtal kan jämkas. Oavsett vad är vi tacksamma för vägledningen.

Utöver att ett avtal (i) väsentligen ska ändras p.g.a. senare inträffade omständigheter, (ii) inte gått att förutse av den förlorande parten, (iii) ligga utanför parternas kontroll så (iv) ska riskfördelningen vara rimlig; alltså att risken skäligen kan bäras av den förlorande parten.

Rent allmänt innebär de allra flesta avtalen en viss grad av spekulation vilken parterna även står risken för. Detta gäller även om en avtalspart haft en viss förutsättning för avtalet som senare visar sig inte slå in. Som exempel kan nämnas ett aktieköp. Normalt sett köps aktier under premissen att kursen kommer att stiga i vilket man går med vinst. Dock innehåller aktiespekulation en hög riskfaktor vilken man måste vara medveten om. Man kan således inte använda sig av 36§ avtalslagen eller motsvarande regleringen för att gardera sig mot en risk man måste acceptera. Om så skulle varit fallet kan lätt orimliga avtal uppstå som ”krona så vinner jag, klave så förlorar du”.

Bedömningen om vad för risk man som avtalspart måste stå ut med får avgöras från avtal till avtal beaktat dess syfte. Avtal som rör aktieköp, borgensåtaganden, långvariga avtalsförhållanden torde därmed per automatik innebära en högre nivå av risktagande. Återigen, som föregående artikel om ”oskälighet, bortom kontroll”, borde bedömningen om vilken risk en avtalspart måste räkna med te sig relativt lik, i praktiken, frågan om man som avtalspart bort räknat med att en händelse kan inträffa.

Exempel på internationell praxis är (i) Suezdomen, (ii) Ula-domen och (iii) Esso-domen.

I Suezdomen som avgjordes av en svensk skiljedomstol prövade frågan om skeppsbyggen. I målet hade köpare och säljare ingått ett avtal om byggande och leverans av ett skepp. P.g.a. Suezkrisen 1956 hade marknadspriset på skepp hastigt sjunkit i vilket köparen ville åberopa ekonomisk force majeure, alltså att köpet p.g.a. värdeminskning blivit väsentligen påverkat (jfr. Vasa Advokatbyrås artikel om ”oskälighet, väsentlig ändring”). Skiljenämnden jämkade dock inte avtalet med grund att det är allmänt känt att marknadspris på skepp är volatil i vilket man som aktör i skepps-branschen måste räkna med denna risk.

I Ula-domen hade en köpare ingått avtal med Statoil om leverans av olja. P.g.a. nya oljefond hade marknadspriset per liter sjunkit drastiskt i vilket Statoil fått en ytterligare vinst om flera miljarder norska kronor. Skiljedomstolen i Norge jämkade inte avtalet med beaktande av de särskilda marknadsvillkoren. Detta köp skedde i den s.k. ”off-shore industrin” vilken som sådan inte brukar utsättas för nationella avtalsregleringar. Köparen hade därför bort insett risken för snabba prisförändringar. Detta avgörande kan ställas i kontrast med Esso-domen, som hänvisades till i Vasa Advokatbyrås artikel om ”oskälighet, väsentlig ändring”. I Esso-domen hade ett företag åtagit sig att mot fast pris leverera nafta till ett kommunalt energibolag. P.g.a. hastiga prisändringar hade säljarens råvaror kommit att bli 3 – 400 procent dyrare. Skiljedomstolen i Norge valde då att jämka avtalet och bevilja att det fasta priset dubblas för att delvis kompensera för fördyringen.

De två senaste artiklarna kan i sig verka motstridigare där två norska skiljenämnder går emot varandra. Ramberg i sin bok allmän avtalsrätt, Wolters Kluwer, u 10.1, Visby, 2016, s. 203, resonerar att skillnaden troligen var att det i Ula-domen inte handlade om en real-värdes skillnad; att varken köparen eller Statoil gått med en faktisk förlust p.g.a. händelsen.

Sammanfattat får frågan om lämplig riskfördelning avgöras med grund i avtalets typ och syfte. Visserligen gäller detta även de andra rekvisiten om (i) väsentlig ändring, (ii) oförutsägbarhet samt (iii) bortom kontroll.

Detta är den sista artikeln om rekvisiten för att oskälighet ska föreligga. Vasa Advokatbyrå kommer följande att presentera flera artiklar om hur man tolkas oskälighet, force majeure-klausuler, skillnader och likheter mellan 36§ avtalslagen och force majeure och mycket mer. Ni är varmt välkomna att ta del av dessa artiklar helt utan kostnad. Hör gärna av er om ni har några frågor!

Andra artiklar i serien om force majeure

Force majeure och oskälighet – Covid 19

Force majeure och oskälighet – effekten av jämkning

Force majeure och oskälighet – konsument

Force majeure och oskälighet – konsument II

Force majeure och oskälighet – klausulen?

Force majeure och oskälighet – utom kontroll

Force majeure och oskälighet – rimlig riskfördelning

Force majeure och oskälighet – rekvisitet oförutsägbarhet

Force majeure – rekvisitet väsentlig ändring

Force majeure – avtal

Författad av jur. trainne Henrik Berg

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt