Skadeståndsrätten delar in skador i flera kategorier: personskada, sakskada, kränkning och ren förmögenhetsskada. Vilka omständigheter som avgör ersättningens storlek varierar mellan kategorierna. Den här artikeln fokuserar på personskador – vilka ersättningsposter som kan ingå och vad som påverkar beräkningen. Vi börjar med att klargöra vad som faktiskt räknas som en personskada.
Vad är en personskada?
Personskada omfattar både fysiska och psykiska skador som drabbar din kropp. Typiska exempel är stukad fot, bruten arm eller inre blödning. Även psykiska besvär – som chocktillstånd eller klinisk depression till följd av en olycka – kan ge rätt till skadestånd. Värt att notera är att skada på husdjur inte klassas som personskada utan som sakskada, vilket påverkar vilka regler som tillämpas och hur ersättningen beräknas.
Kostnader för personskada
Följdskador av en personskada kan också ge rätt till ersättning – exempelvis sjukvårdskostnader, röntgen, hjälpmedel som rullstol och rehabilitering hos sjukgymnast. Många av dessa kostnader täcks delvis av Försäkringskassan eller andra allmänna medel, men det överskjutande beloppet kan du ha rätt att få ersatt genom skadestånd. Enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) har den skadelidande rätt till ersättning för sjukvårdskostnader och andra utgifter till följd av skadan, inklusive framtida kostnader om skadan är bestående.
Inkomstförlust
Med inkomstförlust avses den ekonomiska förlust som uppstått direkt till följd av personskadan. Det kan röra sig om helt eller delvis utebliven lön, men även inkomstbortfall från en hobbyverksamhet som du normalt bedriver vid sidan av anställningen. Arbetar du i hemmet med hushållssysslor i stället för på en traditionell arbetsplats, finns det möjlighet att få kompensation för det arbete du inte längre kan utföra – beräknat utifrån marknadsmässig kostnad för motsvarande tjänster.
Övergående eller bestående skada
Skadans varaktighet har stor betydelse för ersättningens storlek. Skador som läker inom rimlig tid – smärta, ångest eller tillfälliga besvär under sjukdomstiden – ersätts under posten sveda och värk enligt schabloniserade ersättningstabeller. Skador som är permanenta eller som ger varaktiga funktionsnedsättningar ersätts i stället under lyte och stadigvarande men, där ersättningen beräknas utifrån medicinsk invaliditetsgrad och den skadelidandes ålder vid skadetillfället.
Att tänka på vid skadestånd:
Hur mycket skadestånd du kan få beror på skadans art, varaktighet och din konkreta ekonomiska förlust. En bestående skada ger generellt betydligt högre ersättning än övergående besvär. Dokumentera dina kostnader och ditt inkomstbortfall noggrant – kvitton, läkarintyg och lönespecifikationer är centrala bevis när skadeståndet ska beräknas. För en korrekt bedömning av just din situation är det klokt att söka juridisk rådgivning tidigt i processen. Vasa Advokatbyrå AB biträder dig genom hela processen – från initial skadebedömning till eventuell domstolsprövning.
Läsvärt om skadestånd
Skadereglering (trafikskadenamnden.se)
Vad innebär uttrycket skada i följd av trafik vid tillämpning av trafikskadelagen? | SvJT
Så lång tid kan du få vänta på ditt skadestånd – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Skadestånd – förekomsten av försäkring – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag