Fordringsrätt, skuldebrev, fordran och tvister

Är någon skyldig dig pengar? Har du lånat ut pengar till kompisen? Eller kanske refinansierat dina lån? Oavsett hur en fordran eller skuld uppstod eller av vilken anledning förhållandet kom att uppstå kan du ha trätt in i fordringsrättens område.

Fordringsrätt är ett juridiskt område som reglerar just skuldförhållanden. Den centrala lagstiftningen på detta område är lag (1936:81). Lagen säger dock ingenting om hur och på vilket sätt en skuld kan uppstå; alltså när man har rätt till pengar eller andra saker av värde (t.ex. skadestånd enligt skadeståndslagen). Detta sköts genom ett stort antal andra lagstiftningar som inte kommer att hanteras i denna artikel.

, Fordringsrätt, skuldebrev, fordran och tvisterFordran och skuld

När pengar ges bort med villkor om de någon gång ska ges åter, uppstår ett förhållande av fordran och skuld. Den som har lånat ut pengar, och således har en rätt att få tillbaka dem, har en fordran (borgenär) medan den som ska ge tillbaka pengarna har en skuld (gäldenär). Förhållandet av fordran och skuld i sig har få regleringar i vilket det lämnas upp till parterna att reglera avtalet gällande ränta, avbetalningsplan, andra villkor m.m.

En fordran kan uppstå genom ett avtal vilket även är det vanligaste. Det händer dock att en fordran uppstår p.g.a. skadestånd, prisnedsättning, hävning eller annat då man inte avtalat om de närmare villkoren. Problemen som uppstår då är hur man ska göra med ränta, om fler är skyldiga att betala och avbetalningsplan?

Huvudregeln gällande om flera parter gemensamt ska ersätta samma skuld är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att alla har ett ansvar för skulden fullt ut i vilket den som har en fordran kan göra denna gällande efter hur man själv vill. Som fordringsägare väljer man oftast den person som man vet har pengar att betala skulden eller den som är lättast att få tag på. Personen som då kan ha fått svara fullt ut har i så fall en lagstadgad regressrätt mot de övriga med solidariskt ansvar. En person som är solidariskt betalningsansvarig kan alltså inte invända med att man bara ska svara för en del av skulden utan måste betala allt.

Gällande räntan framgår det av lag om skuldebrev att denna måste avtalas om för att gälla. Det innebär alltså att om man inte avtalar om någon ränta så ska skulden inte heller vara räntebärande. Om då skulden betalas av i enlighet med avtalet så är det ”gratis”.

Problemet uppstår mer när man inte betalar av i tid eller om skulden uppstår p.g.a. skadestånd eller dylikt. Om då är fallet stadgar räntelagen (1975:635) att det utgår en s.k. dröjsmålsränta. Denna beräknas från den dag då fordran förföll. Om fordran uppstått genom skadestånd eller annan icke-avtalad handling så börjar den belöpa från dess att man sänt ett krav om ersättning jämte en utredning om skadeståndets grunder. Har man inte avtalat om en förfallodag beräknas räntan från den dag då 30 dagar passerat från den dag man skickade räkningen eller kravet jämte en varning att dröjsmålsränta kommer tas ut. Anger man en längre förfallotid än 30 dagar gäller denna.

Räntan som betalas enligt dröjsmål är statslåneräntan jämte 8-procentenheter. Detta innebär alltså att om statslåneräntan är 0% (2020) så har man rätt till totalt 8% ränta.

Gällande betalningsplan är huvudregeln att en skuld, vid begäran från fordringsägaren, ska betalas i sin helhet när fordran förfaller. Detta gäller även skadestånd. I praktiken är det dock inte ovanligt att den skuldsatta inte kan betala allt på en gång, även om man som fordringsägare har rätt till det. Fordringsägaren ställs då inför valet av olika processuella möjligheter för att få sina pengar (se nedan om ”tvist”). Det kan således vara förmånligt för fordringsägaren att gå med på en avbetalningsplan i vissa fall.

Skuldebrev

Ett skuldebrev är ett bevis på en skuld vilket är relativt vanligt när man lånar pengar, beviljas krediter eller liknande. Skuldebrev idag kan även vara elektroniska vilket är huvudfallet t.ex. när man handlar på kredit. Det finns två huvudtyper av skuldebrev vilka är enkla och löpande skuldebrev. Till detta finns det ett flertal hybrider.

Ett enkelt skuldebrev har en uttrycklig borgenär och gäldenär i viket utformningen av själva skuldebrevet liknas ett simpelt avtal mellan två parter. Ett enkelt skuldebrev brukar som huvudregel inte överlåtas. Skulle ett enkelt skuldebrev överlåtas blir det först bindande gentemot gäldenären när denne denuntieras; alltså att man berättar om ägarbytet för gäldenären. Skulle gäldenären således göra en avbetalning till en borgenär som överlåtit skuldebrevet, men att gäldenären inte denuniterats, blir avbetalningen giltig mot den nya innehavaren om inte gäldenären var i ond tro.

Ett löpande skuldebrev innebär att endast gäldenärens information finns med. Skuldebrevets form blir således att gäldenären ska betala till innehavaren av skuldebrevet. Således ter det dig rimligt att gäldenären endast kan göra avbetalningar till den som visar upp skuldebrevet med friande verkan. Ett löpande skuldebrev är även designat efter att vara överlåtbart. Det förekommer således en stadig handel med löpande skuldebrev vilken då får effekt av ett värdepapper. Således krävs det ingen denuntation till gäldenären för att överlåtelsen ska bli giltig.

Ett löpande skuldebrev innehåller även ett skydd för en godtroende förvärvare mot krav eller invändningar som gäldenären har. Gäldenären kan t.ex. inte göra gällande att skuldbeloppet inte kommit denne tillgodo och att skuldebrevet därför inte är giltigt mot en ny borgenär. Den nya borgenären är t.o.m. i viss grad skyddad mot att ett löpande skuldebrev varit förfalskat eller om skulden redan är betald. Har man som gäldenär således undertecknat ett löpande skuldebrev bör man således vara försiktigt med hur t.ex. avbetalningarna administreras. Ett tips är att be om att få varje avbetalning, jämte datum, antecknat på det fysiska skuldebrevet. Ett liknande skydd finns inte för enkla skuldebrev i vilket man tvärt om måste vara lite försiktig som borgenär. För enkla skuldebrev gäller istället huvudregeln att en ny borgenär helt träder in i den gamla borgenärens ställe.

Tvist?

En fordringsrättslig tvist handlar ofta om processuella möjligheter att få ut sina pengar eller giltigheten av ett skuldebrev. Det är även vanligt att man tvistar huruvida en fordran ens föreligger vilket är nära besläktat med fordringsrätten som sådan. Denna artikel kommer dock ej att gå igenom juridiken kring hur en giltig fordran uppstod då detta inte i sig rör fordringsrätten.

Så hur kan man få ut pengar från en gäldenär som vägrar? I Sverige får man inte som privatperson använda sig av tvångsmedel, olagligt hot, våld eller annat för att få ut sina pengar. Istället är det vanliga sättet att gå genom inkasso eller kronofogden. Inkassobolagen arbetar med att ta emot krav från fordringsägare som inte fått betalt och delge detta till gäldenären. Att en faktura eller annan skuld kommit till inkasso kan inte likställas med kronofogden. Att en faktura eller skuld kommer till inkasso innebär att inkassobolaget kommer att försöka få gäldenären att betala frivilligt med hot om ökade kostnader. Om gäldenären fortfarande inte vill betala är kronofogden nästa stopp.

Kronofogdemyndigheten är en myndighet som uteslutande arbetar med fordringar/skulder som ska få betalt. Man kan ansöka hos kronofogden om betalningsföreläggande, handräckning av pengar och handräckning av övrigt om man vill få betalt för en fordran. När kronofogden fått in en exekutionstitel kan de påbörja ev. arbetet med att utmäta gäldenären för att få ut skulden.

De vanligaste sätten att få en exekutionstitel är genom att inkomma med en dom eller genom att ansöka om betalningsföreläggande direkt hos kronofogden. Ansökan om betalningsföreläggande innebär ingen prövning på samma sätt som i en domstol. Ansöka går i stora drag till som att kronofogden prövar om ansökan uppfyller de formella kriterierna för att sedan delge gäldenären. Om gäldenären inte bestrider att denne har en skuld till borgenären eller helt enkelt inte svarar kan kronofogden fatta beslut vilken kan läggas till grund för en exekutionstitel.

Tvist om skuldebrev?

Att tvista om ett skuldebrev kan handla om saker som om det skett en giltig överlåtelse, om fordran förfallit, tolkning av ränta m.m.

Rent allmänt regleras, som ovan sagt, väldigt få aspekter gällande innehållet i ett skuldebrev i vilket tvisten till stor del kommer röra avtalstolkning. Avtalstolkning är i sig ofta problematiskt då man efter parternas gemensamma vilja/syfte med avtalet. Till detta använder man sig av andra tolkningsprinciper som kompenserar för branschpraxis, branschnormer, sedvänja, avtalets systematik etc. Till detta finns ett antal hjälpregler som ”oklarhetsregeln”. Denna regel stadgar kortfattat att avtalet ska tolkas till fördel för den som inte skrev/utformade avtalet.

Det är bra att undvika situationen att man måste tillämpa sig av avtalstolkning. Ett sätt att avhjälpa detta är att avtala om alla relevanta aspekter samt utforma klausulerna så enkelt och förståeligt som möjligt. Ett konkret exempel är att undvika branschjargong och korshänvisningar så mycket som går, eller i vart fall förklara innebörden.

Gällande tvist om det skett en giltig överlåtelse eller inte beror detta mycket på om det rör sig om ett enkelt eller löpande skuldebrev. Som sades ovan är enkla skuldebrev designade för att endast gälla mellan två parter medan löpande skuldebrev är menade att kunna omsättas. Således gäller även två olika uppsättningar av regler gällande vem gäldenären kan betala till, vilka krav som hänger med skuldebrevet när det överlåts, när överlåtelsen blir giltig gentemot borgenärens borgenärer m.m. Skuldebrevslagen som sådan är väldigt komplicerat skriver vilket särskilt beror på att den bygger på det språk som användes på 30-talet. Den är även komplicerad att tillämpa i det moderna samhället då den heller inte teknikanpassats. Skuldebrevslagen utgår t.ex. från fysiska skuldebrev och brevkommunikation när mail, sms m.m. nästan helt tagit över.

Vasa Advokatbyrå har en lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med tvister gällande fordran, skuld, kronofogde och skuldebrev. Vi har representerat både fordringsägare som önskar få betalt och gäldenärer som önskar invända mot fordran. Oavsett vem vi representerar arbetar vi aktivt för att tillvarata just dina intressen. Tveka inte att höra av dig!

Ring, vi hjälper dig