Stämning i tingsrätten – så här gör du

Steg 1 – vad är ditt ärende?

Om du vill få ditt ärende prövat i domstol så måste du börja med att utreda vad du har för sorts ärende. Anledningen till att detta är första steget är för att typen av ditt ärende avgör vilken domstol du ska stämma vid.

Tingsrätten utgör som sagt vad som kallas ”allmän domstol”. I tingsrätten prövas nästan alla former av civilrättsliga mål i vilket du som har en tvist mot en annan privatperson, företag eller annan icke-offentlig part sannolikt ska till tingsrätten. Det finns dock ett antal specialdomstolar som man bör ha koll på vilka bl.a. är hyresnämnden, mark- och miljödomstolen, patent- och marknadsdomstolen etc. Om du är osäker så kan du kolla hemsidan www.domstol.se för mer information.

Steg 2 – förstå riskerna

Att få en sak prövad i domstol innebär inte bara att man ha chansen att få rätt, det kan även hända att man tappar målet. Som part är det lätt hänt att man får ett tunnelseende där ens egen inställning till tvisten skymmer alternativa synsätt.

Enligt svenska processrättsliga bestämmelser är huvudregeln att den förlorande parten betalar för rättegångskostnaderna. Av detta följer att för det fall man vinner så ska motparten ersätta ens egna kostnader vilka bl.a. är ombudsarvode, inkomstbortfall i vissa fall, beviskostnader m.m.

Steg 3 – utred just ditt ärende

Även om regler, praxis, normer och andra bestämmelser kan appliceras på de alla flesta ärendena så är varje case unikt. Detta gäller inte enbart själva juridiken eller de konkreta omständigheterna (vad som hänt) utan det gäller även bevisläget. Att bevisläget är en viktig del säger sig självt i och med att de gäller att visa för rätten att man har rätt. Kan man inte bevisa sig ha rätt kommer man att förlora sitt case.

Steg 4 – formulera din ansökan

När man gjort förarbetet med att läsa på om vilken domstol man ska till samt vilka regler och risker som föreligger så kanske det är dags att skrida till verket. Det första steget man då tar är att upprätta en stämningsansökan. En stämningsansökan kan egentligen beskrivas som ett väldigt detaljerat kravbrev där följande delar ska ingå;

1. Information om parterna inkl. personnummer, adress, namn, postadress och ev. bolagsnummer. Här ska även framgå vem som stämmer och vem som blir stämd.

2. Yrkande; d.v.s. vad man vill ha. Var så konkret och kortfattat som möjligt. Se även till att få med alla yrkanden om det finns fler.

3. Grund/er; grunderna är anledningen till att rätten ska förpliktiga motparten att tillmötesgå dina yrkanden. Grunderna kan beskrivas som den del där man argumenterar juridiskt.

4. Sakomständigheterna; denna del är i många fall den mest omfattande. I denna del ska man beskriva vad som hänt i detalj. Det som inte står med här kan rätten heller inte veta om.

5. Bevisningen; denna del innehåller uppgifter om vilken bevisning som finns och vad den ska bevisa.

Steg 5 – ha tålamod

När ansökan har lämnats in så kommer rätten kontrollera att alla formella rekvisit är uppfyllda och sedan delge denna till motparten. Motparten kommer få chans att yttra sig vilket även du kommer att få. Normalt väntetid från ansökans inlämnande till huvudförhandling kan vara upp till ett år.

Att gå igenom dessa steg är krångligt i och med att man i varje steg måste utreda och analysera om man har ”lagen” på sin sida. Även om man kommer fram till att så verkar vara fallet, så kan hela ärendet kastas om genom en enda tillkommen omständighet. Processen måste således ständigt omvärderas.

Vasa Advokatbyrå har arbetat med tvister i snart 20 år. Vi har handlagt ärenden av vitt skilda slag där vi både representerat käranden och svaranden. På detta sätt har vi förvärvat en gedigen erfarenhet i ämnet, som vi alltid använder för att tillvarata just dina intressen. Tveka inte att höra av dig.

Författad av jur. trainee Henrik Berg