Rättsskydd – Detta täcks av din hemförsäkring

Att hamna i en tvist är ofta väldigt dyrt oavsett om du stämmer någon annan eller själv blir stämd. Det är inte ovanligt att en tvist kostar ett par hundratusen kronor. Att en tvist ofta blir en väldigt dyr historia avskräcker många från att ”ta någonting till rätten” även om man anser sig själv ha helt rätt i saken. Många är dock medvetna att de har en möjlighet att få sina kostnader betalda av motparten om man vinner målet, att vinna sitt mål är dock aldrig en garanti.

Som tur är finns det en sak som heter ”rättsskydd” vilken följer av din hemförsäkring.

Innan vi börjar så är det viktigt att veta att det är en skillnad mellan rättshjälp och rättsskydd, vilket inte är många som vet. Rättsskyddet följer av din hemförsäkring och har ofta fler krav för att kunna göras gällande än rättshjälp. Rättsskyddet är oftast mycket mer omfattande än rättshjälpen. Rättsskyddet beaktar heller inte din ekonomi i övrigt. Rättshjälp är statligt reglerat och kan bl.a. endast göras gällande om din ekonomi uppfyller rekvisiten. Enligt rättshjälpslagen (1996:1619) får du som individ inte ha en årsinkomst överstigande 260 000 kr. Inkomsten kompenserar även för saker som underhållsskyldighet och skulder. Rättshjälpen är vidare subsidiär till rättsskyddet. Detta innebär att för de fall du är berättigad till rättsskyddet så kan du inte erhålla hjälp genom rättshjälpen.

, Rättsskydd – Detta täcks av din hemförsäkringVad täcker rättsskyddet?

En första förutsättning för att ditt rättsskydd ska gälla är att det föreligger en tvist. En tvist anses föreligga när ena parten skickat ett s.k. krav och att den andra parten bestridit kravet. Krav innebär att man begär någonting från motparten vilket antingen kan vara en positiv eller en negativ handling; att motparten antingen ska göra något, som att betala pengar, eller att motparten ska avstå från att göra något, som att inte bedriva konkurrerande verksamhet. Till kravet bifogas normalt sett också en grund till varför man riktar kravet.

Vad gäller bestridandet innebär detta att personen, till vilket kravet riktar sig, helt enkelt inte vill gå med på detta. Detta kan vara antingen helt eller delvis. Ofta bifogas även här en grund till varför man bestrider kravet men så är inte alltid fallet. Som bestridande kan även räknas att motparten inte svarar. Alltså att motparten försöker ”döda” ärendet genom att förhålla sig passiv.

Detta kan se ut som att person A riktar ett krav mot person B. Person A vill ha 200 000 kr av B för prisnedsättning gällande ett upptäckt dolt fel. Person B bestrider dock kravet genom att helt enkelt vägra att betala 200 000. Person B säger att person A kan få 100 000 istället för 200 000. I detta fall föreligger vad som kallas en tvist.

Rättsskyddet räcker även, som huvudregel, vad som kallas fastställelsetalan. En fastställelsetalan innebär att ett krav om ett konstaterande. En typisk fastställelsetalan är att rätten ska förklara att ett visst avtal är ogiltigt eller att motparten inte har rätt till ersättning. För att kunna driva en fastställelsetalan tillkommer vissa speciella rekvisit.

Vidare så krävs det att den tvist du hamnat i rör dig som privatperson. Detta innebär att tvister relaterade till din näringsverksamhet inte omfattas av rättsskyddet som följer av din hemförsäkring. Detta kanske istället omfattas av din ev. företagsförsäkring. För att en tvist ska anses gälla din näringsverksamhet krävs det inte att den ligger i ett bolag (enskild firma, aktiebolag etc.). Av detta följer att även kontinuerlig hobbyverksamhet kan omfattas av näringsverksamhets begreppet. Som tumregel kan man säga att rättsskyddet inte gäller situationer när du försökt, oavsett om du lyckas eller inte, tjäna pengar.

Rättsskyddet täcker heller inte alla typer av tvister, utan brukar vara begränsad till civilrättsliga tvister som handläggs av allmän domstol. De tvister som brukar omfattas av rättsskyddet är;

  • Civilrättsliga mål. Begreppet ”civilrätt” avser ett en del av juridiken och är motsatsen till vad som kallas ”offentlig rätt”. Civilrätten omfattas områden som avtalsrätt, konsumentregleringen, köprätt, fastighetsrätt m.m. Det finns tyvärr ingen heltäckande definition av vad civilrätten faktiskt innebär. De två huvudregler som kan appliceras på i vart fall den största delen av civilrätten är (i) att civilrätten rör förhållandet mellan två privatpersoner och (ii) att rättsläget, till viss del, går att ändra genom avtal. Det finns dock en del undantag från denna definition.Från detta begrepp utesluts således staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga organ i deras maktutövning. Detta innebär att skatteverkets beslut gällande inkomstbeskattningen inte är civilrättsligt. Det är dock viktigt att hålla isär när en myndighet agerar med maktutövning och när de agerar som en privatperson. Som exempel kan nämnas att en myndighet begår avtalsbrott vid förvärv av fastighet. Om man önskar göra gällande myndighetens ansvar att fullfölja avtalet kommer detta sortera under civilrätten.
  • Allmän domstol. För att rättsskyddet ska kunna göras gällande måste tvisten kunna handläggas i allmän domstol vilket innefattar tingsrätt, hovrätt samt högsta domstolen. De allmänna domstolarna kan handlägga de flesta civilrättsliga målen. Detta innebär att rättskyddet, som huvudregel, inte täcker de mål ska prövas av myndighet eller nämnd. En typ av vanliga ärenden, som omfattas av civilrätten, är hyrestvister. Hyrestvister handläggs av hyresnämnden i vilket de inte täcks av rättskyddet. Rättsskyddet täcker inte heller de kostnader som uppkommer när du begär handräckning av myndighet som t.ex. kronofogdemyndigheten.
  • Vissa undantag. Även om målet rör ett civilrättsligt område samt kan handläggas av allmän domstol kan det vara undantaget. Vad som omfattas av undantaget kan variera något mellan försäkringsbolagen. Dessa exempel brukar, som huvudregel, vara undantaget;
    1. Arbetstvister. Arbetstvister omfattar frågor som uppkommer inom ramen för förhållandet mellan anställd och arbetsgivare. Typiska arbetsrättsliga frågor kan handla om lön, arbetsförhållande, arbetsmiljö, uppsägning och semesterfrågor. Dessa frågor omfattas alltså normalt sett inte av rättsskyddet.
    2. Tvist mellan samboende. Ofta undantas tvister mellan makar och sambos oavsett var det rör för område. I vissa fall omfattar rättsskyddet dock frågor som rör vårdnad och umgänge om makarna eller sambornas förhållande upphört sedan en tid tillbaka. Hur lång tid som måste gått, och om vårdnads samt umgängesfrågor ens täcks av försäkringen, kan variera mellan försäkringsbolagen
    3. Skadeståndskrav som täcks av ansvarsförsäkring. Vissa försäkringsbolags rättsskydd täcker inte skadeståndskrav, vilka riktas mot dig, om skadeståndet täcks genom en ansvarsförsäkring. Även detta kan variera mellan försäkringsbolagen.

Vilka kostnader täcks av ditt rättsskydd?

Rättsskydd är en försäkring som, beroende på just din försäkring, täcker 75–80% av de kostnader som är relaterade till tvisten. För att rättsskyddet ska ersätta kostnaderna krävs det dels att kostnaderna inte betalas av motparten och dels att kostnaderna är nödvändiga och skäliga. Vilka kostnader som anses nödvändiga, som huvudregel, är följande;

  • Ombudskostnader. Med ombudskostnader avses det belopp som ditt ombud fakturerar. Dock täcks normalt sett inte hela beloppet utan endast en del därav. Varje år fastställer regeringen vad som kallas ”timkostnadsnormen”. Denna norm ligger som grund till rättshjälpsbeloppen men även till det belopp som försäkringsbeloppen tillämpas vilken då kallas ”rättsskyddstaxan”. Rättsskyddstaxan förändras över åren och sattes till 1 404 kr (1 755 inkl. mervärdesskatt). Detta innebär alltså att det belopp som täcks av ditt rättsskydd är 1 755 kr. Skulle ditt ombud debitera mer per timme bär du som klient denna kostnad. Beloppet är dock fortfarande som huvudregel ersättningsgillt om du vinner målet.
  • Bevisning. I en tvist är bevisningen en av de viktigaste faktorerna i vilket det inte är så konstigt att även sådana kostnader täcks av rättsskyddet. Kostnader som kan uppstå för bevisningen är bl.a. kostnader för sakkunnig, besiktningskostnader etc. Det som är viktigt att ha i åtanke är att kostnaden som huvudregel är begränsad till ett visst belopp. Vilket belopp detta är varierar beroende på försäkringsbolag.
  • Utredning. Även utredning vilket inte är direkt hänförbar till bevisningen kan täckas. För att sådan bevisning ska vara ersättningsgill krävs det dock som huvudregel att det är ditt ombud som har beställt utredningen. Det är däremot inte ovanligt att faktureringen för utredningen sker direkt till klienten. Om det är så att en utredning har beställts av ombudet och fakturerats till klienten är denna berättigad att, av försäkringsbolaget, återfå en del av kostnaden.

Dessa tre typer av kostnader är de vanligast förekommande vid en tvist och även utgör huvuddelen av försäkringen. Det kan dock finnas vissa kostnader som faller under försäkringen men som inte kvalificerar enligt de kategorier som nyligen nämnts.

Oavsett vilken typ av kostnad som föreligger så måste denna vara skälig. Att det ska vara skälig kan klumpigt översättas till rimligt efter situationens förutsättningar; alltså att kostnaden, utöver att den är nödvändig, inte överstiger det som kostnaden borde varit. Som exempel tillåts, nästan alltid, sakkunnighetsutlåtanden som bevisning vilket även medför en kostnad. Skulle man dock välja mellan två utlåtanden som kostar 10 000 kr eller 100 000 kr, förutsatt att de är likvärdiga, ses utlåtandet för 100 000 kr troligen inte som skälig.

Till sist täcker rättsskyddet endast kostnaderna upp till ett visst belopp. Detta varierar mellan försäkringsbolagen, ofta, men inte alltid, mellan 200 000 och 250 000 kr. Detta innebär att för de fall tvisten kostar mer än detta maximibelopp så står klienten de kostnaderna.

Sammanfattat täcker rättsskyddet civilrättsliga tvister som handläggs i tingsrätten, hovrätten eller högsta domstolen. Tvister som handlar om arbetsrätt, tvister mellan makar/sambos och vissa skadeståndskrav brukar undantas. Gällande kostnaderna täcks 75–80% av ett belopp som uppgår till 1 755 kr för 2020. Överskjutande belopp och 20–25% står klienten för. Rättsskyddet täcker kostnader upp till ett visst tak som varierar mellan försäkringsbolagen.

Det är viktigt att ha i åtanke att alla försäkringsvillkor kan variera mellan försäkringsbolagen. I de fall detta uttryckligen stadgats är det mer vanligt förekommande att villkoren varieras, t.ex. gällande tvister som undantas.

Hur vet jag om jag har rättsskydd?

Rättsskyddsförsäkringen ingår som en del av din hemförsäkring i vilket du som ha ren hemförsäkring omfattas av rättsskyddet. För att rättsskyddet ska gälla krävs det dock att ett antal krav är uppfyllda;

  • Tvisten måste minst handla om ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen varje år i november. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr vilket innebär att det omtvistade beloppet/dess värde måste vara minst 23 650 kr för att omfattas av rättsskyddet. Om kravet inte framställts i ett konkret belopp, utan t.ex. i saker eller värdet av ett avtal, kan beloppet således bli krångligt att beräkna. En tumregel är att i så fall utreda hur mycket saken/avtalet hade varit värt om man istället krävt pengar.
  • Du måste innehaft hemförsäkringen i minst 2 år. Om man inte innehaft en hemförsäkring i minst två år gäller inte rättsskyddet. Det krävs dock inte att du innehaft hemförsäkringen hos samma försäkringsbolag. Detta innebär att tvåårsperioden inte bryts varje gång du byter hemförsäkring. Det viktiga är att du inte någon gång under tvåårsperioden varit oförsäkrad.
  • Du måste ha ett godkänt ombud. De som räknas som godkänt ombud, eller i vart fall ska presumeras vara det, är advokater. Även biträdande jurister räknas som godkänt ombud om de arbetar på en advokatbyrå. Även andra personer kan räknas som godkänt ombud, även om de inte är jurister. Det kan dock i så fall hända att de först ska prövas av Svensk Försäkrings nämnder om de är lämpliga eller inte.

Hur använder jag försäkringen?

Normalt sett brukar inte du som klient inte behöva aktivera rättsskyddet själv, i vart fall inte om du går till en advokatbyrå. Det som händer, t.ex. här på Vasa Advokatbyrå, är att du endast lämnar uppgifter om följande;

  1. Tvisten och anledning till tvisten,
  2. grund för ditt krav,
  3. specificerat belopp,
  4. vilka parterna är samt person/bolagets uppgifter (du och motparten), och
  5. vilket försäkringsbolag du har.

Det kan hända att vi behöver komplimenterande uppgifter utöver det som nämnts ovan beroende på vilket typ av tvist som föreligger.

När vi eller det ombud som du anlitat har all den nödvändiga informationen kommer vi sedan att ansöka om rättsskydd i ditt namn till försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget kan komma att kräva godkännande av dig som klient. Normalt sett räcker dock en fullmakt vilken ändå krävs för att ombudet ska kunna representera dig.

Ring, vi hjälper dig