När du lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten och därmed inleder en tvist mot någon, kommer du och din motpart ofta behöva avgöra tvisten inför en domstol. För att domstolen ska kunna döma mot bakgrund av ett påstående, vill domstolen ofta få den saken bevisad. Vem det är som ska bevisa en viss omständighet, är en fråga om vem som har bevisbördan för den omständigheten. I den här artikeln ska vi gå igenom begreppet bevisbörda och sen ska vi gå in på faktorer som kan avgöra vem som har att bevisa något, alltså vem som bär bevisbördan. Du kommer bland annat lära dig om presumtionsregler och om översiktsprincipen.
Presumtionsregler
Med bevisbörda menas att en part har att bevisa ett påstående som den gör gällande i rätten. För det fall att den part som bär bevisbördan inte kan bevisa sitt påstående, kommer domstolen ofta gå på motpartens linje. Det finns i vissa lagar så kallade presumtionsregler, vilka är en typ av regler om placering av bevisbörda. Den typen av lagar brukar innebära att domstolen antar att det är på ett visst sätt, så länge en part inte kan bevisa motsatsen.
Exempel på en presumtionsregel hittar du bland annat i konsumenttjänstlagen, vilket är en lag som huvudsakligen reglerar ett avtal om utförande av tjänst, där avtalet ingås mellan ett företag och en privatperson(konsument). En presumtionsregel regleras om i 31 § konsumenttjänstlagen. I den bestämmelsen anges att företaget har en skyldighet att betala skadestånd till den konsument som har beställt tjänsten, om företagaren blir klar med utförandet av tjänsten för sent. I juridiska sammanhang brukar man uttrycka försening av tjänst, som att man är i dröjsmål. Företagaren kan slippa ansvar på grund av dröjsmål, om företagaren lyckas visa att förseningen beror på en omständighet, som legat utanför dennes kontroll. Presumtionen är alltså i det här fallet att domstolen antar att företagaren har varit i dröjsmål, på grund av omständighet som denne ska ansvara för. Sedan bär företagaren bevisbördan, för att dröjsmålet faktiskt orsakats av omständighet utanför dennes kontroll. Kan företagaren inte visa att så är fallet, brukar domstolen ge konsumenten rätt till skadestånd.
Faktorer som kan avgöra bevisbördans placering
Om det inte finns någon specifik lag som anger vilken part som ska bära bevisbördan, finns det några faktorer som domstolen kan ta i beaktande vid placeringen av bevisbördan. En faktor är helt enkelt vem som det är rimligt att belasta med bevisbördan. Annan faktor kan vara att en part gör gällande något som inte är särskilt förekommande. Sedan kan det också vara väsentligt vem domstolen anser har lättast att bevisa något, för den får då ofta bära bevisbördan.
Överviktsprincipen
I vissa fall är det inte någon av parterna som bär bevisbördan, utan i stället tillämpar domstolen den så kallade överviktsprincipen. Den principen går ut på att den part som kan göra sin påstådda omständighet mest sannolik kommer vara den som vinner framgång med sin tvist. Därför är det bra om du lyckas övertyga domstolen om att det du gör gällande, är mer sannolikt än vad din motpart gör gällande.
Att tänka på:
Innan det kommer till avgörande i domstol, även kallat huvudförhandling, är det ofta mycket som ska göras inom ramen för din tvist. Det är inte helt enkelt att driva en tvist själv. Om du vill öka dina chanser att vinna framgång med din tvist, gör du bäst i att anlita en jurist som hjälper dig. Hör av dig till oss på Vasa Advokatbyrå AB, så hjälper vi dig med din tvist. Tveka inte att kontakta oss redan idag!
Läsvärt
Bevisbörda och beviskrav i tvistemål | SvJT
Microsoft Word – Sakframställning m.m. T-mål – juni 2020 (domstol.se)
Nå överenskommelse genom förlikningsavtal – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Processrätten – civilprocess – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Dispositiva tvistemål – Vi förklarar – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag