Steg 1 – vad är ditt ärende?
Om du vill få ditt ärende prövat i domstol så måste du börja med att utreda vad du har för sorts ärende. Anledningen till att detta är första steget är för att typen av ditt ärende avgör vilken domstol du ska stämma vid.
Steg 2 – förstå riskerna
Att få en sak prövad i domstol innebär inte bara att man ha chansen att få rätt, det kan även hända att man tappar målet. Som part är det lätt hänt att man får ett tunnelseende där ens egen inställning till tvisten skymmer alternativa synsätt.Enligt svenska processrättsliga bestämmelser är huvudregeln att den förlorande parten betalar för rättegångskostnaderna. Av detta följer att för det fall man vinner så ska motparten ersätta ens egna kostnader vilka bl.a. är ombudsarvode, inkomstbortfall i vissa fall, beviskostnader m.m.Steg 3 – utred just ditt ärende
Även om regler, praxis, normer och andra bestämmelser kan appliceras på de alla flesta ärendena så är varje case unikt. Detta gäller inte enbart själva juridiken eller de konkreta omständigheterna (vad som hänt) utan det gäller även bevisläget. Att bevisläget är en viktig del säger sig självt i och med att de gäller att visa för rätten att man har rätt. Kan man inte bevisa sig ha rätt kommer man att förlora sitt case.Steg 4 – formulera din ansökan
När man gjort förarbetet med att läsa på om vilken domstol man ska till samt vilka regler och risker som föreligger så kanske det är dags att skrida till verket. Det första steget man då tar är att upprätta en stämningsansökan. En stämningsansökan kan egentligen beskrivas som ett väldigt detaljerat kravbrev där följande delar ska ingå;- Information om parterna inkl. personnummer, adress, namn, postadress och ev. bolagsnummer. Här ska även framgå vem som stämmer och vem som blir stämd.
- Yrkande; d.v.s. vad man vill ha. Var så konkret och kortfattat som möjligt. Se även till att få med alla yrkanden om det finns fler.
- Grund/er; grunderna är anledningen till att rätten ska förpliktiga motparten att tillmötesgå dina yrkanden. Grunderna kan beskrivas som den del där man argumenterar juridiskt.
- Sakomständigheterna; denna del är i många fall den mest omfattande. I denna del ska man beskriva vad som hänt i detalj. Det som inte står med här kan rätten heller inte veta om.
- Bevisningen; denna del innehåller uppgifter om vilken bevisning som finns och vad den ska bevisa.