Betalade du en väns skuld, eller har du som medlåntagare fått stå för mer än din del av ett gemensamt lån? I så fall kan du ha regressrätt – rätten att återkräva det du betalat av den som ursprungligen var betalningsskyldig. Den här artikeln besvarar de vanligaste frågorna och ger dig praktisk vägledning om du hamnar i en tvist om regressrätt. Behöver du juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Vad menas med regressrätt?
Regressrätt är rätten att återkräva en utbetalning som du gjort för någon annans räkning. Enligt 2 § 2 st. skuldebrevslagen har den som betalat en annans skuld rätt att kräva tillbaka beloppet från den ursprungligen betalningsskyldige. För att rätten ska aktualiseras krävs att skulden faktiskt är betald – ett löfte eller en avsiktsförklaring räcker inte. Nästa steg är att framställa ett skriftligt krav mot gäldenären. Vägrar denne betala kan du antingen väcka talan i domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
När har man regressrätt?
Regressrätten aktualiseras när du enligt lag eller avtal är skyldig att betala en skuld som egentligen åvilar någon annan – exempelvis vid solidariskt betalningsansvar för ett gemensamt lån. Om du i det läget krävs på mer än din andel har du rätt att regressvis kräva motparten på dennes del. En viktig distinktion: betalar du frivilligt, utan laglig eller avtalsenlig skyldighet, uppstår ingen regressrätt. Har du till exempel hjälpt en vän med en skuld utan att det finns ett låneavtal, saknas den rättsliga grunden för återkrav. Praktiskt råd: upprätta alltid ett skriftligt låneavtal – gärna med uttrycklig reglering av regressrätten – för att säkra din möjlighet att återfå pengarna.
Hur länge gäller regressrätt?
Regressfordran preskriberas som huvudregel efter tio år, räknat från den dag fordran uppkom, enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130). Utnyttjas inte rätten inom den tiden faller den bort. Vid försäkringsrelaterade regresskrav – där försäkringsgivaren vänder sig mot en försäkringstagare – gäller i stället en kortare preskriptionstid om tre år. Detsamma gäller för en fordran mot en konsument, som preskriberas tre år efter tillkomsten. Det är därför viktigt att inte avvakta för länge med att framställa ditt krav.
Vad är en regressfordran?
En regressfordran uppstår när du betalat mer än din andel av en gemensam skuld. Exempel: du och din sambo tecknar ett lån med solidariskt betalningsansvar, och långivaren väljer att kräva dig på hela beloppet. Du betalar – och därmed uppstår en regressfordran mot din sambo motsvarande dennes hälft av lånet. Denna fordran kan du sedan driva in genom frivillig uppgörelse eller, om det behövs, via rättslig process.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Borgensansvar ger upphov till en liknande situation. När någon ingår borgen för en gäldenärs skuld kan borgenären – den som har fordran – vända sig direkt till borgensmannen och kräva betalning. Borgensmannen som trätt in och betalat får därmed en regressfordran på den ursprunglige gäldenären och kan kräva tillbaka vad som betalats.
Vad är regress försäkring?
Inom försäkringsrätten innebär regressrätten att försäkringsgivaren, efter att ha betalat ut ersättning till den skadelidande, inträder i dennes rätt att kräva skadestånd av den ansvarige skadevållaren. Det som gör försäkringsrelaterade regresskrav komplexa är att de berör skadeståndsrättsliga och försäkringsrättsliga frågor parallellt – exempelvis vad gäller ansvarets fördelning och tillämplig preskriptionstid.
Regressrätt skadestånd
I skadeståndsmål uppstår regressrätt ofta när två eller flera parter är solidariskt ansvariga för samma skada enligt 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207). Den skadelidande kan då kräva vem som helst av de ansvariga på hela ersättningsbeloppet. Den som betalar mer än sin andel kan i sin tur regressvis kräva övriga ansvariga på deras respektive delar. Praktiskt råd: vägrar en medansvarig att betala bör du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten – det är ett snabbare och kostnadseffektivare alternativ än en stämningsansökan till tingsrätten.
Att tänka på
Hamnar du i en tvist om regressrätt bör du inledningsvis framställa ett skriftligt betalningskrav med en tydlig betalningsfrist och dokumentera all kommunikation. Ignoreras kravet kan du gå vidare med betalningsföreläggande eller stämningsansökan. Våra jurister har bred erfarenhet av tvistelösning och hjälper dig att bedöma vilket tillvägagångssätt som passar bäst i din situation.
Läsvärt
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Författad av: Jenny Thalin