Som entreprenör har man ofta en hektisk vardag men ett ton saker att stå i, oavsett om man driver ett enmansföretag eller är en del av större sammanslutningar. Rollen som entreprenör kan dock starkt variera beroende på uppdraget. Ena dagen är man en utförare då man uppdragits att till exempel installera en fläkt eller dra elström efter direktiv. Andra dagen ska man renovera ett helt hus där beställarens direktiv är ”gör ett bra jobb”. Du som känner igen dig i situationen kan ha viss nytta av att läsa denna artikel som handlar om entreprenadkontrakt.
Denna artikel är skriven utifrån lag, praxis och de ramavtal och entreprenadkontrakt som gäller för branschen. Skulle du därför ha en konkret fråga eller en tvist bör du alltid kontakta sakkunnig för just ditt fall.
Vad finns det för entreprenadkontrakt?
Frågan om vad det finns för entreprenadkontrakt på marknaden är lite som att fråga hur långt ett snöre är. Med detta vill vi få sagt att denna fråga avgörs främst vad parterna anser är bäst. I många fall tillämpar man dock ett av de standardavtal som utformats av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). BKK har under en längre tid arbetat för att utforma standardavtal med en god avvägning av både entreprenörers och beställarens intressen. Resultatet av deras arbete har varit väldigt effektivt då det idag är väldigt vanligt att man tillämpar avtalet rakt av, möjligen med viss ändring avseende bland annat ÄTA-arbeten eller betalningens erläggande. I denna artikel kommer vi endast nämna vissa av avtalen. Vi kommer även inrikta oss endast på entreprenadkontrakt mellan näringsidkare.
Entreprenadkontrakt AB 04
AB 04 är ett entreprenadkontrakt som främst utformats för dig som ska uppföra en utförandeentreprenad. Med detta menas när man mer eller mindre fått klara direktiv att arbeta efter. AB 04:s 1 § stadgar att frågan om entreprenörens arbetes omfattning avgörs med grund i handlingarna (kontraktshandlingarna). Av detta följer att det är fritt att avtala om vad entreprenören ska göra. En konsekvens av detta är att direktiv eller annat som inte redogjorts för i kontraktshandlingarna heller inte är en del av kontraktet. Undantaget från detta är detaljarbete som uppenbart ska utföras utan tillägg.
Som utförandeentreprenör har man främst ett ansvar gällande utförandets skick samt att arbetet ska utföras fackmässigt. Vad detta innebär rent konkret varierar dock starkt beroende på branschens normer och sedvana. Som exempel accepteras generellt större ”avvikelser” vid utförandet av hela industribyggnader än om man ska uppföra en gipsvägg i ett antal lägenheter. Rent allmänt har man dock, även som utförandeentreprenör, ett ansvar för sina egna kontraktshandlingar.
Entreprenadkontrakt ABT 06
Entreprenadkontrakt ABT 06 är framtaget för dig som ska uppföra en s.k. totalentreprenad. Med totalentreprenad avses fall där man som entreprenör dessutom ska företa förarbetet vilket bland annat omfattar utredning, projektering med mera. ABT 06 utgår, på samma sätt som AB 04, från kontraktshandlingarna. Skillnaden mellan AB 04 och ABT 06 är dock relativt stor, vilket är förståeligt med tanke på att det är en stor skillnad mellan en utförandeentreprenad och en totalentreprenad. Vid en totalentreprenad ingår, som ovan konstaterats, även förarbete i form av bland annat projektering och utredning, för vilken entreprenören är ansvarig. Det är således väldigt viktigt att beställaren kan räkna med att arbetet utmynnar i ett resultat som kan användas. Därav följer att ABT 06 stadgar att som kontraktshandling räknas även om beställaren lämnar ett önskemål om funktion eller ett referensobjekt.
Ansvaret vid en totalentreprenör inkluderar utförande och fackmässighet, precis som AB 04. Entreprenören har dock i detta fall även ett ansvar för byggnadens funktion. Ansvaret omfattar således även de fall där resultatet inte uppfyller den funktion som beställaren anvisat.
Avtalet
I praktiken är det inte ovanligt att man som entreprenör hamnar i någon form av mellanting mellan en utförandeentreprenad och en totalentreprenad. Risken som uppkommer är att parterna ibland kan bli oense om vilket entreprenadkontrakt som ska tillämpas eller om det ska tillämpas endast delvist. Det bästa sättet att förebygga detta är ett noggrant förarbete vad gäller kontraktets utformning, språk och systematik.
Avtalet – vad bör du tänka på?
Här kommer lite tips på vad du som entreprenör eller beställare bör ta ställning till innan ett arbete, oavsett skala.
- Vilket kontrakt tillämpas? Ett tips är att ni uttryckligen hänvisar till ev. standardavtal även om både egentligen är ense om detta.
- Bör kontraktet ändras? Avtalen är som sagt utformade för att ge en god avvägning mellan parternas intresse. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att avtalet är väl anpassat efter just din situation. Ett exempel på en klausul som inte allt för sällan blir tvistig är i vilken mån entreprenören har rätt att utföra ÄTA-arbeten. Av AB 04 följer till exempel att entreprenören inte måste underrätta beställaren innan ÄTA-arbetet påbörjas, om kostnaden kommer att understiga ett halvt prisbasbelopp (2 kap. 7§ 2st AB 04). Är detta en passande gräns eller bör den ändras?
- Är kontraktet tydligt? Inte allt för sällan görs ändringar eller justeringar i ett entreprenadkontrakt som i övrigt följer ett av standardavtalen. Ett exempel är att man ändrar gränsen för när entreprenören ska inhämta direktiv om ÄTA-arbeten till att omfatta kostnader även under ett halvt prisbasbelopp. Frågan man bör ställa sig är om det tydligt framgår, eller om man har fått tunnelseende?
- För sidoavtal skriftligt. Som sagt följer entreprenörens arbete av kontraktshandlingarna. Ibland händer dock att man gör ändringar, tillägg eller tar bort vissa handlingar. Om detta sker bör ni bekräfta detta skriftligen vilket kan göras på flera sätt. Ett exempel är att ni skriver ett sidokontrakt.
Inte ens det mest omfattande förarbetet kan helt förebygga tvister. Som tur är finns Vasa Advokatbyrå med en mångårig erfarenhet av entreprenadjuridik. Ni kan alltid nå oss per mail eller vårt nummer 08-678 43 00.
Författad av jur. trainee Henrik Berg