Skadestånd – byggfel av entreprenad

När en entreprenad drabbas av skada uppstår omedelbart frågan om vem som bär ansvaret – beställaren, entreprenören eller kanske en underentreprenör. Svaret beror på hur skadan uppstod, vad avtalet reglerar och vilka standardbestämmelser som tillämpas. Den här artikeln behandlar skadeståndsansvaret vid skada på entreprenaden, med särskilt fokus på byggfel och hur ansvaret fördelas mellan parterna.

Ansvar för vårdslöshet

Inom skadeståndsrätten betecknas oaktsamhet med den latinska termen culpa – ett begrepp med rötter i romersk rätt. Grundprincipen enligt skadeståndslagen (1972:207) är att den som handlat culpöst, det vill säga vårdslöst, kan åläggas att ersätta den uppkomna skadan. Att i juridiska skrifter beskriva någon som culpös är alltså i sak detsamma som att säga att personen agerat oaktsamt.

Det räcker dock inte att konstatera att vårdslöshet förekommit. För att skadeståndsansvar ska aktualiseras krävs dessutom adekvat kausalitet – ett orsakssamband mellan det vårdslösa agerandet och den skada som uppstått. Culparegeln härstammar ursprungligen från utomobligatoriska förhållanden, det vill säga situationer utanför avtalsrelationer, men tillämpas numera i hög grad även inom avtalsförhållanden, inklusive entreprenadrätten.

Strikt ansvar

I vissa situationer kan skadeståndsansvar uppkomma även utan att någon agerat vårdslöst. Det kallas strikt ansvar och innebär att ansvar föreligger oberoende av vållande. Både beställaren och entreprenören som anlitats för entreprenaden bär typiskt sett ett sådant strikt ansvar gentemot grannar som drabbas av skador till följd av byggverksamheten – exempelvis sättningsskador på angränsande fastigheter.

Skillnaden på fel och skada enligt AB 04

De flesta entreprenadavtal grundar sig på standardavtalet AB 04 – Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader – eller, vid totalentreprenader, på ABT 06. I AB 04 görs en tydlig åtskillnad mellan begreppen fel och skada. Med fel avses enligt AB 04 “avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på ett kontraktsenligt sätt.” Uppstår en skada under entreprenadtiden och är den fortfarande inte åtgärdad vid slutbesiktningen, kan den behandlas och bedömas som ett fel.

Ett fel på entreprenaden kan i sin tur ge upphov till en skada. En felaktigt utförd vattenledning kan exempelvis börja läcka, vilket med tiden orsakar fuktskador i konstruktionen. I sådana fall är det centralt att klarlägga om det rör sig om ett ursprungligt kontraktsbrott – och vem som bär det juridiska ansvaret för det.

Anledningen till att distinktionen mellan fel och skada är juridiskt betydelsefull är att rättsföljderna kan skilja sig åt. Ansvaret för den som orsakat ett fel kan se annorlunda ut än ansvaret för den som orsakat en skada – vilket påverkar rätten till ersättning, reklamationsfrister och möjligheten att åberopa garantier.

Att tänka på:

Vid en tvist om skadestånd på en entreprenad är det värdefullt att ha juridisk rådgivning med kompetens inom både skadeståndsrätt och entreprenadjuridik. Vasa Advokatbyrå har i över två decennier biträtt beställare och entreprenörer i denna typ av ärenden. Kontakta oss om du vill ha en juridisk bedömning av ditt ärende eller behöver hjälp med att initiera och driva en tvist mot en motpart.

Läsvärt

Mål: T 5042-06 – Högsta domstolen

Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum | SvJT

Delad entreprenad – så här är ansvarsfördelningen – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Skadestånd – Entreprenad – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Skadestånd – sak, person och förmögenhet – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag