Ett vanligt tvistemål skiljer sig från ett tvistemål om värden som ligger under ett halvt prisbasbelopp, vilka kallas småmål. Ett halvt prisbasbelopp år 2023 ligger på 26 250 kronor. Det är småmål som behandlas i artikeln. Reglering av prisbasbelopp finner du i 2 kapitlet socialförsäkringsbalken. Reglering av småmål fann du tidigare i småmålslagen, men efter att den lagen upphävdes finner du numera regleringen i 1 kapitlet rättegångsbalken.
Process i domstol och tvistemål om mindre värden
I ett småmål är det bara en domare som dömer, till skillnad från vanliga tvistemål där tre domare dömer. Syftet med att bara ha en domare i småmål är att hålla ner rättegångskostnaderna för parterna, alltså för dem som har en tvist med varandra. Tanken är att det ska flyta på så smidigt som möjligt. Parterna förväntas i sådana här mål att kunna tvista med varandra utan att de har hjälp av juridiska ombud. Rättegångskostnaderna ska kunna uppskattas ganska precist av parterna innan tvisten hålls i domstol. Domarens ledande av processen förväntas vara aktiv eftersom parterna oftast inte har ombud med sig som leder processen år parterna.
Krav för att anses vara ett småmål
Förutom att de måste röra sig om en summa som är under ett halvt prisbasbelopp, finns även vissa andra krav för att anses som ett småmål. Det första kravet är att det ska röra dig om ett tvistemål. Vidare ska det vara ett dispositivt mål, dvs. ett mål där det är tillåtet att förlikas. Ett tredje krav är att även om målet är ett dispositivt tvistemål anses det inte som ett småmål om målet är familjerättsligt. Exempel på familjerättsligt mål är tvist om underhållsbidrag.
Bedömningen av om målet rör ett värde mindre än ett halvt prisbasbelopp
Värdet av tvistemålet beräknas utifrån vad värdet uppgår till då rätten får in stämningsansökan. Först räknas med kapitalbeloppet, alltså värdet på kravet innan avgifter lagts på. Sedan räknas också den ränta som är begärd av part i målet. Rättegångskostnaderna däremot ingår inte i beräkningen av om värdet ligger under ett halvt prisbasbelopp eller inte. Skulle ett mål tas upp som ett vanligt tvistemål och värdet senare skulle minska under processens gång så mycket att det understiger ett halvt prisbasbelopp, kommer målet i alla fall att fortsätta behandlas som ett vanligt tvistemål.
Om målet handlar om att få ut en egendom eller om målet handlar om att en part ska göra något som inte har med pengar att göra, får det göras en uppskattning om vad värdet av tvistemålet ligger på. Bestämmelsen som avgör om reglerna för om det ska anses som ett småmål, gäller om uppskattningen av tvistemålets värde inte helt uppenbart anses gå över ett halvt prisbasbelopp.
När värdet understiger ett halvt prisbasbelopp men ändå avgörs enligt reglerna om vanliga tvistemål
Ibland när värdet inte uppenbart inte hamnar över ett halvt prisbasbelopp, avgörs de ändå enligt reglerna för vanliga tvistemål. Det finns två situationer när det sker och dessa ska nu redogöras för.
Den ena situationen är då en av parterna i målet kan visa att det är sannolikt att värdet i målet är högre än ett halvt prisbasbelopp. Så länge det är en part som gör det gällande och inte domstolen, kan domstolen gå ifrån huvudregeln som säger att målet ska behandlas som ett småmål, och istället behandla det som ett vanligt tvistemål. Inbakat i det här undantaget är då småmålet kommer att verka som bevisning i ett senare mål. Då kan också domstolen behandla målet som ett vanligt tvistemål. Ett exempel på det kan vara att en part för talan i domstol om att den andra parten är skyldig att betala ut skadestånd. Då kanske parten först vill pröva huruvida den andra parten är skadeståndsskyldig eller ej och därför bara vill pröva en del av den skada som denne drabbats av. Då kan det målet ligga till grund för en framtida talan som gäller resten av skadan som den ena parten drabbats av.
Den andra situationen är då saken som målet gäller kanske har drabbat även andra en parten i målet och att hur målet avgörs kan vara av synnerlig vikt för andra som drabbats av samma sak. Det viktiga är att de andra än parten redan ska ha drabbats av det som målet gäller. Att målet kan ha betydelse i framtiden är inte det som undantaget gäller för. År 1990 avgjorde Högsta domstolen frågan om ett mål gällande skadestånd skulle betalas ut vid en inställd gruppresa var av sådan synnerlig betydelse att det skulle behandlas som ett vanligt tvistemål. Tingsrätten ansåg att målet rörde väsentligen samma grund som flera andra rättsförhållanden och att första målet kunde vara av synnerlig betydelse för de andra målen. Hovrätten fastställde tingsrättens dom och Högsta domstolen fastställde hovrättens dom, varför det som tingsrätten kom fram till också var Högsta domstolens dom.
Vad det kostar med ett småmål
Först är det ansökningsavgiften till tingsrätten som ligger på 900 kronor. Sedan beräknas ett behov av en timmes juridisk rådgivning till 1700 kronor. Slutligen en ungefärlig resekostnad till och från domstolen på 400 kronor. Den här sammanlagda kostnaden kring 3000 kronor blir rättegångskostnaden för en part. Parten som förlorar riskerar att betala den kostnaden för motparten. Kom ihåg att dessa summor kan förändras.
Att tänka på vid tvistemål om mindre värden
Om det rör sig om ett småmål kan det vara bra att ta den timmes juridisk rådgivning som din motpart kan komma att få betala. Skulle det däremot röra sig om ett vanligt tvistemål rekommenderar vi att du har ett juridiskt ombud som hjälper dig att driva hela din tvist. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av tvistemål och hjälper gärna dig med din tvist.
Anlita oss för:
Allmän rådgivning
* Se till att få klart för dig om det rör sig om ett småmål eller ett vanligt tvistemål.
* Rådfråga en jurist om dina förutsättningar att vinna framgång med din tvist.
Tvistelösning
* Få en jurist som hjälper dig med din tvist.
* Maximera dina chanser att få domstolen att döma till din fördel.
Kontakta oss för ett gratis inledande telefonsamtal eller boka ett möte med någon av våra erfarna jurister.
Författad av: Alexander Isehag