Faktura tvist? Bestrida fakturan och slippa betala

Att få en faktura i brevlådan för en produkt eller tjänst du aldrig beställt – eller är djupt missnöjd med – är en frustrerande situation. Fakturan kan avse en vara du inte beställt, ett pris som inte stämmer med vad som avtalades, eller i värsta fall en ren bluff. Den här artikeln går igenom hur du praktiskt bestrider fakturan och vad du bör tänka på om du är oense om fakturan – inklusive hur du hanterar inkassokrav och felaktiga fakturor steg för steg.

Fakturatvist – kund som bestrider fakturan

Här går vi igenom hur du som privatperson eller företagare bestrider en faktura, hur tvister mellan företag kan lösas och hur du känner igen bluffakturor. Du får också en genomgång av vad inkassolagen och avtalslagen innebär i praktiken, vad som händer om ärendet hamnar i domstol och hur mycket rättegångskostnaderna kan uppgå till.

Vad är en faktura tvist

1.  Hur du bestrider
2.  Om företaget stämmer dig
3.  Rättegångskostnader
4.  Tvist mellan företag
5.  Hur företagare kan bestrida fakturor
6.  Hur undviker du bluff fakturor
7. Inkassolagen och Avtalsrätten

Du är aldrig skyldig att betala en faktura du har sakliga skäl att bestrida – oavsett om det gäller ett felaktigt belopp, en tjänst som inte levererats eller ett avtal som inte följts.

Vad är en fakturatvist och vad innebär det att bestrida fakturan?

En fakturatvist uppstår när köpare och säljare inte är överens om fakturans innehåll, belopp eller giltighet.

En fakturatvist innebär att en kund är missnöjd med en produkt, tjänst eller anser att fakturan är felaktig. Enligt konsumentköplagen och köplagen har du rätt att bestrida fakturan om du exempelvis fakturerats ett högre pris än vad som avtalades, inte fått vad du beställde, eller om tjänsten är felaktigt utförd. Samma princip gäller i affärsförhållanden: en leverantör och ett företag kan hamna i tvist om pris, kvalitet eller leveransvillkor. Gemensamt för alla dessa situationer är att parterna är oense om sin avtalsförpliktelse – det är kärnan i varje fakturatvist.

Hur går man praktiskt till väga för att bestrida en faktura?

Att bestrida en faktura – steg för steg

Så fort du bestämt dig för att bestrida fakturan – oavsett om grunden är ett felaktigt pris, utebliven leverans eller något annat – ska du kontakta företaget skriftligen. Det är avgörande att du kan bevisa att du protesterat i tid. Skicka din protest via e-post eller rekommenderat brev och spara alltid en kopia av det du skickar.

I ditt bestridande anger du dina kontaktuppgifter, det omtvistade beloppet och en tydlig motivering. Rör det sig om en delvis felaktig faktura kan du med fördel betala den del du godtar och skriftligen ange vilket belopp du bestrider – det visar på god tro och stärker din position om ärendet går vidare.

När du bestridit fakturan kan företaget välja att överlåta ärendet till ett inkassoföretag eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Hamnar ärendet hos ett inkassobolag får du ett nytt betalningskrav – nu utfärdat av inkassoföretaget. Du måste då bestrida kravet på nytt, lämpligen skriftligen via e-post. Inkassobolag granskar sällan underliggande dokumentation förrän en ny protest inkommit, varför ett förnyat skriftligt bestridande är nödvändigt. Detsamma gäller om företaget istället väljer att lämna din bestridan till kronofogden. Du kommer då att få ett brev från Kronofogdemyndigheten – det är avgörande att du besvarar det skriftligen. Låter du bli att svara kan skulden fastställas utan rättegång, ett beslut som är betydligt svårare att angripa i efterhand.

Har du bestridit Kronofogdens brev återstår två alternativ för företaget: att väcka talan i tingsrätten eller att lägga ned kravet.

Om företaget stämmer dig

När ärendet bestrids hos Kronofogden kan företaget dessutom välja att registrera en betalningsanmärkning mot dig. Om du vill fortsätta bestrida måste du agera – underlåter du att svara riskerar kravet att fastställas och bli en juridiskt bindande skuld.

Vad händer om företaget väljer att driva ärendet vidare till domstol?

Om ärendet prövas i domstol är konkreta bevis avgörande. Ett skriftligt avtal där det framgår ett pris eller åtagande som inte stämmer med fakturan är ett av de starkaste bevisen du kan ha. Även e-postkorrespondens, offerter och orderbekräftelser kan vara avgörande för utgången.

När du blivit meddelad om stämning ska du kontakta tingsrätten och tydligt uppge att du bestrider käromålet, redogöra för dina skäl samt bifoga kopior på den dokumentation du redan skickat till motparten. Agera skyndsamt – svarstiden i tingsrätten är kort och ett uteblivet svar kan leda till tredskodom.

Under rättegången tar du del av det material som motparten lämnat in tillsammans med stämningsansökan. Du har rätt att bemöta detta genom ett svaromål till rätten, där du klart och sakligt redogör för varför du inte är betalningsskyldig.

Det förekommer att bolag väcker talan enbart för att pressa fram en förlikning. Håll fast vid din ståndpunkt och låt dig inte pressas till en uppgörelse om du anser att kravet är obefogat.

När svaromålet är inlämnat kallas parterna till en muntlig förberedelse – ett sammanträde där du, motparten och tingsrätten gemensamt reder ut alla öppna frågor. Observera att ingen dom meddelas i detta skede; förberedelsen syftar uteslutande till att klargöra tvistefrågorna inför en eventuell huvudförhandling.

Rättens ordförande är enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken skyldig att verka för att parterna når en samförståndslösning. En förlikning innebär att båda sidor undviker risken med en ogynnsam dom, och om enighet nås behöver målet aldrig gå till huvudförhandling.

Segern bekräftas när du erhåller besked om att stämningen återkallats och målet kan avskrivas. Du ges då en viss frist att anmäla till tingsrätten om du vill yrka ersättning för dina rättegångskostnader. Anmäler du detta i tid är motparten, förutsatt att du har godtagbara skäl, skyldig att stå för dessa kostnader.

Hur bestrida faktura mellan företag?

Som näringsidkare kan du ha köpt varor eller tjänster av ett annat bolag och av olika skäl behöva bestrida den utställda fakturan. Bestridandet bör göras skriftligen – via e-post eller rekommenderat brev. E-post är att föredra eftersom det ger ett datumstämplat bevis på avsändningen. Skickar du brev, kopiera det och sänd det rekommenderat; ett vanligt brev är svårt att bevisa har kommit fram.

Var noggrann när du formulerar bestridandet. Ange fakturanummer, det betvistade beloppet och fakturans utfärdandedatum. Ju mer preciserad information du lämnar, desto starkare underlag har du om tvisten eskalerar.

Hur mycket kostar rättegången?

Understiger det tvistade beloppet ungefär 22 000 kronor klassificeras målet som ett förenklat tvistemål – ett så kallat FT-mål. Dessa handläggs enligt ett förenklat förfarande och rätten är aktiv i att bistå dig i att föra din talan, vilket gör det möjligt att driva processen utan juridiskt ombud.

I ett FT-mål är den ekonomiska risken medvetet begränsad. Förlorar du riskerar du normalt enbart att betala motpartens ombudskostnader, ofta några tusen kronor. Väljer du ändå att anlita jurist bör du beakta att arvodet kan komma att överstiga det belopp du eventuellt vinner.

Förlorar du målet är du skyldig att betala den ursprungliga fakturan samt dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635). Därtill tillkommer motpartens ansökningsavgift, för närvarande cirka 900 kronor.

Tvist mellan företag

Tvister mellan företag uppstår oftast när ett avtal är otydligt formulerat eller när parterna inte upprättat något skriftligt avtal alls. Även muntliga överenskommelser, sms-konversationer och brev kan utgöra bindande avtal och bli avgörande bevisning. Det finns dock flera vägar att lösa en sådan tvist utan att ta steget till domstol.

Tre sätt att lösa problemet på är:

• En förlikning mellan företag
• Ett skiljeförfarande
• Ett domstolsförfarande

Förlikning mellan företag

Det snabbaste och ekonomiskt mest fördelaktiga sättet att avsluta en företagstvist är att reglera de omtvistade kostnader är genom en förlikning.

Vid en förlikning löser parterna tvisten privat, utan domstolens inblandning. Det innebär lägre kostnader, snabbare avslut och möjlighet att bevara affärsrelationen.

Ett välutformat förlikningsavtal bör vara detaljerat och täcka samtliga tvistiga punkter för att minimera risken för framtida tolkningskonflikter. Anlita ett juridiskt ombud för att säkerställa att avtalet är heltäckande och juridiskt bindande.

Vad är då ett förlikningsavtal?

Ett förlikningsavtal innebär att parterna löser sin tvist privat, vanligtvis med hjälp av ett juridiskt ombud. Tillsammans går de igenom vad det ursprungliga avtalet innehöll, identifierar tvistefrågornas kärna och arbetar fram en lösning som båda kan acceptera. Fördelen är friheten: villkoren bestäms av parterna själva, utan domstolsprocess eller offentlig insyn.

Skiljeförfarande

En skiljeklausul är en avtalsbestämmelse som på förhand reglerar hur framtida tvister ska hanteras. Avtal mellan företag som innehåller en skiljeklausul innebär att tvister löses genom skiljeförfarande – en konfidentiell process utanför allmän domstol.

Klausulen bör vara detaljerad: ange antal skiljemän, förhandlingsort, tillämpligt språk och vilken lag som ska gälla. I avtal med internationell koppling är detta särskilt viktigt. I enklare tvister kan ett förenklat skiljeförfarande vara ett kostnadseffektivt alternativ som bör prövas i första hand.

Vad är ett skiljeförfarande?

Vid skiljeförfarande utser parterna skiljemän som gemensamt avgör hur tvisten ska lösas. Skiljedomen är bindande och kan som utgångspunkt inte överklagas, vilket ger ett snabbt och förutsebart avslut – men förutsätter att båda parter verkligen är inställda på att nå en lösning.

Domstolsförfarande

Domstolsprocessen är betydligt mer kostsam än både förlikningsavtal och skiljeförfarande, varför parterna normalt försöker nå en uppgörelse utanför domstol i första hand.

En annan faktor är offentlighetsprincipen: domstolshandlingar är allmänna handlingar, vilket innebär att tvistens detaljer kan uppmärksammas av konkurrenter, kunder eller media och skada båda parters rykte långsiktigt.

Misslyckas alla tidigare försök avgörs tvisten i tingsrätten genom att den ena parten stämmer den andra. I det läget är juridisk rådgivning nära nog nödvändig – ett välgrundat processupplägg ökar avsevärt chansen till ett positivt utfall.

Hur kan företagare bestrida fakturor eller inkassokrav?

Som företagare kan det kännas hopplöst när du drabbas av en felaktig faktura eller en ren bluffaktura. Ovan har vi gått igenom hur företag hanterar avtalsrättsliga tvister sinsemellan – men vad gör du konkret när ett oseriöst företag fakturerar dig för något du aldrig beställt?

Många företagare fruktar att en bestridd faktura automatiskt leder till en betalningsanmärkning hos Kronofogden. För aktiebolag och handelsbolag kan konsekvenserna bli kännbara, oavsett om kravet har grund eller inte. Det finns dock tydliga åtgärder du kan vidta för att skydda dig.

Har du fått en faktura för något du inte beställt, eller blivit lurad att beställa något, ska du omedelbart bestrida fakturan skriftligen direkt till avsändaren. Ange tydligt varför du bestrider och vad du kräver att motparten ska göra för att rätta till felet.

Agera så snart som möjligt och se till att bestridandet dokumenteras på ett sätt som ger dig bevisning – ett e-postmeddelande är utmärkt eftersom det är tidsstämplat och skapar en skriftlig kommunikationskedja. Ring inte och diskutera fakturan muntligt, det lämnar inga spår. Förstör inte heller fakturan, eftersom du kan behöva den som underlag.

Om det fakturerande företaget vidhåller sitt krav kan de lämna ärendet vidare till ett inkassobolag. Låt inte inkassokravet skrämma dig – du har rätt att bestrida även detta. Skriv ett tydligt bestridande med en sammanfattning av händelseförloppet. Enligt god inkassosed, reglerad i inkassolagen (1974:182), ska inkassobolaget vid mottaget bestridande återföra ärendet till sin uppdragsgivare och inte vidta ytterligare åtgärder mot dig.

Inkassolagen (1974:182) slår fast att krav enbart får skickas om de grundar sig på en laglig fordran. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utövar tillsyn över att inkassobolag följer lagen. Bryter ett bolag mot regelverket riskerar det att bli skadeståndsskyldigt.

Misstänker du att ett inkassobolag agerar i strid med inkassolagen kan du anmäla det till IMY, som kan inleda ett tillsynsärende och i allvarliga fall återkalla bolagets tillstånd. Rör det sig om egeninkasso – ett företag som utan tillstånd driver inkassoverksamhet i egen regi – ska ärendet polisanmälas, eftersom tillstånd krävs enligt lag.

Så här undviker du bluffakturor

Bluffakturor kan vara svåra att känna igen, oavsett om du är företagare eller privatperson. Vilka varningssignaler bör du hålla utkik efter – och hur skyddar du dig effektivt?

Ett praktiskt sätt att skydda sig är att föra en leverantörslista med bankgiro, organisationsnummer och kontaktuppgifter för varje godkänd leverantör. Med en sådan förteckning är det betydligt enklare att snabbt verifiera om en inkommande faktura stämmer överens med ett verkligt avtalsförhållande. Upptäcker du en bluffaktura, följ stegen ovan. Rör det sig däremot om en förfalskad faktura – ett försök till bedrägeri – bör du anmäla detta till polisen enligt brottsbalken 9 kap. 1 §.

Hur anmäler man ett bedrägeri?

Misstänker du att du utsatts för bedrägeri via en falsk faktura bör du agera snabbt. Kontakta först företagets juridiske rådgivare för att bedöma situationen. Rör det sig om vilseledande marknadsföring kan en anmälan göras till Konsumentombudsmannen, som kan agera mot den som brutit mot marknadsföringslagen (2008:486). Väljer Konsumentombudsmannen att inte driva ärendet vidare kan du väcka talan i tingsrätten. Handlar det däremot om bedrägeri i straffrättslig mening – enligt brottsbalken 9 kap. 1 § – ska anmälan istället göras direkt till polisen.

Olika tecken på bedrägeri

Bluffakturor och bedrägeriförsök har ett antal gemensamma kännetecken. Ofta handlar det om ett lockande erbjudande eller en annons som bedragaren hoppas att du ska skriva på – men även utan att du accepterat något kan de hävda att du beställt en tjänst eller produkt.

Gemensamt för dessa upplägg är att de utnyttjar erbjudanden, produktannonseringar och luddiga formuleringar för att skapa sken av ett avtalsförhållande som aldrig ingåtts.

Det kan vara svårt att skilja en bluffaktura från en äkta, särskilt vid en snabb genomläsning. Ofta presenteras det som ett kostnadsfritt erbjudande, men i det finstilta döljer sig en betalningsförpliktelse. Läs alltid hela dokumentet noggrant – inklusive fotnoter och bilagor – innan du vidtar några åtgärder.

En vanlig variant är att en journalist erbjuder sig att intervjua dig eller ditt företag utan kostnad – men när artikeln väl publicerats kräver de betalning. Den här typen av vilseledande affärsmetod kan strida mot marknadsföringslagen (2008:486).

Bluffakturor är vanligast kring semestertider och vid årsskiften, när ordinarie personal är frånvarande och vikarier hanterar betalningar. Se till att era rutiner för fakturahantering är tydliga och att behörigheten att godkänna utbetalningar är begränsad till rätt personer.

Avtalslagen

Avtalslagen (1915:218) reglerar hur avtal ingås, tolkas och under vilka förutsättningar de kan förklaras ogiltiga. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om ogiltighet vid tvång, svek och rättsstridigt hot (28–33 §§ avtalslagen) – situationer som inte är ovanliga i samband med tvistiga fakturor.

En central bestämmelse är 36 § avtalslagen – den så kallade generalklausulen – som ger domstol möjlighet att jämka eller åsidosätta oskäliga avtalsvillkor. Bedömningen görs med hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst, parternas ställning och eventuella senare inträffade förändringar. I praktiken innebär detta att ett villkor kan sättas ur spel om förutsättningarna förändrats så radikalt att det vore orimligt att hålla en part bunden.

Inkassolagen

Inkassolagen (1974:182) reglerar inkassoverksamhet som bedrivs av andra aktörer än advokater och Finansinspektionsprövade företag som banker. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är numera Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), tidigare kallad Datainspektionen. Endast den som har god kännedom om regelverket och IMY:s tolkning av begreppet god inkassosed kan bedriva inkassoverksamhet på ett lagenligt och etiskt sätt.

God inkassosed är ett branschnormerande begrepp med rekommendationer för hur inkassoverksamhet bör bedrivas. Rekommendationerna är inte rättsligt bindande men anger den nivå av omsorg och etik som förväntas av den som hanterar inkassoärenden.

Varför är de lagarna viktiga?

Avtalslagen och inkassolagen är centrala verktyg när du som privatperson eller företag ska bestrida en faktura. Om ett avtal tillkommit under otillbörliga omständigheter – eller om ett inkassobolag inte följt god inkassosed – kan detta väga tungt i en tvist. Det stärker antingen möjligheten att nå en förlikning på rimliga villkor eller ger ett övertag vid en eventuell domstolsprövning.