Traditionellt sett tänker man främst på stora fabriksbyggen, hamnar, flygplatser eller dylikt när man hör ”entreprenadjuridik”. Entreprenadjuridiken mellan näringsidkare präglas av ett antal standardkontrakt där man mer eller mindre måste förstå branschens jargong utan problem. Något som en konsument ofta inte gör. Så hur fungerar entreprenadjuridik i konsumentförhållanden och vad gäller i ABS 18?
Konsumenttjänstlagen och ABS 18
Även den som inte är insatt i juridik förstår nog relativt snabbt att det för en konsument inte skulle vara hållbart att behöva sätta sig in i branschens spelregler. Konsumenten skulle även hamna i en väldigt svag ställning gentemot entreprenörer varför avtalsvillkoren skulle vara något förmånligare för entreprenören. För att värna om konsumenten har man således under 90-talet infört konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen reglerar köp av tjänster av främst lösa saker men gäller även för bland annat entreprenader och i ABS 18.
Konsumenttjänstlagen präglas av ett relativt omfattande skydd för konsumenten vad gäller bland annat (i) pris, (ii) arbetets utförande, (iii) tilläggsarbeten och (iv) fel. Visserligen brukar samma saker regleras ingående i olika avtal som till exempel AB 04, med det som särskiljer konsumenttjänstlagens bestämmelser är att de alltid är tvingande till konsumentens fördel. Viss möjlighet till reglering genom avtal finns dock. Att regelverket endast är tvingande till konsumentens fördel innebär att det inte finns något hinder att avtala om villkor som är bättre för konsumenten ön vad som framgår av lagen. Ett exempel är att det är fullt möjligt att avtala om ännu längre reklamationstid än det som stadgas i 17§ konsumenttjänstlagen.
ABS 18
Så varför skulle man behöva ett avtal om konsumenttjänstlagen skyddar konsumenten?
Även om konsumenttjänstlagen uppställer ett skydd för konsumenten så styrs entreprenörens ansvar fortfarande till stor del av vad som framgår av avtal. Av detta följer att det är viktigt att kunna konstatera ramen för det köp av tjänst som ingåtts. Ett exempel på detta är att man i bedömningen om vad som utgör ett tilläggsarbete, som konsumenten har rätt att få utfört, bestäms med grund i det ordinarie arbete som ska utföras. Visserligen är även ett muntligt avtal bindande, och kan tjänst som underlag. Dock är ett skriftligt avtal oftast att föredra ur bevissynvinkel.
Vidare tillåter konsumenttjänstlagen fritt avtalsbildande på flera punkter där lagen antingen tiger eller är väldigt abstrakt i dess utformning. Ett exempel på detta är reglering om pris i 36 – 38§§ konsumenttjänstlagen. Av regleringen följer först att om inte priset avtalats så ska konsumenten erlägga det som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande. Man ska då utgå från gängse pris. Vad gäller tilläggsarbeten och vissa fördyringar gäller samma sak. Genom att ingående reglera priset, kostnad för tilläggsarbeten med mera så undviker man många missförstånd och ibland tvister. Ett exempel på något som lätt glöms bort är att avtala om exakt när ett arbete ska vara slutfört. Enligt konsumenttjänstlagen ska ett arbete anses vara i dröjsmål om arbetet inte utförts ”inom skälig tid med hänsyn till arbetets art och omfattning”. Har man dock avtalat om tiden är det denna som gäller.
Utöver detta så tjänar även ett skriftligt avtal som förtydligande av resp. parts ansvar. Vid muntliga avtal rent generellt är det tyvärr vanligt att parterna glömmer att reglera vissa aspekter. I entreprenadköp kan man glömma faktorer som (i) vem som ansvarar för bygglov, (ii) vem som införskaffar material, (iii) vem som betalar för bortforsling med mera. Genom att förtydliga detta genom avtalet påminns man om ansvarsfördelningen vilket kan leda till effekten att man tänker lite extra på det. I många fall gäller dock konsumenttjänstlagen i det fall inget annat avtalats, i vilket konsumenten ändå inte går skyddslös. Detta gäller dock inte alltid.
ABS 18 är menat att tillämpas mellan entreprenör och konsument om arbetet handlar om uppförande eller tillbyggnation av småhus och en- eller tvåfamiljshus, inkluderat fritidsfastigheter. Om arbetet istället skulle handla om renoveringar eller ombyggnationer bör man istället tillämpa gällande version av Hantverkarformuläret.
Tvist i ABS 18?
Även om man ingått ett relativt väl detaljerat avtal händer det att tvister uppkommer av olika skäl. Exempel på detta är att ena parten gör gällande fel, tilläggsarbeten, pris eller något helt annat. Att föra en tvist ensam är något som är fullt möjligt, men tyvärr ofta väldigt svårt. Du kan därför ha stor nytta av att anlita ett ombud, oavsett om du är konsument eller entreprenör.
Vasa Advokatbyrå har en lång och gedigen erfarenhet av entreprenadjuridik och konsumentärenden där vi representerat både konsumenter och näringsidkare. Genom denna erfarenhet har vi förvärvat en stor kunskap i ämnet, en kunskap vi alltid använder för att värna om dina intressen. Du kan alltid nå oss på vår mail [email protected] eller vårt växelnummer på 08-678 43 00.
Författad av jur. trainee Henrik Berg