Force majeure – avtal

, Force majeure – avtalMed den senaste tidens utveckling har frågan om vad ”force majeure” innebär dykt upp mer och mer. Detta är heller inte så konstigt i och med att marknadens aktörer heller inte haft en mer omfattande anledning att diskutera frågan på ganska många år. Dock nu när världsekonomin är något instabil vet vi inte vem som kommer påverkas eller i vilken omfattning. Vi vet inte heller vem som kommer att kunna leverera enligt avtal. Oavsett om just du sitter säkert eller inte kan det vara bra att skaffa sig en grundläggande kunskap om avtalsrätten.

Force majeure

Force majeure är en juridisk term som betecknar situationer där en avtalspart, i vissa fall, kan vara befriad från ansvar gällande sin prestation, när denna står inför en ”övermäktig situation”. Vad detta innebär brukar traditionellt sett avse yttre omständigheter som krig, sjukdom och naturkatastrofer.

Force majeure har ingen reglering i svensk rätt (se nedan om UNIDROIT) i vilket denna är en ren avtalsrättslig konstruktion (se dock nedan om 36§ avtalslagen). Det står således fritt för parterna att avtala om vilka situationer som ska omfattas av begreppet. Det är t.ex. vanligt att inom transportbranschen avtala om hur man ska göra med naturkatastrofer som storm, regn och vind. Av detta följer även att principen om force majeure i dess rena form är beroende av avtalet. På vissa håll diskuteras om man kan göra analoga tolkningar till bl.a. köplagens regler om ansvarsfrihet i vissa fall, detta är dock osäkert.

Att jämka ett avtal

I den internationella regleringen gällande avtal har ett stort antal samarbeten kommit att uppstå varav en av de viktigaste är UNIDROIT Principles. Sverige har sedan 1940 tillträtt samarbetet vilket bl.a. syftat till ett harmoniseringsarbete av bl.a. avtalsrätten. UNIDROIT Principles har inte införlivats i svensk rätt men refereras ofta till i svensk praxis gällande alla former av avtalstolkning.

Den svenska avtalslagen har även kommit att bli starkt påverkad av internationella källor som UNIDROIT Principles men saknar en uttrycklig reglering av force majeure. Anledningen till detta är oviss. Istället har avtalslagen valt att konstruera en allmängiltig regel genom 36§ avtalslagen. 36§ avtalslagen stadgar att ett avtal kan komma att (i) jämkas helt eller delvis (ii) p.g.a. omständigheter som förelåg innan avtalet ingicks eller om senare omständigheter uppkommit (iii) för de fall avtalets blir oskäligt. Regleringen är alltså menad att egentligen kunna omfatta alla typer av situationer som kan aktualisera konsekvensen att ett avtal bör ses som oskäligt, i vilket force majeure “slukats” av 36§ avtalslagen. Att 36§ avtalslagen slukat/omfattar den avtalsrättsliga principen om force majeure torde i praktiken oftast innebära att resonemanget inte blir särskilt annorlunda; att om force majeure föreligger så kan avtalet anses som oskäligt enligt 36§ avtalslagen.

Frågan om oskälighet kommer således i mångt och mycket att påverkas av internationella källor som UNIDROIT Principles vad gäller tolkningen av 36§ avtalslagen. Att så måste bli fallet stärks av att 36§ avtalslagen inte själv definierar närmare vad ”oskälighet innebär”.

Oskälighet – rekvisiten

Eftersom oskälighet inte regleras i svensk rätt kan vi istället vända oss till internationella rättskällor som UNIDROIT Principles. UNIDROIT Principles är en internationell källa där man försökt att kodifiera vissa grundläggande internationella regler som är gemensamma för ett större antal länder. Enligt bl.a. denna källa ska följande rekvisit vara uppfyllda för att en situation ska kunna utgöra oskälighet, vilken även avgör om force majeure föreligger;

  • Avtalsförhållandet ska ha rubbats väsentligt. Att avtalsförhållandet ska ha rubbats väsentligen innebär att den yttre omständigheten måste haft en omfattade påverkan på avtalspartens möjlighet att uppfylla sin prestation eller avtalet i övrigt. Flera internationella källor resonerar utifrån att omständigheten ska vara så pass väsentlig, att dess påverkan på avtalet innebär tillkomsten av ett nytt avtal. I många fall går ett avtal alltid att uppfylla om man är beredd att vidta de åtgärder som krävs. Frågan om 36§ eller force majeure kan aktualiseras handlar dock mer om vad som är skäligt att förvänta sig av en avtalspart, med beaktande av alla relevanta omständigheter.
  • Risken ska ha varit oförutsebar vid avtalets ingående. Det första rekvisitet stadgar således att avtalsparterna inte ska ha insett eller bort insett risken för att händelsen ska ha inträffat. Ett exempel är att den som väljer att köra en leverans av varor genom ett krigsdrabbat område, bort inse risken att transporten kan komma att förstöras. Således borde inte den situationen utgöra force majeure. Däremot finns det ingen fast gräns för vilken nivå av försiktighet som avtalsparten ska iaktta i vilket man får avgöra frågan utifrån vad som är skäligt att förvänta sig.
  • Händelsen ska ha varit utanför avtalspartens kontrollsfär. Ingen av parterna ska ha haft direkt eller indirekt kontroll över händelsen eller de omständigheter som orsakade händelsen.
  • Den lämpliga riskfördelningen. Frågan om hur en lämplig riskfördelning ser ut varierar starkt från avtal till avtal. Som exempel torde näringsidkare nästan alltid bära risken för transporter till konsumenter, däremot får en aktiehandlare räkna med risker för spekulationer.

Sammanfattat måste alla ovanstående rekvisit föreligga för att oskälighet ska anses föreligga i vart fall enligt UNIDROIT Principles som Sverige tillträtt. Dock är svensk domstol inte på något sätt bundna av de internationella källorna i vilket oskälighetsbedömningen kan komma att variera. Man måste således alltid analysera varje fall för sig i dess sammanhang.

Ovan har en grundläggande presentation presenterats om ett av avtalsrättens mest komplexa områden. Artikeln fortsätter i separata delar här på Vasa Advokatbyrås hemsida.

Andra artiklar i serien om force majeure

Force majeure och oskälighet – Covid 19

Force majeure och oskälighet – effekten av jämkning

Force majeure och oskälighet – konsument

Force majeure och oskälighet – konsument II

Force majeure och oskälighet – klausulen?

Force majeure och oskälighet – utom kontroll

Force majeure och oskälighet – rimlig riskfördelning

Force majeure och oskälighet – rekvisitet oförutsägbarhet

Force majeure – rekvisitet väsentlig ändring

Force majeure – avtal

Författad av jur. trainne Henrik Berg

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt