Entreprenadkontrakt, för entreprenörer

Som entreprenör rör man sig dagligen mellan vitt skilda uppdrag – ena dagen installerar man utrustning efter tydliga ritningar, nästa dag ansvarar man för ett helt renoveringsprojekt med lösa direktiv. Oavsett om du driver enskild firma eller ingår i en större organisation ställer varje uppdrag specifika krav på kontraktet. Den här artikeln ger en juridisk överblick av de entreprenadkontrakt som reglerar branschen.

Artikeln bygger på lagstiftning, rättspraxis samt de standardavtal och ramavtal som tillämpas i branschen. Vid konkreta frågor eller en tvist bör du alltid söka rådgivning från en jurist med specialistkompetens för just ditt fall.

Vad finns det för entreprenadkontrakt?

Vilket entreprenadkontrakt som passar beror i grunden på vad parterna kommit överens om – det finns ingen universell lösning. I praktiken väljer de flesta aktörer ett av de standardavtal som tagits fram av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). BKK:s arbete syftar till att balansera entreprenörens och beställarens intressen, och resultatet är avtal som används allmänt i branschen. De tillämpas ofta i sin helhet, ibland med justeringar gällande exempelvis ÄTA-arbeten eller betalningsvillkor. I denna artikel behandlar vi de vanligaste avtalen för kommersiella förhållanden, det vill säga kontrakt mellan näringsidkare.

Entreprenadkontrakt AB 04

AB 04 används framför allt vid utförandeentreprenad – när entreprenören arbetar utifrån beställarens handlingar och direktiv. Enligt AB 04 kap. 1 § 1 bestäms arbetets omfattning av kontraktshandlingarna, vilket innebär att arbete som inte framgår av dessa faller utanför uppdraget. Ett praktiskt råd: gå igenom kontraktshandlingarna noggrant innan arbetet påbörjas och dokumentera eventuella oklarheter skriftligt. Undantaget gäller sådant detaljarbete som uppenbart ska ingå utan att det särskilt behöver regleras.

Som utförandeentreprenör är du primärt ansvarig för att arbetet utförs fackmässigt och håller godtagbar kvalitet. Vad som anses fackmässigt varierar med branschen – toleranserna vid uppförande av industrilokaler är generellt vidare än vid exempelvis installation av innerväggar i bostäder. Notera också att du, även i rollen som utförandeentreprenör, ansvarar för riktigheten i de egna kontraktshandlingar du upprättar.

Entreprenadkontrakt ABT 06

ABT 06 är avsett för dig som utför en totalentreprenad. Vid totalentreprenad ansvarar entreprenören inte bara för utförandet utan även för projektering, utredning och övriga förarbeten. Precis som AB 04 utgår ABT 06 från kontraktshandlingarna, men med en viktig skillnad: även beställarens funktionsönskemål och eventuella referensobjekt räknas som kontraktshandlingar enligt ABT 06 kap. 1 § 1. Det ställer höga krav på att parterna i förväg definierar vad som ska uppnås – ett otydligt funktionskrav kan i värsta fall skapa ansvarsfrågor som är svåra att lösa i efterhand.

En totalentreprenörs ansvar sträcker sig längre än utförandeentreprenörens. Utöver fackmässigt utförande bär du som totalentreprenör även ansvar för att den färdiga byggnaden uppfyller de funktionskrav beställaren angett. Det innebär att ett tekniskt felfritt bygge ändå kan medföra ansvar om resultatet inte fungerar som avtalat.

Avtalet

I praktiken hamnar många uppdrag i ett gränsland mellan utförandeentreprenad och totalentreprenad. Det kan leda till oenighet om vilket regelverk som ska tillämpas – eller om det ska tillämpas delvis. Det bästa sättet att undvika den typen av tvister är att investera tid i kontraktets utformning: definiera tydligt vad som ingår, vilket standardavtal som gäller och hur eventuella tilläggsarbeten ska hanteras.

Avtalet – vad bör du tänka på?

Nedan följer några praktiska utgångspunkter att gå igenom innan arbetet påbörjas – oavsett uppdragets storlek.

• Vilket kontrakt tillämpas? Ett tips är att ni uttryckligen hänvisar till ev. standardavtal även om både egentligen är ense om detta.

• Bör kontraktet ändras? Avtalen är som sagt utformade för att ge en god avvägning mellan parternas intresse. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att avtalet är väl anpassat efter just din situation. Ett exempel på en klausul som inte allt för sällan blir tvistig är i vilken mån entreprenören har rätt att utföra ÄTA-arbeten. Av AB 04 följer till exempel att entreprenören inte måste underrätta beställaren innan ÄTA-arbetet påbörjas, om kostnaden kommer att understiga ett halvt prisbasbelopp (2 kap. 7§ 2st AB 04). Är detta en passande gräns eller bör den ändras?

• Är kontraktet tydligt? Inte allt för sällan görs ändringar eller justeringar i ett entreprenadkontrakt som i övrigt följer ett av standardavtalen. Ett exempel är att man ändrar gränsen för när entreprenören ska inhämta direktiv om ÄTA-arbeten till att omfatta kostnader även under ett halvt prisbasbelopp. Frågan man bör ställa sig är om det tydligt framgår, eller om man har fått tunnelseende?

• För sidoavtal skriftligt. Som sagt följer entreprenörens arbete av kontraktshandlingarna. Ibland händer dock att man gör ändringar, tillägg eller tar bort vissa handlingar. Om detta sker bör ni bekräfta detta skriftligen vilket kan göras på flera sätt. Ett exempel är att ni skriver ett sidokontrakt.

Trots ett noggrant förarbete kan tvister uppstå. Vasa Advokatbyrå har mångårig erfarenhet av entreprenadjuridik och biträder både entreprenörer och beställare. Kontakta oss via e-post eller telefon 08-678 43 00.

Författad av jur. trainee Henrik Berg