Entreprenadjuridik – rätt att häva köpet del 1

Frågan om när man har rätt att häva ett entreprenadköp avgörs mycket med grund beroende på man är näringsidkare eller konsument. För det fall man ingått ett entreprenadavtal mellan två näringsidkare så kommer hela rättsförhållandet mellan parterna att avgöras med grund i avtalet. Utrymmet för analoga tolkningar till köplagen eller andra regleringar är ovanlig, men har till viss del förekommit. Om man däremot ingår ett entreprenadavtal med en konsument så kommer konsumenttjänstlagen att tillämpas. Konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket dock betyder att det är fritt att avtala om bättre villkor för konsumenten. I denna artikel kommer vi att utgå från beställarens rätt att häva avtalet vid kontrakt mellan näringsidkare. Se gärna våra andra artiklar som utreder frågan för entreprenörer respektive konsumenter.

, Entreprenadjuridik – rätt att häva köpet del 1

Denna artikel kommer att författas med utgångspunkt i vad som gäller rent allmänt. Om du har frågor angående ett konkret ärende råder vi dig att kontakta en advokat eller jurist. Ni kan nå Vasa Advokatbyrå på numret 08-678 43 00 eller maila oss på [email protected].

Beställarens rätt att häva köpet

Frågan om under vilka omständigheter man har rätt att häva ett avtal avgörs med grund i avtalet, av vilket följer att det egentligen är upp till parterna att reglera detta. I praktiken använder parterna oftast (eller i vart fall väldigt ofta) ett av de standardavtal som utarbetats av Byggandets Kontaktkommitté (BKK) där AB 04 kan nämnas som exempel. Vi anser därför att det är logiskt att använda AB 04 som exempel.

Frågan om när beställaren har rätt att häva avtalet avseende arbetets resterande del regleras i 8 kap. 1§ AB 04. I regleringen stadgas en lista om 11 typfall. Vi kommer att behandla några av de vanligaste punkterna nedan. Det bör tilläggas att samtliga av dessa grunder fordrar en skriftlig hävning.

  1. Om färdigställandet försenas så att det uppenbarligen inte kan färdigställas inom kontraktstiden under förutsättning dels att förseningen inte beror på omständigheter som berättigar till tidsförlängning dels att en försening av färdigställande skulle medföra väsentlig olägenhet för beställaren,

(1 punkten).

Första punkten stadgar således att beställaren har rätt att häva avtalet under kontraktstiden för de fall tre rekvisit är uppfyllda; nämligen (i) förseningsrekvisitet, (ii) uppenbarhetsrekvisitet samt (iii) väsentlighetsrekvisitet. Ordalydelsen tillåter således endast befarat dröjsmål. Skulle dröjsmål av väsentlig grad redan föreligga kan man argumentera att samma rekvisit redan är uppfyllda.

För att utreda om förseningsrekvisitet är uppfyllt får man bland annat hämta vägledning i resterande del av AB 04. Av 4 kap. 1§ framgår att entreprenören ska planera arbetena så att de kan färdigställas inom kontraktstiden. Entreprenören ska även redovisa sin planering i en tidsplan och på begäran kunna redovisa för beställaren hur planen följs. Genom att utläsa detta tillsammans med den tid det ”normalt sett” tar färdigställa sådana arbeten kan som regel ligga till grund för bedömningen om arbetet kan befaras bli försenat. Beställaren får dock inte häva avtalet om entreprenören har rät till förlängd tid, varför hävningen får vänta om frågan är tvistig.

Vad gäller uppenbarhetsrekvisitet innebär det, vid en tolkning i ljuset av kommentaren till 1 kap. 2§ AB 04, att det på fackmässiga grunder kan råda något tvivel om att entreprenaden kommer att bli försenad.

Vad gäller väsentlighetsrekvisitet har denna sin grund i allmänna kontraktsrättsliga principer. Det innebär att frågan om en entreprenads försening inte är särreglerad. Vad begreppet ”väsentligt” innebär rent konkret är svårt att säga. Begreppet får dock tolkas som att förseningen måste medföra betydande konsekvenser för beställaren utöver faktumet att det har skett en försening. Detta måste dock dessvärre lämnas öppet.

  1. Utförd del av entreprenaden i väsentligt hänseende inte är kontraktsenligt och avhjälpande inte sker utan dröjsmål efter erinran, eller om entreprenören på annat sätt brister i fullgörandet av sina åligganden så att entreprenadens kontraktsenliga färdigställande därigenom äventyras, (3 punkten).

Första delen stadgar att beställaren har grund för hävning om att utförd del inte är kontraktsenlig. Detta bör läsas i ljuset av 1 kap. 2§ AB 04 som stadgar att entreprenören ska utföra sitt arbete enligt kontraktshandlingarna på ett fackmässigt sätt. Rent praktiskt sett märker man ofta detta vid förbesiktningen eller delbesiktningen. Upptäcks en sådan brist har beställaren en skyldighet att reklamera detta till entreprenören, som även har en rätt att avhjälpa felen. Sker inte rättelse/avhjälpande utan dröjsmål kan rätt till hävning föreligga.

Den andra delen är av uppsamlingskaraktär och tar tillvara på de fall där brister föreligger som kan äventyra entreprenadens kontraktsenliga färdigställande. Enligt doktrinen bör detta tolkas som att det bör röra sig om ett verkligt äventyrande, väsentliga rubbningar av tid eller båda. Vad som menad med ”äventyrande” torde innebära att det åtminstone ska finnas en betydande risk för att utfallet ska bli det förfärade. Det måste dock inte ha förekommit en omständighet som innebär att det utan tvivel kommer att bli förseningar.

  1. Entreprenaden på grund av omständighet, som har uppkommit utan parternas vållande, måste avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för kontraktets fullgörande väsentligen rubbas,

(11 punkten).

Denna bestämmelse anknyter till 9 punkten. Skillnaden är att 11 punkten tillåter att själva förseningen utgör grund för hävning om rekvisiten i övrigt är uppfyllda.

9 punkten reglerar det som kan jämföras med force majeure; alltså att entreprenören på grund av krig, uppror, naturkatastrof eller liknande inte längre har förutsättningarna för att uppfylla avtalet. Liknande klausuler är vanligt förekommande inom de flesta branscherna. För att kunna åberopa force majeure fordras normalt sett att skadan ska ha varit (i) oförutsebar och att parterna ej heller (ii) haft anledning att räkna med risken. Resultatet ska vidare innebära att (iii) förutsättningarna för kontraktet väsentligen rubbas samt att (iv) hindren inte rimligen kan övervinnas. Ett exempel på när force majeure skulle kunna åberopas är om entreprenören är förhindrar att utföra sitt arbete på grund av en plötslig snöstorm mitt i sommaren som resulterar i väsentliga fördyrningar.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt