Vad en jurist kan bistå företagare med inom köprätt

Som företagare som köper produkter från andra bolag är det värdefullt att känna till sina rättigheter när en säljare inte uppfyller sina avtalsenliga åtaganden. Den här artikeln går igenom de viktigaste påföljderna vid avtalsbrott enligt köplagen – framför allt hävning och skadestånd – och vad du konkret kan göra för att skydda ditt företags intressen.

Tillämplig lag

Köplagen (1990:931) tillämpas vid köp mellan två företag eller mellan två privatpersoner. Handlar det om en transaktion där en konsument köper av en näringsidkare gäller i stället konsumentköplagen (1990:932). Köplagen är dispositiv, vilket innebär att parterna i stor utsträckning kan avtala om andra villkor. Lagen avser köp av lös egendom – för rena tjänsteavtal är den normalt sett inte tillämplig.

Vid fastighetsköp gäller i stället 4 kap. jordabalken. Enligt 4 kap. 1 § jordabalken är ett köpeavtal avseende fastighet ogiltigt om det inte ingåtts skriftligen och undertecknats av båda parter – ett strikt formkrav som utgör ett markant undantag från den avtalsrättsliga principen om formfrihet. Utanför fastighetsrätten kan avtal även ingås muntligen eller konkludent, om inget annat avtalats.

Hävning av köp

Enligt 25 § köplagen kan köparen häva ett köp vid säljarens försening, förutsatt att avtalsbrottet är väsentligt. Väsentlighetsbedömningen görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. En central faktor är vilket syfte varan hade för din verksamhet: om du beställt en komponent som är nödvändig för att i sin tur leverera till din kund, talar det starkt för att förseningen är väsentlig. Har du däremot möjlighet att använda varan vid ett senare tillfälle väger avtalsbrottet lättare. Bedömningen måste alltid göras i relation till det specifika avtalsförhållandet och affärssyftet bakom köpet.

Utöver väsentlighetskravet förutsätts att säljaren insett – eller objektivt sett borde ha insett – de omständigheter köparen grundar sin hävning på. Bedömningen är formellt objektiv men tar i praktiken hänsyn till parternas förutsättningar och det konkreta avtalets karaktär.

Skadestånd

Fel i vara kan ge rätt till skadestånd enligt 40 § köplagen, medan försenad leverans regleras i 27 § köplagen. Rätten till ersättning är dock inte automatisk. Säljaren är fri från ansvar om felet eller förseningen beror på ett hinder utanför dennes kontroll som varken rimligen kunde förutses vid avtalets ingående eller undvikas eller övervinnas – det så kallade kontrollansvaret. I praktiken innebär det att force majeure-liknande situationer kan befria säljaren från skadeståndsskyldighet.

Huvudregeln är att köparen enbart kan kräva ersättning för direkta skador – det vill säga merkostnader som är en direkt följd av den felaktiga varan och som du inte hade behövt bära om varan varit felfri. Indirekta skador, som utebliven vinst eller produktionsbortfall, ersätts normalt inte vid fel i vara om inte säljaren agerat vårdslöst.

Vid försenad leverans följer skadeståndsregleringen i 27 § köplagen i stort sett samma modell som vid fel i vara. En viktig skillnad är dock att indirekta skador kan ersättas även vid försening – men då krävs att förseningen beror på säljarens eget vållande.

Att tänka på:

Misstänker du att ett avtalsbrott begåtts mot ditt företag kan du inleda en tvist. Att driva ett sådant ärende på egen hand är sällan en god idé – rätt strategi, reklamation i rätt tid och säkrad bevisning är avgörande från start. En erfaren jurist kan analysera förutsättningarna, bedöma vilken lag som är tillämplig och företräda dig genom hela processen. Vasa Advokatbyrå har bred erfarenhet av köprättsliga tvister och bistår gärna ditt företag.

Läsvärt

Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt | SvJT

Fusk i vaccinationskön kan vara avtalsbrott (aftonbladet.se)

Avtalsbrott garanti – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Avtalsbrott garanti – del 2 – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Skadestånd vid avtalsbrott – husköp – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag