ÄTA är en akronym där Ä står för ändring, T för tillägg och A för avgående. Dessa arbetstyper regleras inom entreprenadrättens område genom olika standardavtal. Artikeln fokuserar på ÄTA-arbeten enligt AB 04 och riktar sig till dig som är beställare eller entreprenör – men även till den som vill förstå hur entreprenadjuridiken fungerar i praktiken.
Allmänt om ÄTA-arbeten enligt AB 04
Det är vanligt att beställare under pågående entreprenad vill göra ändringar eller beställa tilläggsarbeten. Enligt 2 kap. 3 § AB 04 är entreprenören i regel skyldig att utföra sådana ÄTA-arbeten om beställaren begär det – förutsatt att beställningen görs skriftligen. Skyldigheten är dock inte absolut: arbetena måste ha omedelbart samband med kontraktsarbetena och får inte vara av väsentligt annan natur än dessa. Praktiskt innebär det att du som beställare bör dokumentera alla ÄTA-beställningar noggrant, eftersom skriftlighetskravet annars kan ställa till problem vid en eventuell tvist. ÄTA-arbeten påverkar dessutom normalt kontraktstiden, som kan förlängas eller förkortas beroende på arbetenas karaktär och omfattning.
Ändringsarbeten
Ett ändringsarbete innebär att ett redan avtalat arbete ska utföras på ett annat sätt än ursprungligen bestämt. Beställaren kan till exempel ändra materialval, ytskikt eller färg – exempelvis att en vägg som avtalats att målas grön i stället ska målas blå. Beställarens rätt att beställa ändringsarbeten är i princip obegränsad och kan resultera i såväl ökad som minskad arbetsbörda för entreprenören. Begreppet rymmer tillkommande, ersättande och avgående arbeten. Observera att om arbetet redan utförts kan det behöva rivas och göras om för att möjliggöra ändringen – något som kan ge upphov till kostnadsreglering parterna emellan.
Beställaren bestämmer vad som ska göras, men inte hur. Enligt 3 kap. 4 § AB 04 är det entreprenörens sak att avgöra hur arbetet utförs rent praktiskt – exempelvis hur många yrkesarbetare som ska delta och vilka metoder som tillämpas.
Tilläggsarbeten
Vid tilläggsarbeten handlar det inte om att förändra något befintligt, utan om att lägga till något utöver vad som ursprungligen avtalats i entreprenaden. För att skyldigheten att utföra tilläggsarbetena ska inträda krävs att två rekvisit är uppfyllda – och båda måste normalt vara uppfyllda samtidigt.
Det första är sambandskravet: de begärda tilläggsarbetena måste ha omedelbart samband med kontraktsarbetena på så sätt att de tillsammans bildar en teknisk helhet. Saknas detta samband föreligger ingen skyldighet att utföra arbetet, vilket kan vara avgörande om entreprenören vill invända mot en beställning.
Det andra rekvisitet är egenskapskravet, som innebär att tilläggsarbetena inte får vara av väsentligt annan natur än kontraktsarbetena. Arbeten som faller utanför denna gräns ligger utanför beställarens ändringskompetens, och entreprenören har då en immunitet mot att tvingas utföra dem. En VVS-entreprenör kan således inte tvingas utföra elarbeten enbart för att de har samband med det ursprungliga uppdraget.
Avgående arbeten
När beställaren beställer ändrings- eller tilläggsarbeten kan det innebära att vissa ursprungligen avtalade arbeten inte längre behöver utföras – dessa kallas avgående arbeten. Begreppet är framför allt centralt vid den ekonomiska regleringen, när tillkommande och avgående arbeten vägs mot varandra för att fastställa den slutliga ersättningen.
Att tänka på
Tvister om ÄTA-arbeten är ofta tekniskt och juridiskt komplexa – dokumentation, tidsfrister och tolkning av standardavtalet spelar alla in. Vasa Advokatbyrå AB har gedigen erfarenhet av entreprenadrättsliga frågor och kan ge dig konkret stöd oavsett om du är beställare eller entreprenör. Hör av dig om du behöver hjälp med din tvist.
Läsvärt
https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden/2015/36474/
Författad av: Alexander Isehag