Inom entreprenadrätten skiljer man på konsumententreprenader och kommersiella entreprenader. En konsumententreprenad är en entreprenad där en entreprenör åtagit sig att utföra ett arbete åt en konsument. I dessa fall blir konsumenttjänstlagens bestämmelser tillämpliga. Konsumenttjänstlagen är i huvudsak tvingande till konsumentens förmån vilket innebär att det inte är tillåtet att avtala om villkor som är sämre för konsumenten än de som står i lagen.
En kommersiell entreprenad är en entreprenad där både beställaren och entreprenören är näringsidkare. I dessa fall finns det ingen lag som är direkt tillämplig på avtalsförhållandet. Kommersiella entreprenader regleras istället huvudsakligen av standardavtal som tagits fram av branschorganisationer. De vanligaste standardavtalen för byggentreprenader är AB 04 och ABT 06.
AB 04 och ABT 06
I byggbranschen är AB 04 och ABT 06 de två dominerande standardavtalen. Men vad är egentligen skillnaden mellan standardavtalen och vilket avtal ska man välja?
I Sverige finns det två huvudsakliga entreprenadformer – utförandeentreprenad och totalentreprenad. AB 04 är avsedd för utförandeentreprenader och ABT 06 för totalentreprenader.
En utförandeentreprenad är en entreprenad eller en del av en entreprenad där beställaren ansvarar för projekteringen av arbetet och entreprenören för utförandet. Att beställaren ansvarar för projekteringen av arbetet innebär att det är beställarens ansvar att ta fram handlingar såsom ritningar och beskrivningar. En totalentreprenad är en entreprenad eller en del av en entreprenad där entreprenören ansvarar för såväl projekteringen som utförandet av arbetet.
De olika entreprenadformerna reglerar med andra ord ansvarsförhållandet mellan beställaren och entreprenören. Vilken entreprenadform du ska välja beror därför på hur mycket ansvar du som beställare vill och kan ta för arbetet.
Att tänka på vid upphandling av entreprenad
- Vid upphandling av entreprenad är det en bra idé att använda sig av något av standardavtalen. Som sagt finns det ingen lagstiftning som reglerar kommersiella entreprenader och ett tydligt och detaljerat avtal minskar risken för framtida tvister. Det är också viktigt att fundera över vilken entreprenadform du önskar. Som sagt påverkar detta valet av standardavtal.
- Var uppmärksam på avsteg från standardavtalen. Det är vanligt att beställare och entreprenör kommer överens om att göra vissa avsteg från bestämmelserna i standardavtalen genom att göra en eller flera tillägg eller ändringar i bestämmelserna. Av förorden till AB 04 och ABT 06 framgår att standardavtalen bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter vilket syftar till en ekonomiskt balanserad riskfördelning mellan parterna.
Enligt förorden ska ändringar därför undvikas. Ibland kan förstås ändringar i standardavtalen vara påkallade. Det är till exempel vanligt att man gör avsteg från standardavtalen för att anpassa avtalet till den specifika entreprenaden. Det är dock viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser och risker som finns med ändringar.
Besiktning
Både AB 04 och ABT 06 innehåller bestämmelser om besiktning. Bestämmelserna om besiktning i standardavtalen är i princip identiska (se kapitel 7 i AB 04 respektive ABT 06).
Enligt bestämmelserna i AB 04 och ABT 06 ska en slutbesiktning göras när entreprenaden färdigställts. Syftet med slutbesiktningen är att undersöka och fastställa om arbetet uppfyller de kontraktsenliga fordringarna. Slutbesiktningen ska som huvudregel göras vid kontraktstidens utgång. Färdigställs entreprenaden senare, ska slutbesiktning göras utan dröjsmål efter det att entreprenaden anmälts vara färdigställd.
Det är beställaren som utser besiktningsman. Som sagt är syftar besiktningen till att kontrollera att entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar, det vill säga kontrollera om det föreligger fel eller inte. När en besiktning görs ska ett besiktningsutlåtande upprättas. Upptäcker besiktningsmannen fel ska dessa antecknas i utlåtandet.
Föreligger det inte fel ska besiktningsmannen godkänna entreprenaden. Fel av mindre betydelse som endast förekommer i begränsad omfattning får dock inte hindra att entreprenaden godkänns. Är du missnöjd med besiktningen, till exempel därför att du anser att entreprenaden inte borde ha godkänts, är det möjligt att begära överbesiktning. Genom överbesiktning prövas de frågor som har föranlett denna, till exempel frågan om entreprenadens godkännande. Både beställare och entreprenör har rätt att påkalla överbesiktning.
Fel i entreprenad
Begreppet ”fel” är i AB 04 och ABT 06 definierat som ”en avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på ett kontraktsenligt sätt”.
Vid utförandeentreprenader är det som sagt beställaren som ansvarar för projekteringen av arbetet. Detta innebär att beställaren också har ett funktionsansvar. Det vill säga det är beställaren, och inte entreprenören, som ansvarar för att entreprenaden uppfyller avtalad funktion. Har beställaren och entreprenören avtalat om att entreprenören ska ansvara för projekteringen av en viss del av entreprenaden kommer emellertid entreprenören att ansvara för att denna del av entreprenaden uppfyller avtalad funktion.
Föreligger det fel i entreprenaden har du utöver de fel som antecknats i besiktningsutlåtandet rätt att göra gällande fel som förelegat vid besiktning men som inte märkts och inte heller borde ha märkts. Vidare har du rätt att åberopa fel som du skriftligen anmält till entreprenören inom sex månader efter entreprenadtidens utgång. Rör det sig om ett väsentligt fel har du rätt att åberopa felet inom 18 månader efter entreprenadtidens utgång.
Enligt AB 04 och ABT 06:s bestämmelser om avhjälpande har en entreprenör både en rättighet och skyldighet att avhjälpa fel. Att entreprenören har en rätt att avhjälpa ett fel har att göra med att det normalt är mindre kostsamt för entreprenören att själv avhjälpa felet än att låta beställaren göra det på egen hand. Avhjälpandet ska fullgöras utan dröjsmål. Avhjälps inte felet inom föreskriven tid har du som beställare rätt att avhjälpa felet.
(HQ)