En tredskodom är ett domstolsavgörande som meddelas utan att rätten prövar målet i sak. Avgörande är vilken part som infinner sig vid sammanträdet eller huvudförhandlingen – den parten gynnas av domen. Enligt 44 kap. rättegångsbalken (RB) kan tredskodom meddelas när bara en av parterna är närvarande. Uteblir båda parter ska målet i stället avskrivas.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Krav på invändning
Rätten kan inte på eget initiativ meddela tredskodom mot en frånvarande part – det krävs att den närvarande parten framställer ett uttryckligt yrkande om det. Grundregeln är enkel: domstolen dömer till förmån för den part som faktiskt infunnit sig. Det innebär att käromålet ska bifallas om käranden yrkar tredskodom, och ogillas om svaranden framställer samma yrkande, i enlighet med 44 kap. 5 § RB.
Omprövning
En tredskodom kan inte överklagas på vanligt sätt, men den förlorande parten har möjlighet att ansöka om återvinning. Ansökan måste ges in till tingsrätten inom en månad från det att domen meddelades, varpå målet återupptas vid samma domstol (44 kap. 9 § RB). En viktig praktisk detalj är att återvinningsfristen inte hindrar borgenären från att omedelbart begära verkställighet. Enligt utsökningsbalkens regler kan borgenären ansöka om verkställighet direkt med stöd av tredskodomen. Om gäldenären ansöker om återvinning kan domstolen bevilja inhibition, vilket innebär att verkställigheten skjuts upp i avvaktan på att målet avgörs i sak.
Viss materiell prövning
Som framgår ovan innebär en tredskodom normalt att rätten inte gör någon materiell prövning av käromålet. Det finns dock ett viktigt undantag. Enligt 44 kap. 8 § RB framgår:
“Då tredskodom meddelas mot käranden, skall käromålet ogillas, såvitt ej detta medgivits av svaranden eller det eljest uppenbart framgår, att käromålet är grundat“
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Huvudregeln är alltså att käromålet ska ogillas när käranden uteblir – men det gäller inte om svaranden har medgett käromålet, eller om det eljest uppenbart framgår att käromålet är grundat. Rätten är därmed skyldig att göra en viss utredning: är käromålet uppenbart välgrundat ska det inte ogillas enbart på grund av kärandens frånvaro.
Författat av: Faris Devic
Läsvärt: