Betalningsplan entreprenad – 5 enkla tips

I tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi behandlat olika frågeställningar som kan uppkomma vid oenigheter kring betalningsplaner – oavsett om orsaken är en otydlig formulering eller att något avtal överhuvudtaget saknas. Kärnan i en betalningsplan är att parterna reglerar hur, när och hur mycket beställaren ska betala under arbetets gång. Precis som inom entreprenadjuridiken i stort är avtalet det centrala instrumentet, eftersom det saknas en generellt tillämplig lag på området. Utan ett tydligt skriftligt avtal kan man inte utan vidare tillämpa ett av BKK:s standardavtal eller göra analoga tolkningar till köplagen. Avsaknaden av ett uttryckligt avtalsval kan i vissa fall tolkas som att parterna gått med på att tillämpa ett av BKK:s standardavtal, exempelvis AB 04. För att undvika framtida oenigheter bör detta dock alltid regleras skriftligen mellan parterna.

I denna artikel fokuserar vi på konkreta tips vid utformandet av betalningsplaner. Avtalsfriheten är i princip obegränsad, med det förbehållet att avtalet inte får vara oskäligt eller strida mot principen om pactum turpe. För att ge tipsen en praktisk förankring används AB 04 som referensram – ett av marknadens mest använda standardavtal med en välbalanserad avvägning mellan parterna. Det hindrar inte att varje enskild entreprenad kan behöva skräddarsydda lösningar.

Betalningsplan – 5 enkla tips

1. Första tipset, och även det mest enkla tipset, är att överhuvudtaget lägga upp en betalningsplan. Detta kan ske så enkelt som att man avtalar om att beställaren ska erlägga betalning med en viss summa varje månad eller vid den tidpunkt där entreprenaden nått en viss grad av färdigställande. BKK:s standardavtal innehåller egna bestämmelser om vad som händer för de fall ingen avbetalningsplan stadgats, de reglerar dock inte hur en betalningsplan utformas. Detta är således något man bör hålla i åtanke oavsett!

2. För betalningsplanen skriftligt och kontinuerligt. Särskilt vid större arbeten är det vanligt att betalningsplanen innehåller vissa punkter som är något abstrakta, detta gäller särskilt för de fall ÄTA-arbeten utförts. Enligt rekommendationerna i AB 04 bör saker som ÄTA-arbeten regleras/avräknas så snart som möjligt, helst innan ÄTA-arbetet än utförts. Detta är dock något som i många fall är mer av en dröm är verklighet. Ett tips är således att ständigt uppdatera betalplanen efter behov och även att göra detta skriftligt.

3. Stadga/konkretisera eventuell rätt att innehålla betalning som säkerhet. Om ingen betalningsplan ingås mellan parterna stadgar AB 04 att betalningen ska ske i enlighet med entreprenörens faktura för det arbete som utförts. Från detta belopp har dock beställaren en rätt att innehålla ett visst belopp beroende på omständigheterna. I kontrakt är det vanligt att beställaren har en sådan rättighet oavsett vilket bland annat följer av just standardavtal som AB 04. Denna bestämmelse är dock fri att avtala om. Ett exempel är att man uttryckligen avtalar om att betalning som innehållits alltid ska utbetalats för de fall parterna gemensamt inhämtat en besiktningsman som godkänt entreprenaden.

4. Reglera rätten att fakturera. Av AB 04 följer att entreprenören endast har rätt att fakturera för redan utfört arbete om inget annat avtalas. Att denna paragraf (6 kap. 17§ AB 04 utformats som en täckbestämmelse (en bestämmelse som ska gälla om inget annat avtalats) innebär att BKK särskilt vill uppmärksamma om att kontraktshandlingarna ofta innehåller särregleringar. Frågan om när entreprenören har rätt att fakturera avgörs således främst genom betalningsplanen, om så inte sker bör man som part fundera på om annat bör gälla.

5. Håll en öppen dialog. Många tvister uppstår mycket på grund av att ena parten företagit ett arbete eller annan åtgärd under tron att medkontrahenten uppfattat saken på samma sätt. Ett exempel är att man fakturerar för ÄTA-arbete särskilt i och med att arbetet inte egentligen ingår i kontraktssumman eller betalningsplanen. Medkontrahenten kan dock ha en annan uppfattning och vägra erlägga betalning för ÄTA-arbetet särskilt. Detta problem kan appliceras på de flesta oenigheterna. Genom att hålla en öppen dialog och fråga hur medkontrahenten ställer sig till en viss fråga kan medföra att man gemensamt kommer överens om en lösning redan innan problemen uppstår. Även om man inte löser en fråga helt och hållet så är ett mindre problem som huvudregel bättre än ett större problem.

Vad är tilläggsarbete?

Tilläggsarbete avser, kortfattat, arbete som inte framgår av det ursprungliga kontraktet. Begreppet är inte uttryckligen definierat i förarbetena och dess innebörd beror till stor del på hur kontraktet är utformat. Om kontraktet anger att entreprenören ska uppnå ett visst resultat – exempelvis uppföra en byggnad – tolkas begreppet tilläggsarbete relativt snävt. Är kontraktet däremot inriktat på en viss arbetsuppgift, som att lägga golv, ges begreppet en vidare innebörd. Denna distinktion är viktig att beakta redan vid kontraktsskrivningen.

Regler om tilläggsarbete återfinns bland annat i 2 kap. AB 04. Standardavtalet gäller i första hand delad entreprenad men kan också tillämpas vid generalentreprenad, och förutsätter normalt att beställaren är en näringsidkare. Är beställaren i stället en konsument skyddas denne av konsumenttjänstlagen, som erbjuder ett starkare skydd. Enligt 2 kap. AB 04 är entreprenören skyldig att utföra tilläggsarbete även om det medför att kontraktstiden förlängs, under förutsättning att arbetet har en naturlig koppling till kontraktsarbetet. Entreprenören har dessutom en exklusiv rätt till tilläggsarbetet – beställaren får inte anlita en annan entreprenör för sådana arbeten utan att först ha tillfrågat den befintliga. Om tilläggsarbete beordras ska kontraktstiden förlängas i motsvarande mån.

ÄTA – förkortningen betyder

ÄTA står för ändringar, tillägg och avgående arbeten. ÄTA-arbeten aktualiseras vid oförutsedda händelser och avser åtgärder som är så brådskande att de inte kan avvakta. Det är snarare regel än undantag att den ursprungliga planen behöver justeras under projektets gång.

Oavsett om en näringsidkares entreprenad regleras av AB 04 eller ABT 06 har beställaren rätt att få ÄTA-arbeten utförda, förutsatt att begäran framställs skriftligen. Entreprenören har å sin sida en motsvarande rätt att tilldelas dessa arbeten – vilket konkret innebär att beställaren inte kan anlita en annan entreprenör för ÄTA-arbeten utan att först ha tillfrågat den befintliga. Väljer beställaren ändå att gå till annan, kan den ursprungliga entreprenören ha rätt till ekonomisk kompensation, inklusive ersättning för inkomstbortfall.

Konsumenter skyddas av konsumenttjänstlagen avseende ÄTA-arbeten. För att detta skydd ska gälla krävs att du uppfyller lagens konsumentdefinition: du ska vara en privatperson som handlar huvudsakligen utanför sin näringsverksamhet. Som konsument har du rätt att få ÄTA-arbeten utförda. En viktig skillnad mot det kommersiella regelverket är att entreprenören i konsumentförhållanden inte har rätt att ensamt tilldelas ÄTA-arbeten på det sätt som annars gäller mellan näringsidkare.

Sammanfattning av betalningsplan för entreprenad

Tvister kan aldrig helt förebyggas, oavsett hur välformulerade betalningsplanerna är. När oenigheter ändå uppstår finns Vasa Advokatbyrå till hands. Vi har lång erfarenhet av entreprenadrättsliga frågor – från kontraktstolkning och betalningsplaner till besiktningar, fel och bestridanden. Den kunskapen sätter vi alltid i dina intressen.