Vad ska ett köpekontrakt innehålla – och vad skiljer det egentligen från ett köpebrev? Det är frågor som ofta dyker upp inför ett bostadsköp. Här reder vi ut de viktigaste juridiska kraven och ger dig 4 konkreta tips att ta med dig till nästa fastighetsaffär.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Tips 1 – Det här ska ett köpekontrakt innehålla
Köpekontraktet är ett formalavtal, vilket innebär att det måste uppfylla vissa lagstadgade krav för att ha rättslig verkan – det är alltså kontraktet som formellt sätter fastighetsaffären i lås. Formkraven för köp av fast egendom regleras i 4 kap. 1 § jordabalken (JB), och för att handlingen ska vara juridiskt giltig krävs enligt lag:
- vara skriftlig,
- vara undertecknad av både säljaren och köparen,
- innehålla uppgift om köpeskilling samt en överlåtelseförklaring där säljaren lämnar över äganderätten till köparen.
Dessa krav är minimikrav enligt JB. Utöver dem är det klokt att även reglera handpenningens storlek, tillträdesdatum och parternas fullständiga personuppgifter. Ju mer detaljerat kontraktet är utformat, desto enklare är det att lösa eventuella meningsskiljaktigheter i efterhand – och desto mindre risk för kostsamma tvister.
Tips 2 – Skillnaden mellan köpebrev och köpekontrakt
När köpekontraktet är undertecknat av båda parter är affären juridiskt bindande. På tillträdesdagen erläggs återstående köpeskilling och parterna upprättar ett köpebrev – i praktiken ett kvitto på att hela köpeskillingen är betald. De två handlingarna har alltså olika funktioner och upprättas vid skilda tidpunkter i köpprocessen; det är viktigt att hålla isär dem.
Tips 3 – Ha vittnen när du skriver under köpekontraktet
Vittnen är inte ett formkrav för att köpehandlingen ska vara giltig. Saknar den däremot underskrifter från minst två vittnen riskerar lagfartsansökan att förklaras vilande enligt 20 kap. 7 § JB. Det innebär att ägarbytet inte kan registreras förrän den tidsfrist som anges i 20 kap. 8 § JB – inom vilken överlåtaren kan väcka talan – har löpt ut. Processen drar då onödigt ut på tiden. Rådet är enkelt: se till att vittnen finns på plats vid underskriften.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Tips 4 – Anlita en jurist
Många undrar om det går att upprätta ett köpekontrakt på egen hand. Tekniskt sett är det möjligt, men ett fastighetsköp är ofta den enskilt största ekonomiska transaktionen i en persons liv. Uppfyller kontraktet inte formkraven i JB, eller saknar det viktiga klausuler, kan konsekvenserna bli både långdragna och kostsamma. En jurist med erfarenhet av fastighetsrätt säkerställer att alla detaljer är korrekt reglerade och att inga fallgropar förbises.
Att tänka på om köpekontrakt
Formkraven för ett giltigt köpekontrakt framgår av jordabalken, men det finns fler nyanser att beakta beroende på affärens karaktär. Rör köpet exempelvis en nyproduktion eller ett entreprenadobjekt tillkommer ytterligare juridiska frågor – du hittar svar på de frågorna i vår guide om entreprenadrätt. Har du hamnat i en tvist eller har övriga funderingar kring ditt köpekontrakt är du välkommen att kontakta Vasa Advokatbyrå – vi har jurister specialiserade på fastighetsrätt.
Läsvärt
Lantmäteriet – Byta ägare på fastighet
Författad av: Jenny Thalin