I tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi grundläggande utrett några olika spörsmål som kan uppkomma vid oenigheter kring en betalningsplan, oavsett om det är för att den är otydlig eller om den helt och hållet saknas. Kontentan av konceptet kring en betalningsplan är att parterna avtalar om hur, när och hur mycket beställaren ska betala under arbetets gång. Liksom är fallet i övrigt i entreprenadjuridiken läggs den största vikten vid det avtal som ingås mellan parterna då det saknas en allmängiltig lag. Avsaknaden av avtal är ofta problematiskt då man inte som regel kan tillämpa ett av BKK:s standardavtal eller göra analoga tolkningar till köplagen. Däremot skulle avsaknad av avtal komma att tolkas som att parterna gått med på att tillämpa ett av BKK:s standardavtal som till exempel AB 04. Detta bör dock alltid stadgas skriftligen mellan parterna för att undvika senare oenigheter.
I denna artikel tänkte vi snäva in oss på lite olika tips vid utformandet av betalningsplaner. Frågan om hur man kan lägga upp avtalet har egentligen inga begränsningar med villkoren att avtalet inte är oskäligt eller strider mot principen om pactum turpe. För att kunna göra jämförelser med någon grad av verklighetsanknytning kommer vi att använda AB 04 som måttstock. Anledningen till att vi använder AB 04 som exempel är att det är ett så pass vanligt förekommande avtal på marknaden med god avvägning mellan parterna i allmänhet. Kontraktet gör dock inte anspråk på att passa för varje enskild entreprenad.
Betalningsplan 5 enkla tips
- Första tipset, och även det mest enkla tipset, är att överhuvudtaget lägga upp en betalningsplan. Detta kan ske så enkelt som att man avtalar om att beställaren ska erlägga betalning med en viss summa varje månad eller vid den tidpunkt där entreprenaden nått en viss grad av färdigställande. BKK:s standardavtal innehåller egna bestämmelser om vad som händer för de fall ingen avbetalningsplan stadgats, de reglerar dock inte hur en betalningsplan utformas. Detta är således något man bör hålla i åtanke oavsett!
- För betalningsplanen skriftligt och kontinuerligt. Särskilt vid större arbeten är det vanligt att betalningsplanen innehåller vissa punkter som är något abstrakta, detta gäller särskilt för de fall ÄTA-arbeten utförts. Enligt rekommendationerna i AB 04 bör saker som ÄTA-arbeten regleras/avräknas så snart som möjligt, helst innan ÄTA-arbetet än utförts. Detta är dock något som i många fall är mer av en dröm är verklighet. Ett tips är således att ständigt uppdatera betalplanen efter behov och även att göra detta skriftligt.
- Stadga/konkretisera eventuell rätt att innehålla betalning som säkerhet. Om ingen betalningsplan ingås mellan parterna stadgar AB 04 att betalningen ska ske i enlighet med entreprenörens faktura för det arbete som utförts. Från detta belopp har dock beställaren en rätt att innehålla ett visst belopp beroende på omständigheterna. I kontrakt är det vanligt att beställaren har en sådan rättighet oavsett vilket bland annat följer av just standardavtal som AB 04. Denna bestämmelse är dock fri att avtala om. Ett exempel är att man uttryckligen avtalar om att betalning som innehållits alltid ska utbetalats för de fall parterna gemensamt inhämtat en besiktningsman som godkänt entreprenaden.
- Reglera rätten att fakturera. Av AB 04 följer att entreprenören endast har rätt att fakturera för redan utfört arbete om inget annat avtalas. Att denna paragraf (6 kap. 17§ AB 04 utformats som en täckbestämmelse (en bestämmelse som ska gälla om inget annat avtalats) innebär att BKK särskilt vill uppmärksamma om att kontraktshandlingarna ofta innehåller särregleringar. Frågan om när entreprenören har rätt att fakturera avgörs således främst genom betalningsplanen, om så inte sker bör man som part fundera på om annat bör gälla.
- Håll en öppen dialog. Många tvister uppstår mycket på grund av att ena parten företagit ett arbete eller annan åtgärd under tron att medkontrahenten uppfattat saken på samma sätt. Ett exempel är att man fakturerar för ÄTA-arbete särskilt i och med att arbetet inte egentligen ingår i kontraktssumman eller betalningsplanen. Medkontrahenten kan dock ha en annan uppfattning och vägra erlägga betalning för ÄTA-arbetet särskilt. Detta problem kan appliceras på de flesta oenigheterna. Genom att hålla en öppen dialog och fråga hur medkontrahenten ställer sig till en viss fråga kan medföra att man gemensamt kommer överens om en lösning redan innan problemen uppstår. Även om man inte löser en fråga helt och hållet så är ett mindre problem som huvudregel bättre än ett större problem.
Vad är tilläggsarbete?
Enkelt uttryckt kan man säga att tilläggsarbete rör sig om arbete som inte framgår av kontraktet mellan parterna. I förarbetena är tilläggsarbete inte klart definierat. Vad som anses som tilläggsarbete beror lite på utformningen av kontraktet. I ett kontrakt kan det anges att entreprenören ska uppnå ett visst resultat, som kan vara att bygga en stuga. I ett annat kontrakt kan parterna istället komma överens om att entreprenören ska utföra en viss uppgift, vilket kan vara att lägga golv. Då ett kontrakt är utformat på så sätt att entreprenören ska uppnå ett resultat, är begreppet tilläggsarbete mer snävt definierat. Rör kontraktet istället en viss uppgift för entreprenören, är begreppet istället mer brett.
Regler om tilläggsarbete regleras bland annat i 2 kapitlet i standardavtalet AB 04. AB 04 gäller främst delad entreprenad men kan även reglera generalentreprenad. AB 04 gäller främst om beställaren är en näringsidkare. Rör det sig istället om en konsument som är beställare av entreprenaden, regleras det i regel enligt konsumenttjänstlagen. En konsument har nämligen enligt konsumenttjänstlagen ett starkare skydd än vad en näringsidkare har. Enligt 2 kapitlet AB 04 ska entreprenören utföra tilläggsarbete även om det medför att arbetet drar ut på tiden. Kravet för att entreprenören ska ha en skyldighet att utföra tilläggsarbete är dock att arbetet har en naturlig koppling till kontraktsarbetet. Entreprenören äger också rätt att få tilläggsarbete tilldelat till sig, vilken innebär att beställaren har en skyldighet att inte vända sig till andra entreprenörer för att få tilläggsarbetet utfört. Beordrar beställaren entreprenören att utföra tilläggsarbete ska kontraktstiden också förlängas.
Äta – förkortningen betyder
ÄTA står för ändringar, tillägg och avgående. ÄTA-arbeten blir aktuella vid oförutsedda händelser och består av åtgärder som är så pass brådskande att de inte går att vänta med. Det är mer regel än undantag att den planen som entreprenören har gjort upp inte håller till fullo.
Oavsett om entreprenaden som en näringsidkare beställt regleras av AB 04 eller av ABT 06, ger det beställaren en rätt att kunna få ÄTA-arbeten utförda. Det som krävs är att beställaren begär det skriftligen. Entreprenören har och sin sida också rätt att tilldelas ÄTA-arbeten. Vad entreprenörens rätt innebär konkret, är att beställaren inte kan tilldela ÄTA-arbeten till en annan entreprenör, innan denna tillfrågat aktuella entreprenören. Skulle beställaren välja att tilldela annan entreprenör, har entreprenören en möjlighet att bli ekonomiskt kompenserad, där inkomstbortfall är inkluderat.
Den som är konsument skyddas av konsumenttjänstlagen, avseende ÄTA-arbeten. För att få det skyddet måste du uppnå kriterierna för att anses som konsument i lagens mening. Kriterierna som främst ska uppnås är att du både är privatperson och att du huvudsakligen handlar utanför näringsverksamhet. Som konsument har du en rättighet att få ÄTA-arbeten utförda. Skillnaden mellan om du har skyddet enligt konsumenttjänstlagen eller inte, är att om du är konsument har entreprenören inte rätt att få ÄTA-arbeten tilldelat till sig, vilken entreprenören annars har.
Sammanfattning av betalningsplan för entreprenad
Dock kan man som aktör på entreprenadmarknaden aldrig helt förebygga framtida tvister. Detta gäller oavsett om frågan handlar ombetalningsplaner eller något helt annat. Som tur är finns Vasa Advokatbyrå. Vasa Advokatbyrå har arbetat med frågor avseende de flesta områdena inom entreprenadjuridiken gällande allt från kontraktstolkning och betalplaner till bestridanden, fel och besiktningar. Genom detta arbete har vi förvärvat en god kunskap om branschen och dess komplexitet. Denna kunskap kommer alltid till god användning när vi värnar om våra klienters intressen.