Om någon vill hålla dig skadeståndsansvarig för skada på kropp eller egendom, och personen som anser att du har orsakat skadan på något sätt medverkat till skadan, kan skadeståndet sättas ned. Förutsättningarna för att detta kunna vara möjligt kommer vi att behandla i den här artikeln. Med skadelidande menar vi i den här artikeln den som har drabbats av en skada och med skadevållare menar vi den som skadelidande gör gällande har orsakat en skada. Alltså anses du i det här sammanhanget som skadevållare och den som kräver skadestånd av dig, anses som skadelidande.
Allmänt om medverkan till skada
I normala fall när det kommer till nedsättning av skadestånd på grund av medverkan från skadelidandes sida, så blir 6 kapitlet 1 § skadeståndslagen intressant att titta på om den kan tillämpas. Det som sker med en tillämpning av nämnda bestämmelse är att det sker en jämkning av skadeståndsansvaret. Med det menas förenklat att det skadeståndsbeloppet som du skulle behövt betala om skadelidande inte var medverkande till skadan, kommer att sättas ned i någon mån. Regeln går visserligen inte att tillämpa på så sätt att domstolen fastställer att du inte ska bli skadeståndsskyldig. Men i realiteten är det ändå möjligt eftersom domstolen med tillämpning av 6 kapitlet 1 § skadeståndslagen, kan jämka skadeståndet till noll kronor. De skador som du kan ha rätt att få nedsatt skadeståndsansvar för är främst personskada, sakskada eller förmögenhetsskada. Däremot brukar det inte vara möjligt att jämka skadeståndsansvar för kränkning enligt nämnda bestämmelse.
Medverkan till personskada
Jämkning av skadestånd för medverkan till personskada regleras i 6 kapitlet 1 § skadeståndslagen. Är det så att skadan har uppstått i trafiken, tillämpas 12 § trafikskadelagen. För att skadeståndet enligt skadeståndslagen, eller trafikersättningen enligt trafikskadelagen, ska kunna jämkas på grund av medverkan av skadelidande, krävs som huvudregel grov vårdslöshet från skadelidandes sida. Det är viktigt att förstå att för att det ska klassas som grov vårdslöshet, behöver vårdslösheten vara riktigt allvarlig. Skadelidande behöver ha varit särskilt hänsynslös och nonchalant. Dessutom ska den hänsynslösa handlingen ha inneburit ett risktagande för andra människors liv eller för sitt eget liv. Annars brukar handlingen inte ses som grovt vårdslös och någon jämkning på grund av medverkan till skada blir inte aktuell.
Medverkan till sakskada
Precis som vid personskada är det huvudsakligen 6 kapitlet 1 § skadeståndslagen som blir tillämplig. Något som brukar tas i beaktande vid sakskada är risken som skadelidande har utsatt sin egendom för. Men det är risken för att egendomen skadas som beaktas, inte det faktum att en egendom kan gå sönder och i sin tur skada någon annan. Är det så att skadelidande exempelvis har dyra glas som står i hemmet, på ett sådant sätt att de är lätt att en besökare råkar ha ner dessa i golvet, kan ett sådant risktagande leda till jämkning av skadeståndet för dig som besökare och skadevållare.
Att tänka på om du är skadelidande:
Är du av uppfattningen att den skadelidande som vill hålla dig ansvarig för en personskada eller sakskada har medverkat till sin skada, finns det en möjlighet att få ditt skadeståndsansvar nedsatt. För att öka dina chanser att få sänkt skadeståndsansvar, bör du anlita en jurist som hjälper dig att driva din tvist. Vasa Advokatbyrå AB ställer gärna upp och företräder dig i din tvist. Du är välkommen att kontakta oss!
Läsvärt om skadelidande
for-skador-fran-och-med-2002.pdf (trafikskadenamnden.se)
Några frågor i kommersiell skadeståndsrätt | SvJT
Skadestånd – sak, person och förmögenhet – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Culpa vid personskada och sakskada – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag