Betalningsplan entreprenad – inget avtalad pris

I en tidigare artikel från Vasa Advokatbyrå skrev vi lite om de alternativ som är vanligt förekommande gällande fast pris eller löpande räkning (självkostnadsprincipen) vid entreprenadarbeten. Artikeln utgick främst utifrån BKK:s standardavtal AB 04. I denna artikel tänkte vi utreda vad som gäller för de fall man faktiskt inte avtalat om något pris och om det kan jämkas?

, Betalningsplan entreprenad – inget avtalad pris

Pris enligt AB 04 om du har en betalningsplan för entreprenad

Frågan om pris och ersättning regleras i 6 kap. AB 04 vilka främst ger alternativen att man avtalas om fast pris eller löpande räkning, varav fast pris är det som AB 04 främst avser. Det kan även tänkas att parterna avtalar om en form av mellanting. Ett exempel på ett mellanting mellan fast pris och löpande räkning är s.k. takbelopp.

Som framgår av den förra artikeln är det inte alltid lätt att beräkna hur mycket som entreprenören har rätt till även med det mest rigorösa avtalet. Anledningen till detta är många. SÅ vad händer om det är det motsatta; dvs att man inte har avtalat om pris överhuvudtaget eller om regleringen är något undermålig? Har entreprenören ens rätt att få betalt i så fall? Det korta svaret är att entreprenören visst har rätt att få betalt, men endast med vad som kan anses vara skäligt.

Avsaknad av pris

Enligt praxis (jfr. NJA 2001 s. 177) gäller att den som påstår att man avtalat om ett pris även har bevisbördan för detta. Beviskravet som normalt sett tillämpas är kravet om ”styrkt” vilket är relativt högt ställt. Detsamma gäller för den som påstår att man ska tillämpa en viss beräkningsgrund. Det absolut enklaste sättet att bevisa ett avtalat pris eller en beräkningsgrund är att ha avtalet skriftligt. Man tjänar således alltid föra avtalet skriftligt, detta gäller även s.k. bi-eller sidoöverenskommelser. Det är dock viktigt att hålla i åtanke att ett pris inte måste framgå otvetydigt eller i dess helhet. Om till exempel pris skulle framgå, dock endast avseende en del, ska fortfarande denna del tillämpas.

För de som tillämpar AB 04 gäller som sedvana att avsaknaden av pris innebär att man ska anses ha avtalat om arbete på löpande räkning (självkostnadsprincipen). Enligt självkostnadsprincipen gäller att entreprenören har rätt att få betalt för sina faktiska kostnader för att utföra arbeten jämte ett påslag (entreprenörsarvode). Arvode enligt självkostnadsprincipen beräknas enligt 6 kap. 9 och 10§§ AB 04 men är fri att ändra, jämka eller justera beräkningen.

Oskäligt pris?

Om det skulle vara så att man som part anser att debitering enligt den modell som standardavtalet stadgar (till exempel AB 04) resulterar i oskälighet så kan pris istället beräknas enligt 45§ köplagen. En förutsättning är dock att resultatet av debitering kan anses uppfylla rekvisitet oskälig enligt 36§ avtalslagen vilket är väldigt högt ställt. Det är till och med ovanligt att se rättsfall där rätten tillämpat 36§ avtalslagen för att jämka ett avtal, det är dock inte omöjligt.

Skulle dock rätten jämka avtalet varför man istället tillämpar 45§ köplagen sker beräkningen enligt följande. Bedömningen utgår från det pris som entreprenören begär med en justering för varans art, beskaffenhet, kvalité med mera. Man börjar således med att fastställa ramen för det arbete som utförts i det konkreta fallet. Ett exempel är att om beställaren givit direktiv om ett arbetsförfarande som förutsätter mer än det krav om fackmässighet som normalt kan ställas på en entreprenör, så talar detta för att entreprenören även har rätt till högre ersättning. Om arbetet i sig är väldigt simpelt kan detta tala för att entreprenörens ersättning ska bli lägre. Omständigheter som att resultatet är befäst med fel påverkar inte bedömningen eftersom beställaren ändå har rätt till avhjälpande. Sker ingen avhjälpande kan beställaren istället ha rätt till prisavdrag eller hävning vilket i praktiken kan lösas genom kvittning.

För det andra ska hänsyn tas till gängse pris för tiden vid köpet. Vad som avses med detta är att man gör en jämförelse med vad liknande arbetet skulle ha kostat beställaren om man istället vänt sig till en annan entreprenör. Ramen för vilka arbeten som är ”liknande” är inte helt glasklar då prisbilden kan påverkas av flera faktorer. Man bör i varje fall söka så nära den lokala bilden som möjligt. Med detta menas att det till exempel kanske inte är lämpligt att jämföra vad en entreprenör skulle ha debiterat i Stockholm respektive Gnarp eller liknande. Frågan om vems ort som ska tillämpas torde som huvudregel vara den ort där parterna ingått avtalet. Man måste även beakta lokala prisvariationer. Om entreprenörens krav ryms inom den prisvariation talar detta för att det begärda priset är skäligt. I detta hänseende kan nämnas att entreprenörens kostnader kan bilda utgångspunkten för bedömningen.

Avslutande kommentar om betalningsplan för entreprenad

Skulle man således tillämpa AB 04 utan att avtala om pris gäller således som huvudregler att man tillämpar löpande räkning (självkostnadsprincipen). Detsamma torde vara möjligt även om man inte tillämpar ett standardavtal men återstår att se i det konkreta fallet. Skulle man inte tillämpa ett standardavtal, eller om pris enligt löpande räkning skulle vara oskäligt, får man i så fall göra en skälighetsbedömning om priset där 45§ köplagen är ett av alternativen. Det är även möjligt att man avgör prisen enligt allmänna principer eller dylikt.

Rådet till dig som entreprenör eller beställare är således att alltid stadga antingen ett fast pris eller en tydlig formulering för hur priset ska beräknas. Att beräkna en ungefärlig prisbild enligt ovanstående kräver omfattande arbete och vållar en viss osäkerhet. Har man dock inget val kan det vara bra att inhämta juridisk expertis. Vasa Advokatbyrå har arbetat med entreprenadjuridik och kontrakt i snart 20 år där vi representerat både entreprenörer och beställare. Genom detta arbete har vi förvärvat en god insikt i branschen och dess komplexitet.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt