Skadestånd är ett koncept som innebär att någon ska få ersättning med anledning av skada som vållats av annan. Skadeståndet ska alltså som huvudregel täcka de kostnader man haft p.g.a. skadan som om den aldrig hade hänt. I vissa fall kan man även få ytterligare skadestånd som exempelvis kan avse situationen att man gått miste om en bra affär, detta är dock ovanligt.
Skadestånd regleras främst i skadeståndslagen. Skadeståndslagen är dock för det första subsidiär till ett stort antal andra regleringar som avser speciella situationer; t.ex. köplagen eller aktiebolagslagen. Skulle man således vållas skada p.g.a. fel i vara eller dröjsmål med leveransen av varan, aktualiseras köplagen. För det andra är skadeståndslagen dispositiv i vilket man kan avtala om annat. Rätten till skadestånd kan således komma att inskränkas, utökas eller helt enkelt konkretiseras mellan två eller flera parter.
Skadestånd som koncept är indelar i tre huvudtyper vilka är (i) sakskada, (ii) personskada och (iii) förmögenhetsskada. Att hålla isär dessa tre typer av skadestånd är ofta viktigt då skadestånden i dess rena form, i avsaknad av speciallag eller avtal, har olika rekvisit för att aktualiseras samt olika beräkningsgrunder. Vi kommer nedan att grundläggande gå igenom de tre huvudtyperna av skadestånd.
Detta är en av flera artiklar i Vasa Advokatbyrås artikelserie om skadestånd. Kolla gärna våra övriga artiklar om skadestånd!
Sakskada
Sakskada innebär att man vållats en skada på sin egendom. Skadeståndslagen innehåller inte någon definition av sakskada, dock har praxis och doktrin kommit att tolka begreppet som väldigt brett. Begreppet sak innefattar fysiska saker som fordon, hus, elektronik och mycket mer. Begreppet innefattar även annat lösöre som man inte alltid tänker på. Som exempel faller även djur och kontanter in under begreppet ”sak” (jfr. NJA 2008 s. 861 gällande stöld av pengar). Sakskada och personskada är det absolut vanligaste formerna av skada.
Som skada räknas självklart begreppet i strikt mening in; alltså när person begår en handling som medför att egendomen förstörs. Vidare räknas även situationer där handlingen inte medför en förändring av funktionen, utan medför icke-oväsentliga estetiska ändringar (NJA 1996 s. 68). Ett exempel kan vara att man repar någons bil. Bilens eller lacken behåller sin funktion, dock medför repan att bilen och dess lack blir ”fulare”. Även stöld och förlust av egendom räknas som sakskada.
Vilka typer av egendom kan omfattas av en sakskada?
Sakskada är en form av skada som kan uppstå på din egendom, antingen genom stöld, brand, översvämning eller andra former av skador. När det gäller sakskador, kan flera typer av egendom omfattas, inklusive fast egendom, lös egendom och personliga egendom.
Fast egendom inkluderar fastigheter och byggnader, vilket innebär att skador som orsakats av en brand eller en översvämning på en byggnad kan omfattas av en sakskada. Detta inkluderar även skador på fastigheten, såsom omgivningen eller landskapet runt omkring byggnaden.
Lös egendom inkluderar till exempel maskiner, möbler och andra föremål som kan flyttas. Om en maskin skadas på grund av en olycka eller stöld, kan det anses vara en sakskada. Även om föremålet inte är fastsatt vid fastigheten, kan det ändå omfattas av sakskada.
Personliga egendom inkluderar föremål som bärbara datorer, mobiltelefoner, kläder och andra personliga tillhörigheter. Om dessa föremål blir stulna eller skadade, kan de också omfattas av sakskada.
Sammanfattningsvis kan sakskada täcka en mängd olika typer av egendom, inklusive fast egendom, lös egendom och personliga tillhörigheter. Det är viktigt att försäkra dig om att din egendom är täckt av en försäkring för att skydda dig mot potentiella skador.
Personskada
Personskada innebär att man vållats en skada på kropp eller sinne. Saker som räknas som personskada är brutna ben, sår, blåmärken, skallskador m.m. Även mentala skador torde innefattas i begreppet personskada.
Begreppet personskada måste dock hållas isär från skadeståndsrätt med grund i allvarlig kränkning. Detta är sin egen skadeståndsgrund. I 2 kap. 3§ skadeståndslagen regleras skadeståndsskyldighet med grund i allvarlig kränkning som vållats genom brott, om brottet innebär en attack mot annan persons frihet, frid eller ära. Ett typexempel på en sådan skada är förtal. Utsätts man i praktiken för en behandling som medför mentala skador kan denna gränsdragning många gånger verka vag. De två största skillnaderna mellan denna reglering är att (i) allvarlig kränkning förutsätter en brottslig handling och (ii) allvarlig kränkning förutsätter inte att en fysisk skada uppstår; själva handlingen räcker således.
Förmögenhetsskada
Förmögenhetsskada reglerar särskilt i skadeståndslagen; den är alltså separerad från begreppen sakskada och personskada. Förmögenhetsskada definieras i 1 kap. 2§ skadeståndslagen som ekonomisk skada som inte uppkommer som följd av en sakskada eller en personskada. Ett exempel på en förmögenhetsskada är bedrägeri, där man luras att investera i helt värdelös egendom. Dock räknas inte, som ovan nämnt, stöld som en förmögenhetsskada. Förfarandet orsakar självklart en ekonomisk skada på någon förmögenhet. Den ekonomiska skadan föranleds dock av ett tillgrepp av pengar som enligt praxis är sakskada.
Avslut
Utöver dessa typer av skadestånd finns även ett flertal andra skadeståndsgrunder vilka bl.a. är ansvar för annans vållande, kontraktsansvar, brott, culpa in contrahendo och mycket mer. De typer som nämnts ovan avser endast s.k. utomobligatoriskt skadestånd, alltså om det inte finns något avtal. Skadeståndsansvar kan även följa av specialregler i t.ex. miljöbalken eller aktiebolagslagen vilket då kan bli en modifiering av en av huvudtyperna, eller en helt annan typ av skadestånd.
Skadeståndsgrunderna är inte särskilt bra utvecklade i lag eller dess förarbeten i vilket det många gånger blir svårt att hålla isär vilken typ av skadestånd som en handling vållar. Att veta vilken skadeståndsgrund som aktualiseras är dock väldigt viktigt vilket nämnts ovan. Att en och samma handling dessutom kan ge upphov till att flera skadeståndsgrunder aktualiseras gör även gränsdragningen ännu svårare. Ett exempel är att man ska utföra renoveringsarbete för en kund och slarvar i utförandet. Det slarvet kan föranleda (i) personskada om någon skadas p.g.a. fel i konstruktionen, (ii) sakskada om åtgärderna är bristfälliga, (iii) kontraktsansvar om man agerat försumligt vid ingåendet av avtalet, (iv) kan ha en kontraktsstadgat skadeståndsansvar och mycket mer.
Vasa Advokatbyrå har arbetat med skadestånd i snart 20 år. I vårt arbete har vi representerat både skadelidande och den som påstås vållat en skada i frågor om sakskada, personskada, avtalsreglerat skadestånd och mycket mer. Genom detta arbete har vi förvärvat en särskild kunskap i området komplexitet och insikt i de involverades problem. Denna kunskap använder Vasa Advokatbyrå alltid för att tillvarata just vår klients intressen och hitta den bästa lösningen för just dig! Tveka inte att höra av dig.