Har du råkat ut för fusk eller fel i entreprenad? Vi går här igenom vad du som privatkund eller företag göra ifall att du upptäcker fusk eller fel i entreprenad.
Vad är fuskbygge?
Fuskbygge är ett begrepp som används för att beskriva byggnadsprojekt som utförs på ett oetiskt och olagligt sätt. Fuskbyggen kan vara farliga för både människor och miljö och kan leda till allvarliga konsekvenser som olyckor och miljöförstöring.
Ett vanligt sätt att genomföra fuskbyggen är att använda billigare och mindre kvalitativa material än vad som krävs för att uppfylla byggnadsstandarder och regler. Detta kan leda till byggnadsfel och konstruktioner som inte är tillräckligt stabila eller hållbara. Fuskbyggare kan också använda sig av olagliga metoder för att spara kostnader och undvika myndighetskontroll, vilket kan innebära att byggnadsprojektet utförs utan nödvändiga tillstånd eller på ett felaktigt sätt.
Fuskbyggen är inte bara farliga för människor och miljö, utan de kan också ha ekonomiska konsekvenser. Om ett fuskbygge upptäcks efter att byggnaden har slutförts kan det innebära att byggnaden måste rivas eller genomgå kostsamma reparationer för att uppfylla byggnadsstandarder. Detta kan leda till betydande kostnader för ägare och finansiärer av byggnadsprojektet.
Konsumententreprenader och kommersiella entreprenader
När en entreprenör utför en beställning åt en privatperson så kallas det för konsumententreprenad. Är båda parterna näringsidkare kallas det för kommersiell entreprenad. Beroende på om avtalet rör en konsumententreprenad eller en kommersiell entreprenad blir olika regelverk tillämpliga.
Konsumententreprenader regleras av konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen är tvingande till köparens fördel vilket innebär att man inte får komma överens om villkor som är sämre för kunden än de som finns i lagen.
Däremot finns det ingen lagstiftning som är direkt tillämplig på kommersiella entreprenader. Istället regleras kommersiella entreprenader i huvudsak av standardavtal, vilka utformats av branschorganisationer. Ett av de vanligaste standardavtalen är AB 04.
Bestrida fakturan
Upptäcker du ett fel ska du omedelbart vända dig till entreprenören och meddela detta. Även seriösa entreprenörer kan begå misstag och lär i regel gå med på att rätt till felet. Skulle entreprenören trots dina klagomål skicka en faktura utan att rätta till felet bör du bestrida den. Om endast en del av fakturan är felaktig kan du bestrida den delen.
Du bör bestrida fakturan så snart som möjligt. Det är viktigt att du gör detta skriftligt så att du kan bevisa att du har bestridit fakturan. Det är också viktigt att du förklarar varför du bestrider fakturan. Om du bestridit en faktura och entreprenören sickar en betalningspåminnelse behöver du inte bestrida påminnelsen, du har ju redan bestridit fakturan.
Skulle entreprenören lämna över ärendet till ett inkassoföretag ska du bestrida fakturan hos inkassoföretaget.
Om fakturan lämnas över till Kronofogden kommer du att få ett krav från Kronofogden, ett så kallat betalningsföreläggande. När du får ett betalningsföreläggande får du en ”förklaringstid”. Förklaringstid är tiden som du har på dig att betala kravet eller bestrida det om du tycker att det är felaktigt. Så länge du bestrider eller betalar fakturan inom förklaringstiden kommer du inte att få en betalningsanmärkning.
Bestrider du kravet kommer företaget att behöva ta ställning till om hen vill driva ärendet vidare eller inte. Gör hen inte det kommer Kronofogden att avskriva ärendet. Vill företaget driva ärendet vidare kommer ärendet att lämnas över till tingsrätten och ärendet kommer då att handläggas som ett tvistemål i domstol.
Reklamation konsumententreprenader
Har du upptäckt fel eller anser du att entreprenören gjort ett dåligt jobb ska du reklamera felet. Enligt konsumenttjänstlagen ska reklamation ske inom ”skälig tid”. En reklamation som görs inom två månader från det att du upptäckt felet anses alltid vara gjort inom skälig tid.
Som huvudregel får reklamation inte ske senare än tre år från det att uppdraget avslutades. Rör det sig om arbete på mark, byggnader eller andra ”fasta saker” (exempelvis takläggningsarbeten, tapetsering, golvläggning) kan du reklamera fel som upptäckts tio år från det att uppdraget avslutades. Det är väldigt viktigt att du reklamerar ett fel så snart det upptäcks. Reklamerar du inte felet inom rätt tid förlorar du nämligen rätten att åberopa felet.
I konsumenttjänstlagen finns särskilda bestämmelser för småhusentreprenader. Vid småhusentreprenad ska en slutbesiktning göras om någon av parterna begär det. Vid slutbesiktningen ska besiktningspersonen undersöka om det finns något fel på småhusentreprenaden. Är småhusentreprenaden inte felaktig ska besktiningspersonen godkänna entreprenaden. Om småhusentreprenaden inte godkänns ska en ny slutbesiktning göras vid ett senare tillfälle.
Har en småhusentreprenad godkänts vid en slutbesiktning får du som huvudregel endast åberopa fel som har antecknats i besiktningsutlåtandet. Du har dock rätt att åberopa fel som du påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningspersonen inte har ansett utgör ett fel, fel som besiktningspersonen inte märkt eller borde ha märkt och fel som du har påtalat för entreprenören inom sex månader från slutbesiktningen.
Har en slutbesiktning gjorts får reklamation inte göras senare än tio år efter det att entreprenaden har godkänts.
Reklamation kommersiella entreprenader
Även i standardavtalen som brukar användas vid kommersiella entreprenader finns bestämmelser om reklamation. Enligt bestämmelserna i AB 04 måste en beställare reklamera ett fel utan dröjsmål efter att det upptäckts. Till skillnad vad som gäller enligt konsumenttjänstlagens bestämmelser går du inte miste om rätten att åberopa felet om reklamation inte görs utan dröjsmål. Däremot blir du ersättningsskyldig för de merkostnader som du orsakar entreprenören genom att inte ha reklamerat i tid.
Ansöka om stämning
Skulle entreprenören inte godta din reklamation och rätta till felet kan de begära att tvisten ska lösas i domstol. Detta gör du genom att lämna in en ansökan om stämning till tingsrätten (stämningsansökan). På domstolens hemsida finns det en blankett som du kan använda dig av. Den som stämmer en person kallas för käranden och den som blir stämd kallas för svaranden.
En stämningsansökan ska innehålla:
- Yrkande
En stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande. I ditt yrkande ska du ange hur du vill att domstolen ska döma, till exempel svaranden ska avhjälpa felet. Det är möjligt att ange flera yrkanden. - Grund för yrkandet
Vidare måste en stämningsansökan innehålla en utförlig redogörelse av de omständigheter som ligger till grund för yrkandet. En grund förklarar varför du har rätt till det som yrkas. - Bevisning
Av stämningsansökan ska även framgå vilken bevisning som du vill ska läggas fram i rättegången. Till exempel ett besiktningsutlåtande dör det framgår att det föreligger fel i entreprenaden.
Allmänna reklamationsnämnden
Är du konsument kan du vända dig till allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN är en myndighet som löser tvister mellan företag och privatpersoner. Fördelen med att vända sig till ARN är att det inte kostar någonting att få en tvist prövad av ARN.
För att ARN ska pröva en tvist krävs måste vissa krav vara uppfyllda. På ARN:s hemsida hittar du en checklista (https://www.arn.se/konsument/) där det framgår under vilka förutsättningar ARN kan pröva en tvist. Bland annat måste anmälan ha kommit in till ARN inom ett år från det att du för första gången klagade till företaget. Det finns också vissa värdegränser. För husentreprenader måste värdet av det du kräver uppgå till minst 2000 kronor.
Väljer ARN att pröva din anmälan kommer ARN att fatta ett beslut. ARN:s beslut är endast en rekommendation om hur tvisten bör lösas. ARN:s beslut är alltså inte bindande men något som de allra flesta seriösa företag ändå följer.
(HQ)