Entreprenad – brist och avhjälpande

Entreprenadbranschen är en av Sveriges ekonomiskt tyngsta sektorer med en årlig omsättning som vida överstiger 200 miljarder kronor. Enskilda projekt når snabbt mångmiljonbelopp, och även till synes mindre fel kan få kännbara konsekvenser. I vissa fall kan en brist avhjälpas tidigt – exempelvis genom att konsultens handlingar korrigeras innan de används i praktiken. Men ibland hinner skadan uppstå. Då aktualiseras de centrala entreprenadrättsliga frågorna: vem bär ansvaret för bristen, och vilka rättsliga sanktioner kan bli aktuella? Den här artikeln fokuserar på avhjälpande utifrån de standardavtal som reglerar svensk entreprenadrätt.

Artikeln behandlar följande standardavtal:

• AB 04; avser utförandeentreprenader,
• ABT 06; avser totalentreprenader,
• ABK 09; avser konsultuppdrag

AB 04

AB 04 är ett av standardavtalen som ges ut av den ideella föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Det är inte obligatoriskt att tillämpa AB 04 eller andra avtal som ABT 06 eller ABK 09. Avtalen är väl avvägda med hänsyn till båda parters intressen och vilar på gedigen branschkompetens – varför egna avvikelser sällan är att rekommendera. Notera att vissa bestämmelser är s.k. täckbestämmelser, vilket innebär att parterna fritt kan avtala om annat innehåll. I praktiken tillämpas standardavtalen ofta i sin helhet, och bundenhet kan uppstå redan genom branschpraxis och sedvänja.

AB 04 riktar sig mot utförandeentreprenader – situationer där beställaren tillhandahåller tydliga direktiv, exempelvis ritningar, som entreprenören ska följa. Enligt 1 kap. 1 § AB 04 bestäms uppdragets omfattning av handlingarna, vilket innebär att kontraktshandlingarnas rangordning ofta är avgörande vid tolkningstvister.

Enligt AB 04 bär entreprenören ansvar för fel och skada i följande situationer:

• Om skadan uppkommit under entreprenadtiden på ej avlämnad del av entreprenaden och skadan inte beror på beställaren eller krig, uppror, naturkatastrof eller liknande omständighet.
• Om felet framträder under den i AB 04 stadgade garantitiden (fem år avseende prestationen och två år avseende material). Entreprenören ansvarar dock inte för fel som uppstår p.g.a. felaktig projektering, bristande underhåll, felaktig skötsel eller förslitning. Garantin avseende material förlängs dock i de fall en leverantör har utfäst en längre garanti än två år. Den allmänna ansvarstiden är 10 år.
• Entreprenören ansvarar för väsentliga fel som framträder först efter utgången av garantitiden om felet har sin grund i entreprenörens vårdslöshet. Här måste således två kumulativa rekvisit vara uppfyllda; nämligen att felet som sådant är väsentligt och att entreprenören varit vårdslös. I denna prövning har beställaren bevisbördan avseende entreprenörens felansvar. Vid bedömningen om felet ska anses som väsentligt ska även skadans omfattning/eventuella omfattning beaktas och inte enbart skadan som sådan. Om felet påverkar beställarens möjlighet att använda byggnaden bör väsentligt fel presumeras.

Utöver felansvaret svarar entreprenören även för den skada som felet orsakar. Ansvaret gäller fullt ut även när felet kan hänföras till en underleverantör, underentreprenör eller anställd. Undantag gäller om beställaren anlitat en sidoentreprenör som vållar egendomsskada för entreprenören – i sådana fall förutsätts medvållande.

Entreprenörens ansvar sträcker sig även till tredje man. Om beställaren åläggs skadeståndsskyldighet gentemot utomstående part ska entreprenören hålla beställaren skadefri. Undantag gäller om skadan inte rimligen kunnat förebyggas av entreprenören.

Vid upptäckt av fel eller skada som entreprenören ansvarar för är beställaren skyldig att utan dröjsmål underrätta entreprenören skriftligen. Försummas detta bär beställaren kostnaden för de merkostnader som uppstår till följd av dröjsmålet – detsamma gäller om beställaren borde ha uppmärksammat felet tidigare. Praktiskt råd: dokumentera alltid felet med datum, fotografisk dokumentation och skriftlig kommunikation direkt vid upptäckten.

Sanktion

Den primära sanktionen när entreprenören är ansvarig för ett fel är en skyldighet – och rätt – att avhjälpa det. Beställaren kan alltså inte omedelbart rikta ett skadeståndskrav mot entreprenören; ett avhjälpandetillfälle måste alltid erbjudas först. Skadeståndskrav kan aktualiseras först om entreprenören vägrar eller misslyckas med att åtgärda felet.

Avhjälpandet sker på entreprenörens bekostnad och ska hanteras skyndsamt – dock senast två månader efter att besiktningsutlåtandet eller den skriftliga underrättelsen tillställdes entreprenören. Kräver åtgärden en viss årstid ska den genomföras därefter. Om felet varken innebär risk för byggnadsskada eller utgör en olägenhet av betydelse kan parterna avtala om annan tidpunkt. Utför entreprenören åtgärder för fel som denne inte bär ansvar för har denne rätt till ersättning.

Om entreprenören bestrider felansvaret ska beställaren underrättas om detta skriftligen. Väljer entreprenören att inte avhjälpa felet har beställaren rätt att låta annan åtgärda det – vilket öppnar för prisnedsättning eller skadestånd.

Om bristen inte i väsentlig grad påverkar byggnadens utseende, bestånd eller ändamålsenliga användning kan avhjälpande vara oskäligt med hänsyn till åtgärdernas kostnad och övriga omständigheter. I sådana fall är entreprenören i stället skyldig att bevilja prisnedsättning motsvarande felets inverkan på byggnadens värde.

ABT 06

ABT 06 är framtaget för totalentreprenader, där entreprenören ansvarar för såväl projektering som utförande. En typisk situation som kvalificerar som totalentreprenad är när beställaren anger funktionskrav eller hänvisar till en referensbyggnad – och entreprenören därefter ansvarar för hela processen från projektering till färdigt bygge.

De grundläggande felansvaresbestämmelserna i ABT 06 liknar de i AB 04, men garantins omfattning skiljer sig på en central punkt: vid totalentreprenader ansvarar entreprenören i regel även för byggnadens funktionskrav, inte enbart för den avtalade prestationen. Entreprenörens ansvar är dock begränsat på de områden där beställaren specifikt anvisat material, konstruktion eller liknande – en viktig distinktion vid tvister.

I övrigt överensstämmer felansvarets bestämmelser i ABT 06 i hög grad med dem i AB 04, men tolkningsskillnader och variationer i ansvarets omfattning förekommer. Varje händelse måste därför prövas mot de specifika kontraktsbestämmelserna – en generell jämförelse mellan avtalen är aldrig tillräcklig i det enskilda fallet.

Sanktion

Enligt ABT 06 har entreprenören samma rätt och skyldighet att avhjälpa fel och skador som gäller under AB 04. Det innebär också en rätt att vägra avhjälpa ett fel som skulle medföra oskäliga kostnader – i sådana fall kan entreprenören i stället erbjuda beställaren en prisnedsättning. Avhjälpandet ska ske skyndsamt och senast två månader efter att entreprenören tagit emot besiktningsutlåtandet eller den skriftliga underrättelsen. Anser entreprenören sig inte vara ansvarig för felet måste detta meddelas beställaren skriftligen utan dröjsmål.

Beställaren har en aktiv skyldighet att skriftligen underrätta entreprenören om upptäckta fel eller skador. Försummas detta riskerar beställaren att bli ansvarig för de merkostnader som uppkommer till följd av den sena anmälan – och regeln gäller även för fel som borde ha uppmärksammats tidigare.

ABK 09

ABK 09 är, liksom AB 04 och ABT 06, en uppsättning allmänna bestämmelser – men med ett annat tillämpningsområde. ABK 09 är framtagen för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet och täcker hela processen från idéstadiet till uppdragets slutförande.

Konsultuppdrag inom branschen varierar avsevärt – från kortare rådgivning om en enskild projektering till heltäckande åtaganden från start till mål. Med hänsyn till denna bredd är det logiskt att ABK 09:s inledande bestämmelse kräver att parterna noggrant specificerar uppdragets innehåll: kvalitet, omfattning, betalningsvillkor samt form och detaljgrad för redovisningen. Uppstår tolkningstvister utgör det ingångna kontraktet det primära tolkningsunderlaget.

Vid utförandet av uppdraget ska konsulten agera fackmannamässigt, visa omsorg och iaktta god yrkessed. Kraven är inte passiva – konsulten har en aktiv skyldighet att, när omständigheterna kräver det, kontrollera uppgifter och komplettera utredningar inom ramen för uppdraget. Därutöver gäller som huvudregel sekretess för de handlingar och den information som beställaren överlämnar.

Sanktion

Om sak- eller ekonomisk skada uppstår till följd av konsultens bristande fackmannamässighet, omsorg eller iakttagande av god yrkessed bär konsulten ansvaret – detsamma gäller vid annan vårdslöshet. Ansvarsperioden löper i tio år från uppdragets slutförande, eller från den tidpunkt uppdraget avslutades av annat skäl, och omfattar även arbete utfört av underkonsulter eller anställda.

Precis som enligt AB 04 och ABT 06 är konsulten skyldig att avhjälpa fel i överlämnade handlingar om dessa upptäcks inom tioårsfristen, och beställaren kan kräva att konsulten bär den kostnaden. Till skillnad från AB 04 och ABT 06 saknar konsulten dock rätten att faktiskt genomföra avhjälpandet, vilket innebär att beställaren fritt kan välja att i stället rikta ett direkt skadeståndskrav mot konsulten.

Skadeståndskravet ska framställas skriftligen till konsulten senast tre månader från det att beställaren fick skälig misstanke om att skadan är konsultens ansvar. Kravet får dock inte framföras senare än nio månader efter att beställaren faktiskt upptäckte skadan.