Entreprenad – 7 punkter om ÄTA-arbeten

Anledningen till att du som beställer en sådan tjänst bör veta vad ÄTA är, särskilt om du är konsument, att ÄTA arbeten är vanligt förekommande. ÄTA-arbeten innebär också förhöjda kostnader. Det kan visserligen vara irriterande att priset blir något högre än väntat. Det är dock någonting som ofta är ofrånkomligt, även om kanske du är konsument och skyddas av konsumenttjänstlagen (1985:716) (i vilket ÄTA då faller under ”tilläggsarbete”).

Du som konsument eller näringsidkare kanske aldrig har vidtagit någon mer omfattande renovering eller annan byggnation i vilket du aldrig stött på ÄTA. Du kanske aldrig ens planerar att vidta någon sådan åtgärd eller så kanske du är väl bekant med ÄTA och har renoverat och byggt för fullt. Oavsett vad är det alltid bra att hålla sig informerad. Denna artikel kommer att presentera 8 punkter som du bör ha koll på gällande ÄTA-arbeten.

Vad betyder entreprenör?

Entreprenör är den som på uppdrag av någon beställare utför byggnation, rivningsarbete eller markarbete på en entreprenad. Det finns olika typer av entreprenörer, vilka kortfattat redogörs för nedan.

Huvudentreprenör

Vid en delad entreprenad kan beställaren bestämma sig för att låta en entreprenör ansvara för samordningen av arbetet. Den entreprenören som tilldelas det ansvaret kallas för huvudentreprenör. Med anledning av att byggnadsentreprenören i regel ofta befinner sig på plats av byggnationen, är det oftast denne som beställaren utnämner till huvudentreprenör. Utöver samordningen av arbetet ansvarar huvudentreprenören även ofta för arbetsplatsmiljöfrågor.

Generalentreprenör

Det finns olika typer av upphandlingsformer som går att välja på vid en entreprenad. En upphandlingsform är generalentreprenad. Det som är utmärkande för den upphandlingsformen är att en entreprenör ensamt har ett avtalsförhållande med den som beställt entreprenaden. Den entreprenören som har ett avtal med beställaren kallas för generalentreprenör. I https://www.vasaadvokat.se/generalentreprenader/ förklarar vi vad generalentreprenad och underentreprenad är.

Underentreprenör

När det rör sig om en generalentreprenad kommer den ovannämnda generalentreprenören i sin tur avtala med entreprenörer som ansvarar för olika delar av entreprenaden. Dessa entreprenörer är de som benämns som underentreprenörer. Om du vill veta mer om vad som gäller för underentreprenörer, läs gärna: https://www.vasaadvokat.se/ansvar-for-underentreprenorer/.

1. Vad är ÄTA-arbeten?

ÄTA-arbeten är en förkortning på arbeten som innebär Ändringar, Tillägg och Avgående. ÄTA-arbeten innebär rent konkret olika former av, till kontraktet/avtalet, väldigt närliggande arbeten som är vanligt förekommande under utförandet av entreprenader, men även vid större renoveringsåtgärder. Man kan säga att ÄTA-arbeten är åtgärder som inte kan vänta tills att övriga tjänsten är utförd. Att en entreprenörs plan håller till 100%, oavsett vad tjänsten avser, är mer en rolig fantasi än verklighet. Detta har inte att göra med entreprenörens expertis eller sakkunskaper att göra, utan handlar mer om att mer avancerade åtgärder är nästan omöjliga att helt förutse.

2. ÄTA-arbeten är en rätt och en skyldighet.

Om du köper en entreprenadtjänst som näringsidkare (om du ej uppfyller kraven för att vara konsument) är sannolikheten stor att ert avtal kommer regleras genom AB 04 eller ABT 06. Båda avtalen föreskriver att beställaren har en rätt att få ÄTA-arbeten gjorda om man skriftligen begär detta. Det som man dock måste veta är att entreprenören även har en rätt att få ÄTA-arbetet tilldelat. Av detta följer att om ÄTA-arbeten ligger för handen så kan du inte som beställare välja en annan entreprenör utan att först fråga den aktuella entreprenören. Om du ändå skulle göra detta har entreprenören en rätt till ekonomisk kompensation som inkluderar inkomstbortfall.

Om du är konsument har du ett skydd av konsumenttjänstlagen (1985:716) vilket är väldigt förmånligt. Det krävs dock att du verkligen uppfyller rekvisiten för att vara konsument. Det räcker således inte med att vara en privatperson utan du ska även huvudsakligen agera utanför näringsverksamheten. Viss kommersiellt intresse tillåts således men faktumet att du inte ens arbetar med entreprenader, eller annan byggrelaterad verksamhet, spelar ingen roll. I konsumenttjänstlagen stadgas inte någon rätt för entreprenören att få ÄTA-arbeten tilldelad sig i vilket sådan rätt ej föreligger. Om du agerar som konsument har du dock en rätt att få ÄTA-arbeten utförda. Konsumenttjänstlagen talar visserligen om ”tilläggsarbeten” vilket liknar, men är inte identiskt med, ÄTA-arbeten.

3. ÄTA-arbeten har en snäv definition

För att diskussionen huruvida ÄTA-arbeten ska företas eller inte, och vem som ska utföra dem, måste ett faktiskt ÄTA-arbete föreligga. I AB 04 och ABT 06 definieras ett ÄTA-arbete på två kumulativa rekvisit. För det första ska arbetet ha ett omedelbart samband med kontraktsarbetet. Med omedelbart samband betonas att ett ÄTA-arbete mer eller mindre ska utgöra en teknisk helhet med kontraktsarbete, i vilket avvaktan på att entreprenaden färdigställs inte ska kunna avvaktas. Om arbetet kan vänta tills allt annat är klart rör det sig således troligen inte om ett ÄTA-arbete. Vid bedömningen ska även andra faktorer beaktas som bl.a. olägenheter för endera parten och om arbetet kan utföras av en annan entreprenör eller endast just den aktuella entreprenören. För det andra ska åtgärden inte ha en väsentligen annan natur än med kontraktsarbetet. Vad som avses med ”omedelbart samband” och ”inte annan natur” kan variera beroende på om AB 04 och ABT 06 tillämpas. Detta då funktionsberoende instruktioner (att entreprenaden ska ha en viss funktion) torde föranleda en bredare definition än om uppdraget är utmejslat (vanligt vid utförandeentreprenader (AB 04)).

4. Entreprenören kan ha rätt att utföra ÄTA-arbeten utan beställarens godkännande

Om du är konsument blir det mer relevant att diskutera vad ett tilläggsarbete är. Tilläggsarbete har ingen klar definition i lagen. I förarbetena diskuteras att med tilläggsarbete avses egentligen allt annat arbete än det som följer av kontraktet. Således är definitionen av tilläggsarbete i detta fall direkt beroende av vad som framgår av kontraktet. Om kontraktet som sådant föreskriver ett visst resultat borde relativt få saker räknas som tilläggsarbete då kontraktet som sagt utfäster en funktion (t.ex. bygga en stuga). Om däremot kontraktet innebär att en entreprenör ska utföra en speciell uppgift, som att lägga golvplankor, borde tilläggsarbete ha en något bredare definition. En inte ovanlig situation är när en konsument beställer en specifik tjänst, som att lägga ett golv, men samtidigt ber entreprenören att utföra andra ”nödvändiga åtgärder”. I ett liknande fall bör man anse att avtalet omfattar ”alla nödvändiga åtgärder” vilket ger tilläggsarbete en väldigt smal definition. Tilläggsarbete måste dock ha en naturlig koppling till kontraktsarbetet vilket följer av ordalydelsen.

5. Entreprenören ska informera om behovet av ÄTA

Huvudregeln enl. AB 04 och ABT 06 är att ÄTA-arbeten ska företas på beställning av beställaren. Det finns dock en bestämmelse som föreskriver att entreprenören ska meddelade beställaren om behovet av ÄTA-arbeten i tre fall;

• (a) Om det visar sig att de handlingar du lämnat till entreprenören är felaktiga och det uppkommer behov av ÄTA-arbeten därav,
• (b) Om det visar sig att omständigheterna, vid entreprenörens undersökning av platsen, ändrats och det uppkommer ett behov av ÄTA-arbeten därav, och
• (c) Om entreprenörens fackmannamässiga beräkningar, utan att en undersökning kunnat ske p.g.a. beställaren, visar sig inte stämma och entreprenören ändå agerat fackmannamässigt och det uppkommer ett behov av ÄTA-arbeten därav.

Om någon av dessa omständigheter föreligger ska entreprenören meddela beställaren om behovet av ÄTA-arbeten och avvakta dennes instruktioner.

Om du är konsument har entreprenören en skyldighet att meddela beställaren om behovet av ÄTA-arbeten oavsett av vilken anledning som den uppkommer. Entreprenören ska då avvakta konsumentens instruktioner.

6. Entreprenören kan ha rätt att utföra ÄTA-arbeten utan beställarens godkännande

I vissa fall kan entreprenören, enl. AB 04 och ABT 06, har en rätt att utföra ÄTA-arbeten även utan beställarens godkännande. Detta kan ske på två sätt. För det första måste inte entreprenören utföra ÄTA-arbeten om kostnaden kommer att understiga ett halvt prisbasbelopp (eller annan summa som avtalats om). Detta innebär att om det uppkommer ett behov av ÄTA-arbete, t.ex. p.g.a. att beställarens handlingar är felaktiga, som kostar 10 000 kr, så måste inte entreprenören inhämta godkännande om inget annat avtalats om. Entreprenören ska dock informera beställaren om detta skyndsamt. För det andra har entreprenören en rätt till ersättning om denna utför ÄTA-arbeten, utan beställning eller en av de grunderna som nämndes i punkten 5, som överstiger ett halvt prisbasbelopp eller det avtalade beloppet speciella fall. Med speciella fall menas att det hade varit oskäligt om entreprenören inte får betalt. Ett sådant fall kan vara om det föreligger risk för skada om inget görs omedelbart och beställaren inte kan nås. Ett annat fall är om beställaren inte är kontaktbar överhuvudtaget.

För att undvika att entreprenörer utför ÄTA-arbeten utan ditt godkännande kan du för det första avtala med entreprenören om att gränsbeloppet ska sättas till noll vilket sätter regeln om ett halvt prisbasbelopp ur spel. Vidare kan du förebygga det scenario som grundar ”oskälighet” genom att alltid vara kontaktbar via telefon eller dylikt. I vart fall under de timmar du vet att entreprenören arbetar.

Om du är konsument har entreprenören liknande möjligheter att i vissa fall utföra tilläggsarbeten utan konsumentens godkännande. En sådan möjlighet föreligger antingen om priset för tilläggsarbetet är obetydligt eller lågt sett i ljuset av hela tjänsten eller om entreprenören har särskilda skäl att tro att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört. Båda undantaget förutsätter att konsumentens samtycke inte kan inhämtas inom skälig tid, t.ex. att konsumenten vägrar att svara på telefonen.

Vidare har entreprenören en skyldighet att företa tilläggsarbeten som kan innebära allvarlig skada för konsumenten om inte konsumenten kan kontaktas eller om konsumenten begär det.

7. ÄTA-arbeten har ingen fast övre gräns

Om nedan förutsättningar är uppfyllda så har entreprenören rätt att, utöver kontraktet, få betalt för ÄTA-arbetet;

• (a) Definitionen av ÄTA-arbete är uppfyllt,
• (b) Det antingen är beställt eller kan företas p.g.a. något av de tre ovan nämnda skälen, samt
• (c) Entreprenören fått godkännande eller inte behöver godkännande

Det som är viktigt att anmärka på är att hur mycket ÄTA-arbete som entreprenören kan företag, teoretiskt sett, är obegränsat. Detta p.g.a. Sverige inte har någon lagstadgad övre gräns. Det har i EU-direktiv diskuterats om en gräns ska sättas på 15% av det totala kontraktsbeloppet men någon sådan gräns har, i Sverige, inte införlivats. Sverige har valt att behålla sitt system för entreprenadrätt vilket till majoriteten styrs av allmänna kontraktsrättsliga principer och standardavtal som AB 04 och ABT 06.

I praktiken kanske inte entreprenören kan ta ut en oändlig summa, det kan dock ändå bli relativt hög. Det bästa sättet att skydda sig mot en sådan situation är dels att hitta en bra och seriös entreprenör som redan från början kan utföra ett bra förarbete och ge ett relativt exakt pris. Utöver det bör du vara noggrann i de handlingar du ger till entreprenören, instruktionerna i övrigt, bereda tillgång till allt som behövs samt hålla i kontaktbar för att begränsa skälen/möjligheterna att företa ÄTA-arbeten utan ditt godkännande.

När det kommer till konsumentregleringen framgår ingen gräns avseende tilläggsarbeten. Det följer av bestämmelsen om pris att denna inte får ha högre differens än 15%, eller annan gräns som parterna avtalat om, för det fall endast ett ”ungefärligt pris” angivits. Det framgår dock även att tilläggsarbeten inte räknas in i denna begränsning. I praktiken torde det dock vara ovanligt att priset överstiger 15% av det ungefärliga priset eller att tilläggsarbeten överlag är lika höga som för privatpersoner. Detta då konsumentregleringen ställer högre krav på godkännande än A 04 och ABT 06 samt att konsumententreprenader i snitt handlar om mindre pengar.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att priset för tilläggsarbeten ändå kan komma att bli relativt högs vid dyrare tjänster. Det är därför bra att man även som konsument garderar sig så bra som möjligt mot oseriösa aktörer. Det är även bra att vara noggrann i de handlingar du ger till entreprenören, instruktionerna i övrigt, bereda tillgång till allt som behövs samt hålla i kontaktbar för att begränsa skälen/möjligheterna att företa ÄTA-arbeten utan ditt godkännande. Exakt som om du varit en privatperson.a. Definitionen av ÄTA-arbete är uppfyllt,
b. Det antingen är beställt eller kan företas p.g.a. något av de tre ovan nämnda skälen, samt
c. Entreprenören fått godkännande eller inte behöver godkännande

Relaterade artiklar:

Plan- och bygglagen samt miljöbalken Entreprenadjuridik – tolka avtal Fel i entreprenaden PBL – så bestäms detaljplaner ABK 09 – 3 saker att tänka på vid konsultavtal Fastighetsrätt – vi redogör för plan- och bygglagen