Vid fastighetsköp är det mycket vanligt förekommande att ha både ett köpekontrakt och köpebrev. Många privatpersoner ställer sig ofta frågan varför man använder denna till synes udda tradition som man inte stöter på vid köp av andra saker, t.ex. bostadsrätter. I den här artikeln förklarar vi varför två köpehandlingar brukar användas samt skillnaden mellan köpekontrakt och köpebrev. Vi på Vasa advokatbyrå har lång erfarenhet av fastighetsrättsliga frågor. Kontakta oss så hjälper vi dig!
4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå
Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!
- Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
- Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
- Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
- Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende
Hur köpekontrakt och köpebrev brukar användas
Användandet av två köpehandlingar hänger samman delvis med reglerna om inskrivning i fastighetsregistret, delvis med de speciella kraven på bl.a. skriftlighet för köp av fast egendom.
Köpekontraktet är det mer detaljerade där det anges vilka villkor som köparen måste uppfylla för att äganderätten till fastigheten ska övergå samt att ett köpebrev ska utfärdas när dessa villkor om t.ex. betalning av köpeskillingen och möjligtvis andra villkor har uppfyllts.
Köpebrevet är mindre detaljerat och fungerar som en bekräftelse på att villkoren i köpekontraktet har uppfyllts. Om vissa villkor ännu inte har uppfyllts vid tiden för äganderättsövergången i och med köpebrevets undertecknande, t.ex. om köpeskillingen ska erläggas i delbetalningar under en längre tid, måste de anges också i köpebrevet för att fortsätta vara gällande.
Köpebrevet används sedan för ansökan om lagfart.
Varför två köpehandlingar?
Vid köp av fast egendom övergår äganderätten redan i och med att avtalet undertecknas av köparen och säljaren. Tillträdet har ingen betydelse för frågan om äganderättsövergång. För fast egendom går det, till skillnad från lösa saker, inte att använda besittning som ett moment för att fullborda äganderättsövergång eftersom mark per definition inte går att flytta.
Genom att i den första köpehandlingen villkora köpet med att en andra handling ska undertecknas kan parterna därmed binda varandra i ”etapper” utan att äganderätten övergår innan betalning fullbordas. Köparen kan dock redan i och med köpekontraktets undertecknande av båda parter pantsätta fastigheten samt sälja den vidare.
Om villkoren enligt köpekontraktet inte uppfylls i tid är säljaren inte heller skyldig att underteckna något köpebrev. Hela köpet blir då ogiltigt. Om köparen redan har hunnit pantsätta fastigheten blir även pantsättningen ogiltig.
En annan funktion är att villkor för köpet som uppställs i köpekontraktet kan ”tas bort” av parterna genom att ett köpebrev undertecknas som inte innehåller villkoren.
Är det möjligt att endast ha ett enda avtal?
Det finns inga krav i lag på att parterna vid fastighetsköp måste använda sig av både köpekontrakt och köpebrev. Det går alltså utmärkt att bara ha ett enda avtal där äganderätten övergår direkt i och med att köparen och säljaren undertecknar avtalet, som också används vid ansökan om lagfart.
Artikel författad av Charles He.
Anlita oss för:
Allmän rådgivning
- Ta tillvara dina rättigheter vid fastighetsköpet
- Vi hjälper dig om du upptäcker fel vid köp av fastighet
- Vi hjälper dig med fastighetsköp, leasing, bostadsrätt
Tvistlösning
- Vi biträder dig genom hela processen
- Vi hjälper dig att förhandla med motparten
