Rättsskydd – Detta täcks av din hemförsäkring

En tvist kan snabbt bli en kostsam historia. Rättegångskostnader på flera hundratusen kronor är inte ovanligt – oavsett om du är den som stämmer eller den som blir stämd. Den ekonomiska risken gör att många tvekar inför att driva ett ärende vidare, även när man har rätt i sak. Visserligen kan motparten förpliktas att ersätta dina rättegångskostnader om du vinner, men någon garanti för det finns aldrig.

Här spelar rättsskyddet en viktig roll – en försäkring som ingår i de flesta hemförsäkringar och som kan täcka en betydande del av dina juridiska kostnader.

Det är viktigt att hålla isär begreppen rättshjälp och rättsskydd – de förväxlas ofta men fungerar på helt olika sätt. Rättsskyddet följer av din hemförsäkring och beaktar inte din ekonomiska situation. Rättshjälpen är däremot statligt reglerad enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och är behovsprövad: din årsinkomst får inte överstiga 260 000 kr, även om hänsyn tas till faktorer som underhållsskyldighet och skuldsättning. En viktig konsekvens är att rättshjälpen är subsidiär till rättsskyddet – har du rätt till rättsskydd kan du inte samtidigt beviljas rättshjälp. I praktiken är rättsskyddet också mer omfattande och ställer färre krav kopplade till den försäkrades ekonomi.

Vad täcker rättsskyddet?

En grundläggande förutsättning för att rättsskyddet ska aktiveras är att det föreligger en tvist. En tvist uppstår när en part framställt ett krav och motparten bestridit detta. Kravet kan avse såväl positiva handlingar – exempelvis betalning av ett belopp – som negativa handlingar, det vill säga att motparten ska avstå från något, till exempel att upphöra med konkurrerande verksamhet. Till kravet brukar normalt också en grund anges: den rättsliga eller faktiska bakgrunden till varför kravet riktas.

Bestridandet innebär att den part mot vilken kravet riktas vägrar att acceptera det – helt eller delvis. Notera att även passivitet kan räknas som ett bestridande: en motpart som väljer att inte svara alls och låter ärendet rinna ut i sanden anses ha bestridit kravet.

Ett konkret exempel: Person A riktar ett krav mot person B på 200 000 kr avseende prisnedsättning för ett dolt fel i en fastighet – ett anspråk som typiskt grundar sig i 4 kap. 19 § jordabalken. Person B accepterar inte kravet utan erbjuder 100 000 kr i stället. Parterna är oeniga om beloppet, och en tvist föreligger.

Rättsskyddet täcker som huvudregel även fastställelsetalan – det vill säga en talan där domstolen ombeds konstatera att ett visst rättsförhållande föreligger eller inte föreligger, utan att ett belopp nödvändigtvis döms ut. Typexempel är en begäran om att rätten ska förklara att ett avtal är ogiltigt eller att motparten saknar rätt till ersättning. För att en fastställelsetalan ska kunna väckas tillkommer dock vissa särskilda rekvisit enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken.

Rättsskyddet i hemförsäkringen gäller enbart tvister där du agerar som privatperson. Tvister kopplade till näringsverksamhet faller utanför – och det spelar ingen roll om verksamheten bedrivs i bolagsform eller inte. Även mer kontinuerlig hobbyverksamhet kan klassas som näringsverksamhet om den syftar till att generera inkomster. Tumregeln är enkel: uppstod tvisten i ett sammanhang där du försökte tjäna pengar, oavsett om du lyckades eller inte, gäller troligen inte hemförsäkringens rättsskydd. Kontrollera i stället om du har en företagsförsäkring som kan täcka tvisten.

Rättsskyddet är dessutom begränsat till civilrättsliga tvister som handläggs i allmän domstol. Följande typer av tvister brukar normalt sett omfattas:

• Civilrättsliga mål. Begreppet ”civilrätt” avser ett en del av juridiken och är motsatsen till vad som kallas ”offentlig rätt”. Civilrätten omfattas områden som avtalsrätt, konsumentregleringen, köprätt, fastighetsrätt m.m. Det finns tyvärr ingen heltäckande definition av vad civilrätten faktiskt innebär. De två huvudregler som kan appliceras på i vart fall den största delen av civilrätten är (i) att civilrätten rör förhållandet mellan två privatpersoner och (ii) att rättsläget, till viss del, går att ändra genom avtal. Det finns dock en del undantag från denna definition.Från detta begrepp utesluts således staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga organ i deras maktutövning. Detta innebär att skatteverkets beslut gällande inkomstbeskattningen inte är civilrättsligt. Det är dock viktigt att hålla isär när en myndighet agerar med maktutövning och när de agerar som en privatperson. Som exempel kan nämnas att en myndighet begår avtalsbrott vid förvärv av fastighet. Om man önskar göra gällande myndighetens ansvar att fullfölja avtalet kommer detta sortera under civilrätten.
• Allmän domstol. För att rättsskyddet ska kunna göras gällande måste tvisten kunna handläggas i allmän domstol vilket innefattar tingsrätt, hovrätt samt högsta domstolen. De allmänna domstolarna kan handlägga de flesta civilrättsliga målen. Detta innebär att rättskyddet, som huvudregel, inte täcker de mål ska prövas av myndighet eller nämnd. En typ av vanliga ärenden, som omfattas av civilrätten, är hyrestvister. Hyrestvister handläggs av hyresnämnden i vilket de inte täcks av rättskyddet. Rättsskyddet täcker inte heller de kostnader som uppkommer när du begär handräckning av myndighet som t.ex. kronofogdemyndigheten.
• Vissa undantag. Även om målet rör ett civilrättsligt område samt kan handläggas av allmän domstol kan det vara undantaget. Vad som omfattas av undantaget kan variera något mellan försäkringsbolagen. Dessa exempel brukar, som huvudregel, vara undantaget;
  1. Arbetstvister. Arbetstvister omfattar frågor som uppkommer inom ramen för förhållandet mellan anställd och arbetsgivare. Typiska arbetsrättsliga frågor kan handla om lön, arbetsförhållande, arbetsmiljö, uppsägning och semesterfrågor. Dessa frågor omfattas alltså normalt sett inte av rättsskyddet.
  2. Tvist mellan samboende. Ofta undantas tvister mellan makar och sambos oavsett var det rör för område. I vissa fall omfattar rättsskyddet dock frågor som rör vårdnad och umgänge om makarna eller sambornas förhållande upphört sedan en tid tillbaka. Hur lång tid som måste gått, och om vårdnads samt umgängesfrågor ens täcks av försäkringen, kan variera mellan försäkringsbolagen
  3. Skadeståndskrav som täcks av ansvarsförsäkring. Vissa försäkringsbolags rättsskydd täcker inte skadeståndskrav, vilka riktas mot dig, om skadeståndet täcks genom en ansvarsförsäkring. Även detta kan variera mellan försäkringsbolagen.

Vilka kostnader täcks av ditt rättsskydd?

Rättsskyddet ersätter normalt 75–80 % av de kostnader som uppstår i samband med tvisten. För att kostnaderna ska berättiga till ersättning krävs dels att de inte redan täcks av motparten, dels att de är nödvändiga och skäliga. Följande kostnadskategorier täcks som huvudregel:

• Ombudskostnader. Med ombudskostnader avses det belopp som ditt ombud fakturerar. Dock täcks normalt sett inte hela beloppet utan endast en del därav. Varje år fastställer regeringen vad som kallas ”timkostnadsnormen”. Denna norm ligger som grund till rättshjälpsbeloppen men även till det belopp som försäkringsbeloppen tillämpas vilken då kallas ”rättsskyddstaxan”. Rättsskyddstaxan förändras över åren och sattes till 1 404 kr (1 755 inkl. mervärdesskatt). Detta innebär alltså att det belopp som täcks av ditt rättsskydd är 1 755 kr. Skulle ditt ombud debitera mer per timme bär du som klient denna kostnad. Beloppet är dock fortfarande som huvudregel ersättningsgillt om du vinner målet.
• Bevisning. I en tvist är bevisningen en av de viktigaste faktorerna i vilket det inte är så konstigt att även sådana kostnader täcks av rättsskyddet. Kostnader som kan uppstå för bevisningen är bl.a. kostnader för sakkunnig, besiktningskostnader etc. Det som är viktigt att ha i åtanke är att kostnaden som huvudregel är begränsad till ett visst belopp. Vilket belopp detta är varierar beroende på försäkringsbolag.
• Utredning. Även utredning vilket inte är direkt hänförbar till bevisningen kan täckas. För att sådan bevisning ska vara ersättningsgill krävs det dock som huvudregel att det är ditt ombud som har beställt utredningen. Det är däremot inte ovanligt att faktureringen för utredningen sker direkt till klienten. Om det är så att en utredning har beställts av ombudet och fakturerats till klienten är denna berättigad att, av försäkringsbolaget, återfå en del av kostnaden.

Dessa tre kategorier utgör kärnan i rättsskyddsersättningen och är de vanligast förekommande kostnaderna vid en tvist. Det kan dock finnas ytterligare kostnader som täcks av försäkringen utöver dessa.

Varje kostnad måste dessutom vara skälig – det vill säga rimlig i förhållande till tvistens art och omständigheter. Sakkunnighetsutlåtanden godtas nästan alltid som bevisning, men om två likvärdiga utlåtanden erbjuds till 10 000 kr respektive 100 000 kr är det dyrare alternativet knappast skäligt och täcks sannolikt inte av försäkringen.

Rättsskyddet har ett tak för hur stora kostnader som ersätts. Beloppsgränsen varierar mellan försäkringsbolagen men ligger vanligtvis mellan 200 000 och 250 000 kr. Överstiger kostnaderna detta tak är det klienten som bär mellanskillnaden.

Sammanfattningsvis täcker rättsskyddet civilrättsliga tvister i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Arbetsrättsliga tvister, tvister mellan makar eller sambor samt vissa skadeståndskrav undantas normalt. Försäkringen ersätter 75–80 % av kostnaderna upp till ett schablonbelopp om 1 845 kr per timme (2023). Resterande 20–25 % samt kostnader som överstiger försäkringstaket faller på klienten.

Försäkringsvillkoren kan skilja sig åt mellan olika bolag, särskilt i fråga om vilka tvister som undantas. Läs alltid dina egna villkor noggrant – eller kontakta ditt försäkringsbolag direkt – för att ta reda på vad just din försäkring täcker.

Hur vet jag om jag har rättsskydd?

Rättsskyddet ingår som standard i de flesta hemförsäkringar. Har du en hemförsäkring är chansen stor att du redan har ett rättsskydd. För att det ska gälla måste dock ett antal villkor vara uppfyllda:

• Tvisten måste minst handla om ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen varje år i november. Prisbasbeloppet för 2023 är 52 500 kr vilket innebär att det omtvistade beloppet/dess värde måste vara minst 26 250 kr för att omfattas av rättsskyddet. Om kravet inte framställts i ett konkret belopp, utan t.ex. i saker eller värdet av ett avtal, kan beloppet således bli krångligt att beräkna. En tumregel är att i så fall utreda hur mycket saken/avtalet hade varit värt om man istället krävt pengar.
• Du måste innehaft hemförsäkringen i minst 2 år. Om man inte innehaft en hemförsäkring i minst två år gäller inte rättsskyddet. Det krävs dock inte att du innehaft hemförsäkringen hos samma försäkringsbolag. Detta innebär att tvåårsperioden inte bryts varje gång du byter hemförsäkring. Det viktiga är att du inte någon gång under tvåårsperioden varit oförsäkrad.
• Du måste ha ett godkänt ombud. De som räknas som godkänt ombud, eller i vart fall ska presumeras vara det, är advokater. Även biträdande jurister räknas som godkänt ombud om de arbetar på en advokatbyrå. Även andra personer kan räknas som godkänt ombud, även om de inte är jurister. Det kan dock i så fall hända att de först ska prövas av Svensk Försäkrings nämnder om de är lämpliga eller inte.

Hur använder jag försäkringen?

Som klient behöver du normalt inte aktivera rättsskyddet på egen hand – det sköter ombudet åt dig. Hos Vasa Advokatbyrå hanterar vi hela processen och behöver inledningsvis bara följande uppgifter:

1. Tvisten och anledning till tvisten,
2. grund för ditt krav,
3. specificerat belopp,
4. vilka parterna är samt person/bolagets uppgifter (du och motparten), och
5. vilket försäkringsbolag du har.

Beroende på tvistens karaktär kan vi behöva kompletterande uppgifter utöver de som nämnts ovan.

När ombudet har all nödvändig information ansöker vi om rättsskydd i ditt namn direkt hos försäkringsbolaget. I vissa fall kan bolaget kräva ditt godkännande, men normalt räcker den fullmakt som ändå måste undertecknas för att ombudet ska kunna företräda dig i tvisten.