På senare tid har det kommit in fler och fler frågor som rör fackmannamässigt utfört arbete. Dess frågor handlar om allt från vad begreppet faktiskt innebär, vem som måste iaktta fackmannamässighet till vad som händer om entreprenören struntar i detta. Denna artikel är således menad att förse er med 8 korta svar på 8 vanliga frågor.
1. Vad innebär fackmannamässigt?
Fackmannamässighet innebär att någon (ofta den som utför en tjänst) ska utföra arbetet med iakttagande av den kunskap, expertis, sakkunnighet och professionalitet som kan förväntas av en seriös yrkesutövare. Det brukar även ingå i begreppet att utföraren ska utföra sin tjänst i enlighet gällande rätt (lag) och de branschregler, standarder och dylikt som finns på området. Den konkreta bedömningen av om en tjänst utförts fackmannamässigt varierar således beroende på tjänsten och vem det är som utför den. Rent allmänt brukar frågan om någonting är fackmannamässigt utfört eller inte avse främst funktionen, inte utseendet. Detta innebär dock inte att man kan slarva med estetiken hur man vill.
Som exempel kan en byggentreprenör förväntas utföra byggnationen av ett garage på ett sätt att den fungerar som den ska. Byggnationen ska även kompensera för byggnormen gällande tillbyggen och i övrigt vara lämpligt utformad för att fungera som den ska rent tekniskt sett. Du kan troligen däremot inte förvänta dig samma expertis som en arkitekt eller ingenjör skulle ha presterat.
2. När måste man iaktta fackmannamässighet?
Huvudregeln är att alla näringsidkare som utför tjänster ska iaktta fackmannamässighet oavsett om detta uttryckligen avtalats om. Gällande t.ex. konsumentarbeten, enligt konsumenttjänstlagen, föreskriver 4§ att fackmannamässighet alltid ska iakttas. Denna bestämmelse är även tvingande i vilket den inte kan avtalas bort, även om konsumenten skulle gå med på detta.
Gällande tjänster mellan privatpersoner finns det ingen ”tjänstelag” eller dylikt. Tjänster regleras istället i stor utsträckning av branschpraxis. Ett exempel är entreprenader. Entreprenadtjänster regleras mycket genom allmänna råd som utfärdas av BKK (Byggandets Kontaktkommitté). BKK har utfärdat ett antal standardkontrakt vilka brukas i nästan varje fall gällande entreprenad och större renoveringsarbeten. Några av de vanligaste kontrakten är AB 04 ABT 06 och ABK 09 vilka samtliga föreskriver att entreprenören/utföraren alltid ska utföra sin tjänst fackmannamässigt.
Om parterna dock avtalat om en tjänst utan att det föreskrivs att arbetet ska utföras fackmannamässigt torde dock gälla att detta inte är något krav. Problemet i detta är att man vid avtalstolkning måste beakta partsviljan; i vilket man måste analysera om parterna ändå utgick från att fackmannamässighet skulle iakttas.
3. Hur gör man en prövning om någonting är fackmannamässigt utfört?
Det är inte ovanligt att man som beställare eller konsument har en viss uppfattning om vad som är fackmannamässigt utfört eller inte. Prövningen om fackmannamässighet har iakttagits eller inte är dock väldigt svår att utföra som icke-yrkesutövande av samma tjänst då man sällan har koll på vad som är branschpraxis och vad lagen säger. Det normala bevismedlet är att inhämta yttranden av sakkunniga som t.ex. besiktningsmän eller branschorganisationer. Det är därför bra att inhämta en besiktningsman som inspekterar arbetet, särskilt vid mer omfattande åtgärder som stambyte, entreprenader, tillbyggen och dylikt.
Ett exempel på när en beställare inte anser att man som utförare inte har iakttagit fackmannamässighet är när tjänsten inte utförs enligt syftet, t.ex. att man ska reparera något. Högsta domstolen har dock i NJA 1973 s. 493 konstaterat att en reparatör utfört sitt arbete fackmannamässigt trots att denne aldrig kom underfund med varför maskinen inte fungerande. Man måste således acceptera att det finns ”omöjliga fall”
4. Vem ansvarar för att någonting är fackmannamässigt utfört?
Som huvudregel gäller att det är utföraren som ansvarar för att ett arbete är fackmannamässigt utfört. Frågan som brukar komma som följd är hur detta bestäms. Vem som bär det slutgiltiga ansvaret mot dig som kund regleras genom avtalet. Det är således vanligt, i avtal mellan privatpersoner, stadgas vem som ar ansvaret gällande t.ex. anställda, underentreprenörer, leveranser etc. T.ex. ansvarar entreprenören för sin personal, underleverantörer etc. enligt AB 04 och ABT 06. Ansvarsfördelningen kan således i detta fall avtalas om vilket i slutändan också påverkar vem som bär ansvaret för att arbetet är fackmannamässigt utfört gentemot dig.
Om du är konsument bär utföraren ansvaret för att tjänsten är fackmannamässigt utfört. Det spelar ingen roll om det faktiska arbetet utförts av anställd, underleverantör eller annan. Du bär dock ansvaret om du anställt sidoutförare eller annan själv.
5. Kan man få skadestånd om arbetet ej är fackmannamässigt utfört?
Korta svaret är att det beror på situationen.
Som framgår ovan regleras tjänster mellan privatpersoner i stort sett helt genom avtal varav det förekommer en stor mängd standardavtal. De allra flesta avtalen innehåller även en klausul om fackmannamässighet. Man kan således föra ett resonemang om att icke utfört fackmannamässighet innebär ett kontraktsbrott. Problemet med detta är att ev. prisnedsättning, skadestånd, hävning eller annan icke-avtalad sanktion är beroende på den skada som kan uppkomma eller uppkommer. Man måste således kunna visa att skillnaden i tjänsten, i ljuset av kontraktet, påverkats negativt i värdet. Om man således inte kan peka på faktiska eller konkreta (det man avtalat om) fel så för man således svårt att göra gällande ersättning för att arbetet ej utförts fackmannamässigt.
Som konsument är man bättre skyddad. Om utföraren inte utfört sitt arbete fackmannamässigt kan detta göras gällande som ett faktiskt fel (att varan inte är som man förväntat) vilket framgår av 9§ 1st konsumenttjänstlagen. Man kan således få avhjälpande och prisnedsättning i enlighet med 31§ 4st. Frågan om man kan få skadestånd utöver detta beror på vilka problem som orsakats av att tjänsten inte är fackmannamässigt utfört. Man kan som huvudregel inte få ytterligare skadestånd om man inte kan visa att skada uppstått.
6. Vem har bevisbördan för att fackmannamässigheten brustit?
Som huvudregel gäller att den som påstår något även har bevisbördan för sitt påstående. Detta följer av allmänna processrättsliga principer i vilket beställaren, vid tjänst mellan privatpersoner, har bevisbördan för att ett arbete inte är fackmannamässigt utfört. Som ovan nämnt bevisas detta ofta genom att man hämtar in en sakkunnig. Du bör dock rådfråga en jurist vad som troligen krävs i just ditt fall.
Om dock beställaren är konsument föreligger en omvänd bevisbörda. Det är således upp till näringsidkaren att visa att en tjänst utförts på ett fackmannamässigt sätt. (jfr. 9§ och 31§ konsumenttjänstlagen och stycket ovan).
7. Är arbete enligt avtalet alltid att anse som utfört fackmannamässigt?
Det är inte helt ovanligt att den som utför en tjänst argumenterar att en tjänst automatiskt är fackmannamässigt utförd om den uppfyller avtalet. Så är dock inte alltid fallet. Bedömningen varierar även beroende på instruktionerna från beställaren/konsumenten. Om beställaren eller konsumenten beställt en viss funktion torde kravet på fackmannamässighet vara hårdare än om beställaren/konsumenten bett utföraren om väldigt snäva åtgärder.
Enligt BKK:s allmänna råd (jfr. AB 04, ABT 06 och ABK 09), som tillämpas i stor utsträckning vid entreprenader, ska utföraren samråda med beställaren. Detta innefattar att utföraren även ska råda beställaren att kompensera för åtgärder som denna anser. Om utföraren således skulle upptäcka att den tjänst som i avtalet ska utföras inte är lämpligt ska beställaren informeras. Om så inte sker kan utföraren anses ha brustit i sin fackmannamässighet. Att samrådande ska ske är dock ofta en egen bestämmelse.
Samma sak gäller i konsumenttjänstlagen (4§). Det stadgas uttryckligen även att utföraren har en ytterligare plikt att avråda konsumenten från dåliga eller onödiga arbeten (6§) samt alltid tillvarata konsumentens intresse. Att fackmannamässigt arbete innefattar ett samrådande står klart vad gäller konsumenter. Det som framförallt är skillnaden när det gäller konsumenten är att konsumenten, då denne är en privatperson, förutsätts ha väldigt begränsade sakkunskaper om tjänsten. Således läggs ett ganska mycket större ansvar på utföraren än vad som gäller enl. t.ex. AB 04 eller ABT 06.
8. Kan man förutsätta att ett tidigare arbete är fackmannamässigt utfört om man köper ett objekt?
Det korta svaret är tyvärr nej.
För det första har du aldrig någon garanti att alla tidigare arbeten som utförts på en sak, oavsett om det är lös egendom eller en fastighet, gjorts fackmannamässigt. Även om en näringsidkare som huvudregel ska iaktta fackmannamässighet (alltid om det är en konsument) kan det vara så att det slarvats med vissa saker som inte upptäckts.
För det andra varierar bedömningen om vad som anses fackmannamässigt utfört med tiden. Ett bra exempel är fastigheter (villor). Det är inte ovanligt att en fastighet byggts för mycket länge sedan då rådande byggnorm, som utgör en stor del av fackmannamässighetsbedömningen, såg helt annorlunda ut än idag. Det händer även ofta att inga ”uppdateringar”/renoveringsåtgärder avseende de delarna vidtagits sedan huset byggdes i vilket arbetet är kvar. Om t.ex. en träbalk lades i ett betonggolv, vilket var fackmannamässigt korrekt 1950, kan det hända att den ligger kvar 2020, vilket inte är fackmannamässigt korrekt enligt dagens normer.