Ett tvistemål är ett mål där en allmän domstol handlägger ett mål mellan två eller flera parter som inte kan komma överens. Den som stämmer någon kallas för käranden och den som blir stämd kallas för svaranden.
Har du hamnat i en tvist kan det vara en bra idé att anlita en advokat eller jurist. En advokat kan hjälpa dig med flera saker under tvistemålets gång – att upprätta stämningsansökan, överklaga dom, agera som rättslig rådgivare och så vidare. Som part i ett tvistemål har du rätt att själv bestämma om du vill föra din talan eller om du vill att någon annan gör det.
I de allra flesta hemförsäkringar och företagsförsäkringar ingår rättsskyddsförsäkring. Hamnar du i tvist kan du under vissa förutsättningar få dina kostnader för ombud ersatta genom rättsskyddet i din hemförsäkring eller företagsförsäkring. En viktig begräsning i rättsskyddet är att man bara kan få ersättning för mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp (år 2019 är ett halvt prisbasbelopp 23 250 kronor). Detta har att göra med att mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp ska handläggas som ett förenklat tvistemål. Syftet med de förenklade tvistemålen är främst att göra processen enklare och på så sätt göra processen billigare för parterna. Tanken är att parterna inte ska behöva anlita ett juridiskt ombud.
En advokat kan i ett tvistemål antingen agera som rättegångsombud eller rättegångsbiträde.
Kontakta oss, så hjälper vi dig - artikeln fortsätter efter formuläret
Rättegångsombud
RättegångsombudEtt rättegångsombud är en person som har fullmakt att föra en annan persons talan i rättegång. Den som lämnat en fullmakt kallas för huvudman eller fullmaktsgivare. Av fullmakten framgår hur långt fullmakten sträcker sig – en rättegångsfullmakt kan till exempel vara begränsad till ett visst mål eller gälla rättegång i allmänhet, det vill säga varje rättegång där fullmaktsgivaren är part.
Med beaktande av de begräsningar som framgår av fullmakten har ombudet samma rätt som huvudmannen att exempelvis föra talan, ta emot handlingar och så vidare.
Fullmaktsgivaren har rätt att när som helst återkalla fullmakten.
Det är förstås önskvärt att den som agerar som rättegångsombud har en juridisk utbildning. Det finns emellertid inget krav på detta. För att en person ska få agera som rättegångsombud krävs emellertid att personen med hänsyn till sin redbarhet, sina insikter och tidigare verksamhet är lämplig.
Rättegångsbiträde
Ett rättegångsbiträde är en person som till skillnad från ett rättegångsombud inte har fått en fullmakt. Ett biträdes behörighet är därför mer begränsad än ombudets. Ett biträde är endast behörig att inför rätten handla på partens vägnar när parten är närvarande. Är parten inte närvarande har biträdet med andra ord inte rätt att på något sätt föra parts talan.
Samma behörighetsregler gäller för rättegångsbiträden som för rättegångsombud. Detta innebär att ett rättegångsbiträde inte behöver ha en juridisk utbildning. Men även i detta fall ställs det dock krav på att personen med hänsyn till sin redbarhet, insikter och tidigare verksamhet är lämplig.
Vad betyder domen?
Rättens avgörande av saken sker genom dom. ”Saken” är det som tvisten handlat om. Rätten kan antingen bifalla en talan eller lämna det utan bifall. En domstol kan även delvis bifalla en talan. Att en talan bifalls innebär att domstolen dömt i enlighet yrkandet. Att en talan lämnas utan bifall innebär att domstolen avslagit yrkandet.
Exempel: Person A har stämt person B och yrkat att person B ska utge skadestånd till person A med 200 000 kronor. Bifaller domstolen A:s talan innebär det att domstolen dömt i enlighet med A:s yrkande och B ska i så fall betala 200 000 kronor i skadestånd till A.
En domstol kan också delvis bifalla en talan. Har A yrkat att B ska betala 200 000 kronor i skadestånd och beslutar domstolen att B ska betala 100 000 kronor i skadestånd har domstolen delvis bifallit A:s talan.
En domstol kan i sin dom skriva att talan ska lämnas utan bifall. Om man igen utgår ifrån ovanstående exempel så innebär det att domstolen beslutar att B inte ska betala någonting till A.
Överklagande
Är du missnöjd med tingsrättens dom kan du överklaga domen till hovrätten. När du överklagar domen kan din advokat hjälpa dig. En advokat är kunnig och är skyldig att verka för klientens bästa.
Skulle hovrätten ta upp målet och skulle du vara missnöjd även med hovrättens dom kan du överklaga domen till Högsta domstolen. Det är dock svårt att få ett mål prövat i Högsta domstolen. Högsta domstolen tar nämligen i princip bara upp mål som inte prövats tidigare och där det råder osäkerhet om vad som gäller. Särskilt i dessa fall kan det vara en bra idé att ta hjälp av en advokat. En advokat har nämligen koll på vilka krav som måste vara uppfyllda för att ett mål ska tas upp i högsta domstolen.
Har du ett ombud och har du gett ditt ombud i uppdrag att överklaga domen ska ombudets fullmakt bifogas.
