Inom juridiken så finns det först en uppdelning mellan brottmål och tvistemål. Inom brottmål så avgörs ärenden som har med olika brottsliga gärningar att göra, såsom misshandel och mord. Inom tvistemål avgörs i stället ärenden som typiskt sett rör en konflikt mellan privata rättssubjekt. Som privat rättssubjekt räknas såväl privatpersoner som företag, men däremot inte staten och sällan myndigheter. Gäller ett ärende mellan myndighet eller stat och en enskild, faller det oftast in under förvaltningsrättsligt mål. Tvistemål kan i sin tur delas upp i indispositiva tvistemål och dispositiva tvistemål, och det är dessa två typer av tvistemål som vi kommer redogöra för i den här artikeln.
Indispositiva tvistemål
Inom indispositiva tvistemål faller bland annat in mål som rör vårdnad om barn eller fastställande av faderskap. Vad som är den gemensamma nämnaren för indispositiva tvistemål är att de som är parter i målet inte behöver utreda allting själva, eftersom domstolen har en skyldighet att hjälpa till med det i dessa typer av tvistemål. Att domstolen själv har en utredningsskyldighet brukar benämnas med det latinska uttrycket ex officio, vilket ungefär betyder ”på egen hand”. Indispositiva tvistemål regleras till stor del i rättegångsbalken, men även särskild reglering kan finnas i exempelvis föräldrabalken. Det är i regel inte tillåtet för parterna att nå förlikningar i indispositiva ärenden. Med förlikningar menas förenklat att parterna kan komma överens utanför domstol, men med hjälp av en domare.
Dispositiva tvistemål
I rättegångsbalken benämns dispositiva tvistemål som ”tvistemål där förlikning är tillåten”. Därför går det alltså för parterna att nå en överenskommelse, i stället för att avgöra saken i domstol. Bland annat är mål som rör skadeståndsrätt, avtalsrätt och fastighetsrätt, exempel på dispositiva tvistemål. Den utredningsskyldigheten som domstolen har i indispositiva tvistemål brukar inte gälla för dispositiva tvistemål. Så det är vad parterna gör gällande, vad parterna gör för utredningar och de bevis som parterna för fram i rätten, som domstolen har att grunda sin dom på. Alltså bär parterna generellt sett ett större ansvar i dispositiva tvistemål än i indispositiva tvistemål.
Varför vissa mål är indispositiva
En viktig orsak till att vissa typer av mål är indispositiva är på grund av att det finns ett samhällsintresse av att målet blir tillräckligt utrett. Det är exempelvis viktigt ur samhällssynpunkt att barns behov tillgodoses och det finns en princip om att man ska värna om barnets bästa. Därför är det sällan tillåtet att föräldrarna som ofta är parter i ett mål om vårdnad, får nå en överenskommelse utanför domstol. Även om föräldrarna anser att den ena föräldern ska ha vårdanden om barnet, kan det vara så att det är mer förenligt med barnets bästa att den andra föräldern får vårdnaden. Av den anledningen får inte föräldrarna förlikas, utan en domstol behöver avgöra vårdnadsfrågan.
Att tänka på:
Eftersom det ställs ett stort ansvar på parterna i dispositiva tvistemål att inhämta bevisning med mera, bör du anlita en jurist om du hamnat i ett dispositivt tvistemål. Det är mycket som ska göras inom ramen för en sådan tvist och det finns även vissa deadlines som man måste förhålla sig till. Vasa Advokatbyrå AB hjälper gärna dig med ditt dispositiva tvistemål. Tveka inte att kontakta oss!
Läsvärt
Förlikning — för vems skull | SvJT
Huvudförhandling i tvistemål – Sveriges Domstolar
Stämningsansökan mall – stämning i tvistemål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Tvistemål om mindre värden – småmål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Advokatens roll i ett tvistemål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag